Arrende

Utskriftsvänlig PDF

Arrende är när en markägare, även kallad jordägare, ger en fysisk eller juridisk person, kallad arrendator, rätten att använda jordägarens jord eller mark mot en viss avgift. Det finns flera olika typer av arrenden som talar om vad marken får användas till och vad som får finnas på marken.

Vid arrendetvister kan parterna ta hjälp av specialdomstolen Arrendenämnden som kan medla och fatta beslut.

Det finns fyra olika typer av arrenden

Jorden som arrenderas kan upplåtas som jordbruksarrende, bostadsarrende, lägenhetsarrende eller anläggningsarrende. Det som är avgörande är vad jorden som upplåts ska användas till.

Jordbruksarrende

För att det ska röra sig om ett jordbruksarrende ska jordägaren, det vill säga personen som arrenderar marken, ha ingått ett avtal med arrendatorn om att marken ska användas för jordbruksändamål.

Info! Avtalet måste alltid vara skriftligt. Muntliga avtal är inte giltiga.

Det finns två olika typer av jordbruksarrenden: gårdsarrende och sidoarrende. Skillnaderna mellan de två typerna är att det vid upplåtelse av gårdsarrende även ingår en bostad, vilket det inte gör vid sidoarrende.

Jordbruksarrenden kan upplåtas till både fysiska och juridiska personer. Juridiska personer kan dock inte ha en bostad, och därför räknas sådana upplåtelser alltid som sidoarrenden.

Arrendetid för jordbruksarrende

Arrendetiden för gårdsarrenden får aldrig vara kortare än fem år, oavsett vad som har avtalats. I vissa fall kan dock Arrendenämnden lämna dispens för avtal på kortare tid.

Sidoarrenden har precis som gårdsarrenden en bestämd minimitid, men det är upp till arrendatorn och jordägaren att bestämma den.

Jordbruksarrenden kan inte vara bindande i mer än 25 år. Därefter är det fritt fram för båda parterna att säga upp avtalet.

Bostadsarrende

För att upplåtelsen ska räknas som bostadsarrende ska syftet vara att bo på platsen och betala ersättning till jordägaren. Marken får däremot inte användas inom jordbruket. Den som arrenderar marken ska dessutom ha rätt att bygga en bostad eller ha kvar en bostad på tomten.

I regel gäller bostadsarrenden bara för fysiska personer. Upplåts ett liknande arrende till juridiska personer räknas det vanligtvis som ett lägenhetsarrende.

Avtalet ska vara skriftligt, men om ett muntligt avtal ingicks före 1 juni 1968 så gäller även det. Det förutsätter dock att upplåtelsen uppfyller alla förutsättningar som finns för bostadsarrende enligt de regler som gäller i dagsläget.

Arrendetid för bostadsarrende

Bostadsarrenden ingås antingen på bestämd tid eller på arrendatorns livstid. För ett bestämt avtal får arrendetiden inte vara kortare än fem år.

Som längst kan ett bostadsarrende vara bindande i 50 år. Om det finns en detaljplan där arrendeområdet ligger får avtalet inte vara bindande i längre än 25 år. En detaljplan är ett dokument som visar hur ett område i en kommun får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.

Anläggningsarrende

Anläggningsarrenden innebär att marken inte kommer att användas till jordbruk eller för bostad. Den som arrenderar marken har däremot rätt att bygga eller ha kvar byggnader som är av stor vikt för verksamheten på marken. För detta ska arrendatorn betala ersättning till jordägaren.

Anläggningsarrenden kan exempelvis vara

  • bensinstationer
  • fabriker
  • vindkraftparker
  • lagerhus.

Precis som för bostadsarrenden behöver avtalet inte alltid vara skriftligt. Det gäller dock bara om det träffades före 1 juli 1968.

Arrendetid för anläggningsarrende

Avtalet för ett anläggningsarrende ska ingås på bestämd tid, som inte får vara kortare än ett år.

