Bredband och internet

Internet har idag blivit en i princip oumbärlig del av hemmet och det hör ofta till något man först ser till att fixa när man flyttar in i en ny bostad. Så vad ska man då tänka på egentligen? Vad finns det för utbud, och vad bör man överväga? Denna guide är till för att hjälpa till med all den information som behövs när du ska välja bredband.

”Bredband” är egentligen bara ett samlingsnamn för en grupp tekniker, som gör det möjligt att ansluta sig till Internet med högre hastigheter. Snabb kommunikation, ingen uppkopplingstid och fasta kostnader hör till de främsta fördelarna med metoden. Ju högre överföringshastighet man har, desto snabbare går överföringen av information och desto fler tjänster som ställer krav på viss kapacitet kan man utföra. Idag är bredband synonymt med internetuppkoppling då knappt ingen använder långsamma modemuppkopplingar längre.

Med ett bredbandsabonnemang betalar man en fast avgift som är oberoende av hur mycket man använder Internet, och blir ständigt uppkopplad. Detta innebär också att man kan prata i telefon samtidigt som man surfar runt på datorn. Vilken hastighet man ska ha på sitt Internet beror lite på hur man kommer använda sig av det.

Vad behöver man för hastighet?

Med en av de lägre hastigheterna kan man surfa, skicka mail och göra andra grundläggande saker. Om man däremot vill titta på TV online, lyssna på webbradio, ladda ner musik och film, spela spel och göra andra saker som kräver mycket kapacitet, räcker inte detta utan då behöver man en högre hastighet på sitt bredband. På samma sätt, om man har flera datorer hemma som kommer att vara uppkopplade på samma gång, gör man bäst i att satsa på en högre hastighet.

Här är några vanliga faktorer som kan påverka bredbandets hastighet:

• Om man har bredband via telefonjacket, ADSL, spelar det roll hur långt det är mellan bostaden och telestationen.
• Om man har andra datorer kopplade till samma nätverk, en trådlös router eller en trasig kabel, kan detta störa och påverka hastigheten i negativ riktning.
• Virus på datorn ger ”bieffekter” i form av långsammare bredbandshastighet.
• Hur många i området som surfar samtidigt, och hur många som är inne på den webbplats man besöker ökar bägge belastningen.

Hur stora möjligheter man har att få bredband beror på var någonstans i Sverige man bor. I områden som är tätt bebyggda finns det många alternativ, medan det på glesbygden finns färre och ibland inga alls. För att få reda på hur läget ser ut kan man själv kontakta olika bredbandsleverantörer och fråga om de erbjuder bredband där man bor, eller gå via sin hyresvärd, bostadsrättsförening eller kommun.

Faktorer när man väljer bredbandsleverantör

När man väl ska välja leverantör finns det ett antal saker att tänka på, bland annat:

• Hastighet. Till vad använder man sitt internet? Behöver man en hög hastighet eller räcker det kanske med en lägre? De hastigheter som leverantörerna skyltar med är vanligtvis maxhastigheter, vilket innebär att man inte kan räkna med att alltid kunna surfa riktigt så fort. Hastigheterna kan också bara garanteras vid surfning i operatörens egna nät, och eftersom Internet utgörs av flera sammankopplade nät kan det man laddar ned eller skickar iväg ta andra vägar. För att få reda på exakt hur snabb uppkopplingshastigheten till Internet är, finns det mätverktyg online att använda sig av. Där kan man också jämföra den faktiska hastigheten med den maxhastighet som operatören har utlovat.
• Säkerhet. Finns det tillgång till något säkerhetspaket med brandväggar och virusskydd? Detta är viktiga saker att tänka på, för att undvika att obehöriga får tillgång till det som finns på ens dator.
• Tillgänglighet. Leverantören ska kunna fixa störningar och avbrott utan att det tar alltför lång tid. Finns det någon garanti för hur stor del av tiden som tjänsten ska vara åtkomlig? Om det inte fungerar som utlovat, vad har man då för möjligheter till ersättning?

