Skälig hyra respektive oskälig hyra vid andrahandsuthyrning

Vid andrahandsuthyrning bör så kallad skälig hyra tillämpas. Detta innebär att hyran inte får vara påtagligt högre än en för “bruksvärdet likvärdig lägenhet”. Detta för att man i Sverige, som privatperson, inte får hyra ut i andrahand i vinstsyfte.

Detta betyder i ren klartext att man får inte hyra ut en lägenhet till en hyra som skiljer sig från motsvarande lägenheter i samma område som motsvarar denna i yta och skick mm. En likvärdig hyra jämförs mot en motsvarande hyreslägenhet hos en kommunal hyresvärd – vare sig man hyr ut en bostadsrätt eller hyreslägenhet.

Ett riktmärke är att hyran inte får överstiga hyran hos en likvärdig lägenhet med mer än 5 %. Bedömningen för vad som är en likvärdig lägenhet görs dock från fall till fall av Hyresnämnden.

För en hyresrätt är självklart en skälig hyra samma hyra som hyresvärden för närvarande betalar, med ett visst påslag för om lägenheten hyrs ut möblerad. För en bostadsrätt gäller dock inte månadskostnaden som ett riktmärke för en skälig hyra! Detta betyder att om ränteläget gör att din lägenhet kostar 10 000 kr i månaden medan en motsvarande hyreslägenhet i området kostar 5 000 kr i månaden så gäller 5 000 kr i månaden som riktmärke.

Kräva tillbaka pengar för oskälig hyra

Om man har hyrt en lägenhet i andra hand och betalat en oskälig hyra har man rätt att kräva tillbaka hyran. Det är förhållandevis enkelt att få rätt mot en hyresvärd om man kan påvisa att man har betalat en oskälig hyra. Vänd dig till Hyresnämnden om du vill kräva tillbaka pengar för oskälig hyra.

Metoder för att undvika att bli avkrävd pengar för oskälig hyra

Det finns olika metoder som hyresvärdar kan använda för att undvika att bli avkrävd på pengar för oskälig hyra. Det kan ses som omoraliskt men som i fallet tidigare kan den “skäliga hyran” vara långt ifrån en applicerbar hyra vid höga räntelägen till exempel.

Ett sätt att undkomma denna rättighet är att man har en skälig hyra i kontraktet men att, utanför kontraktet, så får hyresgästen göra ett köp av ett objekt “en bok, en värdelös tavla eller liknande” för den motsvarande summan som man annars skulle ha satt som “överhyra”.

Låt oss till exempel säga att hyresvärden ska hyra ut en lägenhet i ett år och att den “skäliga hyran” är 4 000 kr i månaden, men hyresvärden vill hyra ut den för 6 000 kr i månaden. I kontraktet skrivs då hyran till 4 000 kr i månaden men samtidigt får hyresgästen köpa en bok för (6 000-4 000)*12 = 24 000 kr. Denna bok kan sedan “avbetalas” på 2 000 kr i månaden, företrädesvis till ett annat konto.

Detta behöver inte nödvändigtvis vara felaktigt eller omoraliskt utan kan ses som ett sätt för hyresvärden att säkerställa att denna kan betala sina egna kostnader för lägenheten utan risk för en ekonomisk baksmälla efter hyresperiodens slut. Självklart kan denna metod också användas i felaktiga syften där hyresvärden utnyttjar en dåligt fungerande bostadsmarknad för vinstsyften.