Ett anläggningsarrende kan som längst vara bindande i 50 år, men om det finns detaljplan på området gäller 25 år.

Lägenhetsarrende

Resterande arrenden kallas för lägenhetsarrenden. Det innebär alltså att marken inte uppfyller kraven för jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende.

Exempel på lägenhetsarrende kan vara en idrottsförenings klubbhus, en kajplats eller en lekplats.

Avtalet behöver inte vara skriftligt utan det går lika bra med muntliga avtal. Ett skriftligt avtal är dock att föredra, så att det inte uppstår några tveksamheter om vilka villkor man har kommit överens om.

Arrendetid för lägenhetsarrende

Arrendet kan antingen ingås på bestämd tid, tills vidare eller på arrendatorns livstid.

Som längst kan upplåtelsen vara bindande i 50 år om området saknar detaljplan, annars gäller 25 år.

Arrendeavtalet ska vara omfattande

Arrendeavtalet bör vara omfattande och ska bland annat innehålla information om hur arrendeområdet får användas, hur stort det är och vad som omfattas i avtalet. Avtalet bör dessutom innehålla information om avgiften, hur lång arrendetiden är och hur lång uppsägningstiden är.

Tips! Anlita en jurist för att få ett giltigt och omfattande arrendeavtal.

Arrendeavgiften bestäms av jordägaren

Arrendeavgiften bestäms av jordägaren. Vanligtvis får jordägaren betalt i pengar, men även annan ersättning är giltig. Andra exempel på giltig ersättning är varor eller arbetsprestationer.

Ersättningen ska betalas senast tre månader före arrendeårets slut om parterna inte har avtalat om något annat.

Arrendatorn kan få sänkt avgift

I vissa fall kan arrendatorn få nedsänkt avgift mot vad man tidigare har kommit överens om. Det är möjligt

  • om arean på arrendestället visat sig vara mindre än vad som framgick i avtalet
  • om marken försämras eller minskas på grund av en skada som arrendatorn själv inte orsakat, exempelvis vattenflöde
  • om delar av arrendestället tas bort av arrendatorn.

Vill någon part med jordbruksarrende eller bostadsarrende ändra villkoren, oavsett om det rör avgiften eller något annat, ska en villkorsändring skickas in till motparten. För att ändra villkoren i ett anläggningsarrende måste avtalet först sägas upp. Den med ett lägenhetsarrende har dock ingen möjlighet att ändra villkoren, eftersom arrendet saknar besittningsskydd.

Vid eventuella tvister kan Arrendenämnden ta ett beslut.

Uppsägningstiden varierar mellan de olika arrendetyperna

Uppsägningstiden för de olika arrendetyperna varierar.

  • Uppsägning jordbruksarrende. Uppsägning ska ske minst åtta månader före arrendetidens utgång om avtalet var kortare än fem år. Avtal som är längre än fem år ska sägas upp minst ett år före arrendetidens slut. Har parterna avtalat om längre uppsägningstider gäller det bara för jordägaren. Arrendatorn får använda sig av det som står i lagen. För arrendetid på kortare tid än ett år där ingen uppsägningstid har avtalats krävs ingen uppsägning.
  • Uppsägningstid bostadsarrende. Avtalet ska sägas upp minst ett år före arrendetidens utgång. Har parterna avtalat om egna uppsägningstider måste jordägaren följa detta. Arrendatorn kan dock välja att följa lagen om den är mer fördelaktig.
  • Uppsägningstid anläggningsarrende. Jordägaren och arrendatorn kan fritt bestämma om de vill ha någon uppsägningstid eller inte. De har även möjlighet att bestämma hur lång en eventuell bindningstid ska vara. Om parterna bestämmer sig för att avtalet ska upphöra utan någon bindningstid har arrendatorn inte något besittningsskydd.
  • Uppsägningstid lägenhetsarrende. Tillsvidareavtal utan uppsägningstid upphör att gälla den 14 mars, även kallad fardag, som inträffar närmst efter sex månader från dess att avtalet sades upp. För bestämda avtal gäller den uppsägningstid som parterna har avtalat om.