Fast eller mobilt bredband?

Man ska också avgöra om man vill ha fast eller mobilt bredband. Numera är dessa två typer av uppkoppling i stort sett lika vanliga.

Ett fast bredband är knutet till den plats där den fysiska anslutningen finns. Med ett sådant kan man surfa på en rad olika sätt: via telefonjacket (ADSL eller uppringt Internet), via datauttaget (FiberLAN, stadsnät), via uttaget för kabel-TV, via parabol (satellit) eller via elnätet. Har man en trådlös router som man ansluter till modemet kan man dessutom förflytta sig med datorn inom bostaden, samt använda det fasta bredbandet mellan flera datorer.

Mobilt bredband, å andra sidan, är en trådlös anslutning som är uppkopplad via mobiltelefonnätet. Med ett sådant är man inte bunden till den plats där den fysiska anslutningen finns, vilket ju är fallet med ett fast bredband, utan man kan förflytta sig även under tiden man surfar. För att kunna göra detta krävs dock att mobilnätet där man befinner sig för tillfället har täckning.

Med andra ord är man beroende av samma förutsättningar som gäller för vanlig mobiltelefoni. Det är operatörernas eventuella tillståndsvillkor om täckning, samt var de väljer att bygga ut sina nät, som avgör var någonstans man har mobiltäckning. Innan man ingår ett avtal bör man försöka testa täckningen, eller åtminstone se till att man har möjlighet att ”få dispens” från avtalet om det senare skulle visa sig att ingen täckning fanns. Det går tyvärr inte att lita blint på de täckningskartor som erbjuds på leverantörernas hemsidor, eftersom det kan finnas ställen med så kallad radioskugga inom ett område som annars har täckning.

Leverantörer av bredband

Här listar vi några av de största leverantörerna av bredband, såväl fast som mobilt, i Sverige.

• Bredbandsbolaget: har idag fler än 475.000 anslutna hushåll och företagskunder, vilket ger dem 25 procent av marknaden. Deras nät byggs kontinuerligt ut och innefattar idag över 70 svenska orter. Bredbandsbolaget, förkortat BBB, samarbetar med den självständiga organisationen Konsumenternas tele- tv- och internetbyrå, förkortat KTIB. Detta för att informera och objektivt vägleda konsumenterna vid frågor inom till exempel bredband. Läs mer på Bredbandsbolagets hemsida.
• Com Hem: hit är cirka 1,76 miljoner av Sveriges hushåll anslutna. På hemsidan finns det alltid ett gäng aktuella erbjudanden och kampanjer, och dessutom ett antal praktiska guider och manualer för bland annat modem. På Com Hem-bloggen kan man vältra sig i diverse uppdateringar och tips, och tävla om spännande priser. Läs mer på Com hems hemsida.
• Glocalnet: detta är en teleoperatör som, allt sedan starten år 1997, är måna om att ligga i framkant och vara i ständig utveckling. Man har ambitionen att erbjuda lättanvända tjänster till låga priser, kombinerat med ett vänligt bemötande från företagets sida. Leveranstiden för ett mobilt bredband beräknas vara 2-4 vardagar, och för fast bredband mellan 4 och 6 veckor. Läs mer på Glocalnets hemsida.
• Tele2: Tele2 har kunder i så mycket som 11 länder. Man erbjuder produkter och tjänster inom fast telefoni, mobiltelefoni, bredband, kabel-TV med mera. Därtill kan man även få mobilt bredband. Till sitt bredband kan man bland annat beställa det smarta säkerhetspaketet Surfa Tryggt, som är utformat för att detektera och skydda emot skadliga virus med mera. Läser mer på Tele2:s hemsida.
• Telenor: Telenor har enbart mobilt bredband och erbjuder här det relativt nya och snabba 4G bredband. Läs mer om Telenors olika erbjudanden på deras hemsida.
• Comviq: Comviq har också enbart mobilt bredband med prisvärda paket som passar många. Läs mer om deras erbjudanden på deras hemsida.