Uppdaterad: 18 februari, 2021
Det blir allt svårare att få tag i en bostad. Att köpa sig en bostad är det inte alla som har råd med, att få tag i ett förstahandskontrakt är nästintill omöjligt och priserna för andrahandskontrakt skjuter i höjden. Sedan 2009 har andrahandshyrorna ökat med 59 procent.
Många människor vänder sig till andrahandsmarknaden i ett försök att få tag i en bostad. Att bo i andra hand är har på senare år kommit att bli väldigt dyrt. Mellan 2009 och 2017 har andrahandshyrorna ökat med 59 procent, visar Boverkets senaste rapport.
Andrahandshyran ökar inte bara kraftigt, den ökar också snabbare än vad förstahandshyran gör. Det senaste året har exempelvis snitthyran bara ökat med 1,1 procent vilket till och med är mer än året dessförinnan då ökningen låg på 0,8 procent.
Andrahandshyrorna är dubbelt så höga som förstahandshyrorna i Stockholm
Andrahandshyrorna för hyresrätter är i snitt 65 procent högre än vad förstahandshyrorna är. Detta trots att hyran enligt lag ska vara skälig och inte högre än förstahandshyran plus driftskostnader. Påslag för möbler kan vara tillåtet men oftast inte mer än 15 procent.
I Storstockholm är andrahandshyrorna för hyresrätter mer än dubbelt så höga som förstahandshyrorna. Dessa skillnader beror dock inte bara på att förstahandshyresgästen tar ut en alldeles för hög hyra.
Kostnader för parkeringsplatser, påslag för möbler och bredband påverkar även den totala kostnaden för andrahandshyresgästen.
Bostadsrättsägare får ta ut en högre hyra
Även på andrahandsmarknaden för bostadsrätter kan man se att hyrorna stiger. Mycket av detta beror på en lagändring som trädde i kraft 2013 som gav bostadsrättsägaren rätt att, utöver hyra, ta ut en årlig avkastningsränta på några procent över referensräntan. Detta för att man har kapital bundet i bostaden.
Sedan lagändringen infördes kan Boverket konstatera att hyreshöjningarna tagit fart ytterligare. Trots att lagändringen bara gällde egenägda bostäder har man kunnat se att hyresrätter även ökat mer än tidigare.
Kommentarer