Arrenderätten kan förbrukas

Om arrendatorn inte sköter sig kan arrenderätten förbrukas och avtalet sägas upp i förtid.

Arrenderätten kan anses vara förbrukad

  • om arrendatorn inte betalar avgiften i tid
  • om marken används till annat än vad som har avtalats
  • om arrendet vanvårdas
  • om ingen rättelse sker trots tillsägelse.

I vissa fall har arrendatorn besittningsskydd

För lägenhetsarrenden saknas helt besittningsskydd, däremot finns det för både bostadsarrenden och jordbruksarrenden. Anläggningsarrenden har indirekt besittningsskydd, vilket innebär att de tvingas flytta vid en uppsägning men då kan ha rätt till skadestånd.

Det finns dock fall då arrendatorn inte har något besittningsskydd.

Jordbruksarrenden

  • Arrendatorn saknar besittningsskydd om det rör sig om ett sidoarrende med en avtalstid på max ett år.
  • Arrenderätten har förverkats.
  • Jordägaren säger upp avtalet på grund av att borgen eller panten som har använts som säkerhet har försämrats och arrendatorn inte kan hitta en ny säkerhet.

Bostadsarrenden

  • Det finns inget hus färdigbyggt på marken när jordägaren senast kan säga upp avtalet.
  • Arrenderätten har förverkats.
  • Säkerheten för arrendet har försämrats och arrendatorn har inte fått fram en ny säkerhet.
  • Arrendenämnden lämnar dispens efter att arrendatorn har avstått besittningsskydd.

Anläggningsarrenden

  • Parterna har valt att avtala bort besittningsskyddet.
  • Arrenderätten har förverkats.
  • Panten eller borgen som har lämnats som säkerhet har försämrats och arrendatorn har inte fått fram någon ny säkerhet.

Ägarbyte får göras med jordägarens godkännande

Jordbruksarrenden, bostadsarrenden och anläggningsarrenden kan alla överlåtas om jordägaren har givit tillstånd. För lägenhetsarrenden finns inga regler och bedömning görs i stället enligt allmänna avtalsrättsliga principer.

Det finns dock undantagsfall när jordbruksarrenden och bostadsarrenden får överlåtas utan jordägarens samtycke.

Undantag för jordbruksarrende

Ett långtidsarrende som löper på tio år eller längre kan få överlåtas genom köp, gåva och byte om

  • rätten till överlåtelse inte är bortskriven i avtalet
  • arrendatorn har erbjudit jordägaren en möjlighet att ta tillbaka arrendet mot en skälig ersättning
  • jordägaren inte har accepterat arrendatorns erbjudande inom en månad
  • den som ska ta över arrendet är lämplig och skötsam.

Ett arrende kan överlåtas till make eller maka genom köp, gåva och byte om

  • avtalet löper över en viss tid
  • arrendet omfattar ett utvecklat lantbruksföretag
  • jordägaren inte har någon anledning att motsätta sig en överlåtelse.

En arrendator som har gjort investeringar i form av exempelvis byggnader eller anläggningar har rätt att överlåta arrendet om

  • han eller hon har erbjudit jordägaren att lösa in investeringen
  • erbjudandet inte har accepterats inom tre månader
  • den som ska ta över är lämplig och har ordnad ekonomi.

Undantag för bostadsarrenden

Arrendatorn har rätt att överlåta arrenderätten om

  • rätten till överlåtelse inte är bortskriven i avtalet
  • avtalet löper över en viss tid
  • jordägaren har blivit erbjuden att, mot skälig ersättning, ta tillbaka arrendet
  • jordägaren inte har accepterat erbjudandet inom en månad
  • den som ska ta över har ordnad ekonomi och är skötsam.

Filip Svensson

Boende-skribent

filip.svensson@boupplysningen.se

48 Relaterade frågor & svar

Pia Nilsson skriver:

Hej!
Jag har hittat en tomt jag skulle vilja bygga på och tänker kontakta ägaren. Min plan är att komma undan köp av tomten och avstyckingskostnad för att spara pengar genom att föreslå ett arrende. Jag undrar vad som är ett skäligt pris på ett arrende på en tomt på ca 2000 m2?
Jag vet inte hur han ställer sig till min fråga, så som ett extra ”lockbete” till honom tänkte jag erbjuda honom förköpsrätt om jag flyttar (jag vet att han vill ha bostäder i området för uthyrning). Är det osmart av mig?
Vänligen, Pia

Evelina skriver:

Hej Pia,

Tyvärr kan jag inte uttala mig i den här frågan, eftersom det är så många faktorer som spelar in. Du skulle kunna göra en värdering av tomten för att komma fram till ett skäligt pris, eller jämföra med tomter och arrenden i närheten.

Det går att avtala om förköpsrätt i arrendeavtalet, vilket skulle innebära att du först måste erbjuda markägaren att köpa bostaden om du skulle flytta. Det begränsar din frihet att sälja bostaden till någon annan, men om det är smart eller inte i ditt fall är upp till dig att avgöra. Väg i alla fall noga konsekvenserna av detta mot fördelar, till exempel om han inte kommer att vilja arrendera ut tomten annars.

Arrendenämnden har information om bostadsarrende som säkert kan vara till hjälp.

Josefine Karlsson skriver:

Hej!

Vi arrenderar betesmark av en stiftelse, 3.6 hektar. I denna betesmark finns de en hage där det vuxit björkskog ca 1 hektar. Stiftelsen har nu avverkat halva björkskogen och lämnat kvar rotvälter och mycket ris i hagen vilket gör den obrukbar för oss som betesmark.

Stiftelsen vill inte återställa hagen. Utan vi får göra det själva om vi önskar det.

Vad finns det för bestämmelser kring detta? Ska de återställa marken vi arrenderar till befintligt skick?

Marken runt gården är värderad till 150.000 kr. Stiftelsen gjorde ett påslag på priset som är gjort av 2 oberoende värderare till 500.000kr. Kan en stiftelse göra så?

Evelina skriver:

Hej Josefine,

Jag vet tyvärr inte om jordägaren är skyldig att återställa marken. Arrendenämnden skriver på sin sida om Vård och underhåll av mark bara om arrendatorns plikt att återställa marken till befintligt skick, inte om jordägaren har en liknande plikt. Jag måste därför hänvisa till Arrendenämnden i den frågan.

Gällande det höjda värdet får jordägaren bara höja avgiften om de har gjort en investering som ökar markens värde. Om detta inte är uppfyllt är det tingsrätten som ni kan vända er till om ni vill få ärendet hanterat.

Bettan skriver:

Hej, Vilka möjligheter finns det till förlängning om man skriver på ett markarrende på 10 år där det står i det nya avtalet att avtalet upphör utan ytterligare uppsägning på ett bestämt datum. Har man rätt att förhandla fram ett nytt avtal eller måste det stå redan vi kontraktsskrivandet?

Evelina skriver:

Hej Bettan,

Ni kan komma överens med markägaren om att förhandla fram en förlängning. Vad jag vet behöver det inte stå med redan vid kontraktskrivning för att det ska gå bra. Det finns dock ingen lagreglerad rätt till förhandling om förlängning om markägaren inte skulle gå med på det.

Cat skriver:

hej, om man har en arrendetomt, där huset för fem år sedan brann ner och man pga sjukdom och ekonomi inte haft möjlighet att återupprätta huset. kan kommunen då icke bevilja bygglov och göra tomten till allmänning trots pågående arrendeavtal?

Evelina skriver:

Hej Cat,

Jag kan tyvärr inte svara på vad som gäller om huset som brunnit ner ingick i arrendet, om detta räknas som skada på arrendet och hur det i så fall påverkar arrendeavtalets giltighet och uppsägningsregler. Där måste jag hänvisa till en jurist som kan titta närmare på avtalet och din situation.

Torbjörn Classon skriver:

Hej
Har ett arrende som endast är reglerat i avtal med tid (25 år) och avgift 1 kr för hela arrendetiden inget annat är skrivet
Hade översvämning i ett igenlagt dike med dräneringsrör, diket tar emot vatten från andra tomtägare i området.
Ska jag eller markägaren stå för kostnaden?
Vem ska försäkra skogen och marken. Jag eller markägaren

Evelina skriver:

Hej Torbjörn,

Om det inte är du som har orsakat skadan ska du inte behöva stå för kostnaden, utan då är det markägaren som ska göra det. Om det däremot varit du som orsakat skadan behöver du ersätta jordägaren för kostnaden.

Som jag förstår det kan både du och jordägaren kan försäkra skogen eller marken, så att försäkringarna täcker era olika ansvarsområden. Din försäkring täcker då skador som du som arrendator orsakar på arrendet, medan markägarens försäkring täcker skador som har orsakats på andra sätt.

Pelle skriver:

Hej

Vi har en stuga som vi arrenderar av en medelstor kommun .
Ligger med sjötomt. Min fråga är, får inte vi hyra ut den som vi vill.
Arrendets längd är 5 år. Tacksam för svar

Evelina skriver:

Hej Pelle,

I regel behöver ni jordägarens samtycke för att hyra ut stugan i andra hand. Men ifall arrendeavtalet inte uttryckligen förbjuder andrahandsuthyrning får ni hyra ut en stuga som ni själva äger även om den står på arrenderad tomt, så länge det inte utgör en olägenhet för jordägaren.

Anette Berge skriver:

Hej,
Vi bor i bostadsarrende där makens familj arrenderat marken sedan 1943, sen 20 år tillbaka är det 5 år i taget. Vi byggde nytt för ett par år sedan och flyttade ut. Vi har inget otalt med markägaren men vi får en uppsägelse 1 år innan nytt avtal och vi har frågat honom förut och då säger han bara att vi sitter säkert det är bara prisavtalet som förändras, och inget som vi behöver oroas över. Men säga att vi skriver på denna uppsägelse som vi brukar och sen får vi inget nytt avtal? Är det olika uppsägning på avtals/pris och uppsägning för avflyttning?
Tacksam för svar

Evelina skriver:

Hej Anette,

Som jag förstår det ska man i regel göra en villkorsändring för att ändra villkoren i avtalet (till exempel avgiften), snarare än att säga upp det. Arrendenämnden skriver mer om uppsägning av bostadsarrende och villkorsändring på sin webbplats. Det är också dem jag får hänvisa till för att höra närmare om vad som är rimligt i ert fall.

Kristian Alexandersson skriver:

Hej
Mitt namn är Kristian
Jag har en stuga på ett boendearrende som löper ut först om 17 år. Vad händer om markägaren inte vill förlänga arrendet efter att kontraktet löpt ut?

Kan jag få ersättning för huset då som jag har investerat mycket pengar i ? Hur värderas det i så fall?
Mvh Kristian

Evelina skriver:

Hej Kristian,

Det krävs en aktiv uppsägning från markägaren för att arrendet ska sluta gälla. Görs ingen uppsägning förlängs avtalet automatiskt. Om markägaren skulle säga upp avtalet har du dessutom ett visst besittningsskydd, som du kan läsa mer om på domstol.se.

Jag kan inte hitta någon information om ersättning du kan få för huset om inte får arrendet förlängt. Som jag förstått det kan du då som arrendator erbjuda markägaren att köpa stugan. Om markägaren inte vill det kan du antingen sälja till en ny arrendator, eller ta bort stugan och återställa marken så att markägaren kan använda det. Lämnar du bara kvar huset tillfaller det markägaren efter tre månader.

Daniel Pehrsson skriver:

God dag.
Har sedan 2005 bott i ett hus där det fanns ett arrende för 2000 kr/år. I detta så är det en gräsmatta som vi har och nyttjar. Sedan finns det en gammal liten stuga som står i ena hörnet.
Men frågan är att vi har aldrig sett ngt avtal el överenskommelse utan vi har betalt. Nu har markägaren sedan par år sedan dött och döttrar har tagit över. Vi har fortsatt betalt enligt sed. Men nu har dom lagt in om byggnation och detta på det vi arrenderar. Hur fungerar det härifrån om man aldrig sett ngt avtal ?
Med vänlig hälsning
Dp

Evelina skriver:

Hej Daniel,

För vissa typer av arrenden behöver det finnas ett skriftligt avtal för att arrendet ska vara giltigt, medan det i andra fall räcker med ett muntligt avtal. Det är också i avtalet som det framgår vad jordägaren får göra med den arrenderade marken.

Jag råder er att först höra med jordägaren om vilket typ av avtal som finns och be om att få titta på det. Vill de inte det eller om det kvarstår några frågetecken råder jag er att kontakta Arrendenämnden för att få hjälp med vad som gäller.

Elisabeth Wikström skriver:

Vi arrenderar en fritidshustomt av Fortverket. Arrendeavtalet skrev ursprungligen på 50-talet och då var marken i kommunal ägo.
Nu har fortverket beslutat att höja arrendeavgiften från 500kr till 6.000kr, en höjning på 1100%. Kan dom verkligen få göra så eller vad ska jag göra?

Evelina skriver:

Hej Elisabeth,

Arrendeavgiften ska vara skälig, det vill säga motsvara värdet på marken som du arrenderar. Om Fortverket vill höja avgiften bör det alltså innebära att också värdet på tomten har höjts sedan den förra avgiften avtalades.

Om ni anser att höjningen inte stämmer med värdet råder jag er att vända er till Arrendenämnden. På domstol.se kan ni läsa mer om vad som krävs för att få ändra villkoren för bostadsarrende eller på andra typer av arrenden.

Carro skriver:

Hur vet man vilket slags arrende det handlar om? Det jag tänker på är ca 1500 kvm, marken är ej brukad, det har en gång bott en man där i en stuga fast den har taket rasat in på. Idag tror jag det tillhör ett dödsbo..

Evelina skriver:

Hej Carro,

Det är i vilket syfte du arrenderar marken som avgör vilket arrende det handlar om. Ska den användas till jordbruk är det ett jordbruksarrende, till bostad – bostadsarrende och till anläggning – anläggningsarrende. Arrenden som inte stämmer in på dessa är lägenhetsarrenden.

För att veta vad arrendet i fråga är för något måste du därför ta reda på vad syftet med arrendet är enligt avtalet.

Anne-Charlotte Flohr skriver:

Hej !
Kan en arrendator överlämna rätten till en
en annan arrendator om marken är vanskött, beroende av att vatten står
och läcker , så att marken runt huset är sank

Evelina skriver:

Hej Anne-Charlotte,

Nej, att marken är vanskött ger dig inte rätt att överlämna arrenderätten till någon annan. I regel behöver du alltid ha jordägarens tillåtelse för att överlåta marken, utom vid vissa undantag. Handlar det om ett bostadsarrende kan du läsa mer om när du får överlåta bostadsarrendet på domstol.se.

Däremot kan det vara möjligt att få sänkt avgift om marken försämras på grund av någon skada som du inte själv ansvarar för. Mitt råd är att kontakta jordägaren om detta. Uppstår några tvister kan du vända dig till Arrendenämnden.

Tina Alic skriver:

Hej!
Jag har ett bostadsarrende.
På den finns en pytteliten stuga som helt förfallit.
Nu vill vi ställa en villavagn där istället
Behöver vi tillstånd för att ha den där.
Har man rätt att sälja det på marken sedan eller hyra ut stugan på vintern då vi inte kan vara där?

Evelina skriver:

Hej Tina,

Det beror på vad som står i ditt arrendeavtal. Det är avtalet som styr vad du får göra på marken som du arrenderar. Är avtalet av någon anledning oklart är det alltid säkrast att prata med jordägaren om saken innan du gör något med marken eller byggnader som står där.

Lars skriver:

Hej,
måste ett anläggningsärende sägas upp skriftligen av jordägaren?

tack på förhand!
Lars

Evelina skriver:

Hej Lars,

Ja, ett anläggningsarrende måste sägas upp skriftligt. Mer information om hur uppsägningen ska gå till finns på domstol.se under Anläggningsarrende, Säga upp avtalet.

Mia Palmqvist skriver:

Hej,
Om en arrendator säger upp avtalet tre år innan det 5-åriga avtalet löper ut har då jordägaren rätt att ta ut avgift för de tre återstående åren?

Evelina skriver:

Hej Mia,

Om arrendatorn säger upp avtalet gäller en viss uppsägningstid och andra villkor för uppsägningen, som arrendatorn ska följa. När uppsägningstiden har gått ut får jordägaren inte längre ta ut någon avgift för den återstående tiden, eftersom avtalet har upphört.

domstol.se kan du läsa om vilken uppsägningstid som gäller för varje typ av arrende. Till exempel brukar uppsägningstiden för jordbruksarrende vara mellan åtta månader och ett år, och för bostadsarrende ett år. Om avtalet i fråga säger en annan uppsägningstid, har arrendatorn i regel rätt till den kortare uppsägningstiden ändå.

Marianne Bemerud skriver:

Hej!
Vi är en förening som har ett avtal om Lägenhetsarrende ( Röbo hundsällskap.) vi betalar arrende. Jag undrar varför vi måste ha en försäkring på hagen ? ( kan förstå om de gäller under amorteringstiden som är en gång kvar på) då undrar jag om kommunen har sina hagar försäkrad ? Arrende löper på som vanligt hur lång tid är de på.

Evelina skriver:

Hej Marianne,

Er försäkring täcker eventuella skador som ni som arrendatorer orsakar på arrendet. Kommunen ansvarar för andra skador som kan uppkomma, så om de har en egen försäkring täcker den skador som orsakats på annat sätt. Försäkringarna täcker alltså olika saker.

Som vi skriver i texten ovan kan lägenhetsarrende antingen tecknas på en bestämd tid, tills vidare eller på livstid. Vilket som gäller bör stå i ert avtal. Upplåtelsen kan dock inte vara bindande längre än 50 år om området saknar detaljplan, och 25 år om det finns en detaljplan.

Hugo Nerud skriver:

Hej!
Har en jordägare som arrenderar marken skyldighet att upplysa arrendatorn om upplåtelse av ledningsrätt till annat företag?

Evelina skriver:

Hej Hugo,

Tyvärr vet jag inte om jordägaren är skyldig att upplysa om detta, utan får hänvisa till Arrendenämnden.

NJ skriver:

En bostadsarrende har överlåtits till Dödsbo för att sedan delas i dödsbo andelar, är detta fortfarande bostadsarrende eller lägenhetsarrende

Evelina skriver:

Hej,

Tyvärr kan jag inte svara säkert på vad som gäller. I regel blir bostadsarrende till ett lägenhetsarrende om det upplåts till en juridisk person, och ett dödsbo brukar räknas som en juridisk person. Men för ett säkert svar rekommenderar jag att låta en jurist titta på avtalet och bedöma situationen.

Marie Östberg skriver:

Hej,
Om vi har arrenderat ut jordbruksmark, får vi ändå åka skoter och göra skidspår på den på vintern. Vårt hus (landställe) ligger precis bredvid marken. Han som arrenderar bor några kilometer bort.

Evelina – Boupplysningen.se skriver:

Hej Marie,

Tyvärr kan jag inte svara på om ni får åka skoter och skidor på marken ni har arrenderat ut. Titta i första hand på vad som står i avtalet, annars bör en jurist kunna svara på vad som gäller. Se också till att prata med personen som arrenderar så att det inte uppstår någon tvist mellan er.

Lennart Svensson skriver:

Min mor har i arv rätt att arrendera en sjötomt, kan vi som biologiska barn ärva arrenderätten och förlänga detsamma, mor lever fortfarande så just nu är det inte aktuellt, men vad har vi för rättigheter?

Evelina skriver:

Hej Lennart,

Jag kan tyvärr inte svara på exakt vad som gäller, utan råder er i stället att kontakta en jurist för att få veta era rättigheter eller upprätta ett avtal om det behövs.

bengt hellborg skriver:

Hej, jag har mottagit en uppsägning av kolonilott p g a förverkande enl 8:23 p 2 och 5 samt åsidosättande av avtalsenliga skyldigheter. I uppsägningen finns inget mer. Jag saknar uppgift om vart jag ska vända mig . Finns det inte en skyldighet att upplysa om det? Vart vänder jag mig?

Evelina skriver:

Hej Bengt,

Jag vet tyvärr inte om personen är skyldig att ge närmare upplysning om uppsägningen. Arrendenämnden medlar i arrendetvister och har skrivit mer om Förverkande av arrenderätten. Jag rekommenderar därför att du vänder dig dit med ärendet.

Birgitta Lander skriver:

Köpte en stuga på arrenderad mark för 10 år sedan. Jag betalar 6000 kr /år i arrendekostnad.
Stugan ligger på en skogstomt, med sjön på knuten. Frågan jag har är hur mycket arrendatorn kan höja arrendet, När jag tog över var arrendet 3000kr, men det höjdes omg till 6000kr! Saftig höjning tycker jag nog. Kan och bör man förhandla om han får för sig att höja arrendet igen?

Daniel skriver:

Hej Birgitta,

Markägare har rätt att höja arrendeavgiften, men inte så att den blir oskäligt hög. Jag kan tyvärr inte bedöma om det är tal om en oskälig höjning i ditt fall, men jag råder dig att kontakta en jurist som kan titta på omständigheterna i ditt fall och ge ordentlig rådgivning. Lycka till!

lars Johansson skriver:

Har en fråga gällande arrende. Vi har för avsikt att köpa en gammal timring/stuga i en by som inte ägs av jordägaren/markägaren. Vi har möjlighet att arrendera en bit mark på en äng kring stugan av jordägaren och skriva ett långt arrende. Vad händer om jordägaren skulle sälja sin mark/stuga som finns 100 meter från våran arrendetomt och den nya ägaren inte vill ha kvar oss. Kan vårat arrende sägas upp.

Filip Svensson skriver:

Hej Lars,
Om avtalet mellan dig och den nuvarande ägaren är skriftligt så kommer arrendet även gälla mot en eventuellt ny ägare. Vad jag känner till ska de vanliga reglerna om uppsägning gälla även för den nya ägaren. Jag skulle dock rekommendera dig att kontakta en jurist som kan ge ett definitivt besked om vad som gäller.

Marie Ranberg skriver:

Kan 4 syskon bilda en markägarförening och sedan arrendera ut tomter till sig själva? Föreningen kommer att äga mer mark än som i så fall arrenderas ut

Evelina skriver:

Hej Marie,

Ja, det ska vara möjligt för er att arrendera ut marken till er själva, så länge alla delägare har gett samtycke.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen