Arrende

Utskriftsvänlig PDF

Arrende är när en markägare ger en fysisk eller juridisk person rätten att använda jordägarens jord eller mark mot en viss avgift. Markägaren kallas även jordägare, och den som får använda marken kallas för arrendator. Det finns fyra huvudsakliga typer av arrenden som styr vad marken får användas till och vad som får finnas på marken.

Vid arrendetvister kan jordägaren och arrendatorn ta hjälp av arrendenämnden, som kan medla och fatta beslut.

Marken som arrenderas kan upplåtas som jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende. Det som är avgörande är vad arrendatorn ska använda marken till.

Jordbruksarrende

Ett arrende räknas som jordbruksarrende om jordägaren och arrendatorn har ingått ett avtal om att marken ska användas för jordbruksändamål. Till exempel kan arrendatorn använda marken till åkermark eller betesmark.

Tänk på! Avtalet måste alltid vara skriftligt. Muntliga avtal är inte giltiga.

Det finns två olika typer av jordbruksarrenden: gårdsarrende och sidoarrende. Skillnaden mellan dem är att det vid upplåtelse av gårdsarrende även ingår en bostad, vilket det inte gör vid sidoarrende.

Jordbruksarrenden kan upplåtas till både fysiska och juridiska personer. Juridiska personer kan dock inte ha en bostad, och därför räknas sådana upplåtelser alltid som sidoarrenden.

Arrendetid för jordbruksarrende

Arrendetiden för gårdsarrenden får aldrig vara kortare än fem år. Det gäller även om ni skulle ha skrivit en kortare tid i avtalet. Bara i enstaka fall kan arrendenämnden lämna dispens för avtal på kortare tid. 

Sidoarrenden har inget krav på minimitid, utan det är upp till arrendatorn och jordägaren att bestämma hur länge avtalet som minst ska gälla.

Jordbruksarrenden kan inte vara bindande i mer än 25 år. Om det har gått mer än 25 år sedan avtalet skrevs under är det fritt fram för båda parterna att säga upp avtalet.

Bostadsarrende

För att upplåtelsen ska räknas som bostadsarrende ska syftet vara att arrendatorn ska bo på platsen och betala ersättning till jordägaren. Arrendatorn har då rätt att bygga en bostad eller ha kvar en bostad som finns på marken. Vanligast är att arrendatorn har ett fritidshus eller en sommarstuga på marken, men även en permanentbostad kan vara ett bostadsarrende.

Till skillnad från gårdsarrende får marken däremot inte användas till jordbruk.

I regel gäller bostadsarrenden bara för fysiska personer. Upplåts ett liknande arrende till juridiska personer räknas det vanligtvis som ett lägenhetsarrende.

Arrendeavtalet ska vara skriftligt, men om ett muntligt avtal ingicks före 1 juni 1968 så gäller även det. Det förutsätter dock att upplåtelsen uppfyller alla förutsättningar som finns för bostadsarrende enligt de regler som gäller i dagsläget.

Arrendetid för bostadsarrende

Bostadsarrenden ska ingås på bestämd tid och gälla i minst fem år. Ifall ni vill att avtalet ska gälla tills vidare räknas det ändå som ett femårigt avtal enligt lag.

Som längst kan ett bostadsarrende vara bindande i 50 år. Om det finns en detaljplan där arrendeområdet ligger får avtalet vara bindande i högst 25 år. En detaljplan är ett dokument som visar hur ett område i en kommun får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.

Om det däremot är staten som är jordägare gäller inga tidsbegränsningar.

Anläggningsarrende

Anläggningsarrenden innebär att arrendatorn har rätt att bygga eller ha kvar byggnader för att bedriva verksamheten på marken. Anläggningsarrenden kan exempelvis vara bensinstationer, fabriker, vindkraftverk eller lagerhus.

Avtal för anläggningsarrenden måste alltid vara skriftliga, med undantag för avtal som träffades före 1 juli 1968.

Arrendetid för anläggningsarrende

Avtalet för ett anläggningsarrende ska vara tidsbestämt, och arrendetiden får inte vara kortare än ett år. Ifall ni har avtalat om att arrendet gäller tills vidare räknas det enligt lag som ett avtal på fem år.

Ett anläggningsarrende kan som längst vara bindande i 50 år, men om det finns detaljplan på området gäller högst 25 år.

Dessa tidsbegränsningar gäller inte om det är staten som är jordägare.

Lägenhetsarrende

Övriga arrenden kallas för lägenhetsarrenden. Det handlar alltså om ett lägenhetsarrende om arrendet inte uppfyller kraven för jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende.

Exempel på lägenhetsarrende kan vara en idrottsförenings klubbhus, en kajplats eller en lekplats.

Ett avtal om lägenhetsarrende behöver inte vara skriftligt, utan det går lika bra med ett muntligt avtal. Ett skriftligt avtal är dock det säkraste, så att det inte uppstår några tveksamheter om vilka villkor ni har kommit överens om.

Arrendetid för lägenhetsarrende

Avtal om lägenhetsarrendet kan antingen ingås på bestämd tid, tills vidare eller på arrendatorns livstid.

Som längst kan avtalet vara bindande i 50 år. Om det finns en detaljplan för området gäller i stället max 25 år.

Jakt på annans mark räknas inte som arrende

Mark som upplåts för jakt räknas inte som arrende, även om det ibland brukar kallas för jaktarrende. I stället finns det en jaktlag som tar upp reglerna för jakträtt på någon annans mark.

Fiskearrende har särskilda regler

Fiskerätt kan ingå i ett jordbruksarrende, och räknas då inte som ett eget arrende. Men det finns också en egen arrendetyp som heter fiskearrende, som styrs av en egen lag. Om någon upplåter fiskerätt mot ersättning och arrendatorn i någon mån försörjer sig på fisket handlar det om ett sådant fiskearrende.

Skriv ett omfattande arrendeavtal

Det är viktigt att skriva ett omfattande arrendeavtal som tar upp all relevant information för upplåtelsen. Bland annat ska det i avtalet stå hur arrendeområdet får användas, hur stort det är och vad som ingår i avtalet. Avtalet bör dessutom innehålla information om avgiften, hur lång arrendetiden är och hur lång uppsägningstiden är.

I de allra flesta fall är det också krav på att arrendeavtalet ska vara skriftligt. De enda undantagen är lägenhetsarrende och avtal som tecknades före den 1 juli 1968, som får vara muntliga.

Tips! Anlita en jurist för att få ett giltigt och omfattande arrendeavtal.

Arrendatorn ska betala skälig ersättning till jordägaren

Jordägaren ska ta ut en skälig arrendeavgift från arrendatorn. Vanligtvis får jordägaren betalt i pengar, men det går även att ta ut andra typer av ersättning, som till exempel varor eller arbetsprestationer. För jordbruksarrende är det dock inte tillåtet med annan ersättning än pengar.

Arrendatorn ska betala ersättningen senast tre månader före arrendeårets slut om ni inte har avtalat om något annat.

Arrendatorn kan i vissa fall få sänkt avgift

I följande fall kan arrendatorn få nedsänkt avgift mot vad ni tidigare har kommit överens om.

  • Arean på arrendestället visar sig vara mindre än vad som framgick i avtalet.
  • Marken försämras eller minskas på grund av en skada som arrendatorn inte har orsakat själv, till exempel av naturligt vattenflöde.
  • Delar av arrendestället tas bort av arrendatorn.

Kan man ändra villkor i arrendeavtalet?

Det är möjligt för både jordägaren och arrendatorn i ett jordbruksarrende eller bostadsarrende att ändra villkoren, till exempel gällande avgiften. Då ska den part som vill göra ändringen skicka en villkorsändring till den andra parten.

För att ändra villkoren i ett anläggningsarrende måste avtalet först sägas upp. Villkoren i ett lägenhetsarrende kan inte ändras, på grund av att arrendet saknar besittningsskydd.

Skulle det uppstå tvister om villkorsändringen kan ärendet skickas till arrendenämnden.

Uppsägning för olika arrenden

Ett arrendeavtal måste alltid sägas upp för att det ska upphöra. Det gäller oavsett om avtalet löper på tills vidare eller under en begränsad tid.

Om varken jordägaren eller arrendatorn säger upp avtalet fortsätter det att gälla tills det sägs upp. Om avtalet gällde kortare än fem år förlängs tiden med lika länge till. Om avtalet gällde mer än fem år förlängs avtalet i stället med fem år till.

Uppsägningen måste också vara skriftlig för att vara giltig. Om arrendeavtalet sägs upp måste arrendatorn flytta från marken när arrendetiden har löpt ut.

Tänk på! En uppsägning av arrende måste vara skriftlig för att gälla.

Om du vill säga upp ett arrendeavtal behöver du göra det en viss tid innan avtalets löptid går ut. Hur lång tid den uppsägningstiden är varierar beroende på vilken typ av arrende det handlar om, och också på hur lång löptiden är.

Till exempel måste ett arrendeavtal som löper på 25 år sägas upp senast efter 24 år, om uppsägningstiden är ett år. Om varken jordägaren eller arrendatorn har sagt upp avtalet till dess förlängs avtalet automatiskt med fem år till.

Exempel: Jordägaren Erik arrenderar ut jordbruksmark till Pelle. Arrendeavtalet skrevs år 2010 och löper på i 25 år med ett års uppsägningstid. För att avtalet ska upphöra vid avtalstidens utgång, det vill säga år 2035, måste Erik eller Pelle säga upp avtalet senast år 2034. Om de inte gör det förlängs avtalet med fem år till.

Uppsägningstid för jordbruksarrende

  • Längre än fem års löptid. Avtalet ska sägas upp minst ett år före arrendetidens slut.
  • Kortare än fem års löptid. Avtalet ska sägas upp minst åtta månader före arrendetidens slut.
  • Kortare än ett års löptid. Avtalet behöver inte sägas upp, utan slutar gälla när arrendetiden löpt ut.

Har parterna avtalat om längre uppsägningstider gäller det bara för jordägaren. Arrendatorn får i så fall använda sig av det som står i lagen i stället.

Uppsägningstid för bostadsarrende

Avtalet ska sägas upp minst ett år före arrendetidens utgång. Har parterna avtalat om egna uppsägningstider måste jordägaren följa detta, men arrendatorn kan välja att följa lagen i stället om den är mer fördelaktig. Uppsägningen måste vara skriftlig.

Uppsägningstid för anläggningsarrende

Jordägaren och arrendatorn kan fritt bestämma om ni vill ha någon uppsägningstid eller inte, och även hur lång uppsägningstiden i så fall ska vara. Om ni kommer överens om att avtalet ska upphöra utan uppsägning har arrendatorn inte något besittningsskydd.

Uppsägningstid för lägenhetsarrende

  • Tillsvidareavtal utan uppsägningstid. Om någon av er säger upp avtalet upphör det att gälla den 14 mars som inträffar närmast efter uppsägningen. Ett sådant bestämt datum då avtal slutar gälla kallas för fardag.
  • Tidsbestämda avtal. Ni kan själva avtala om en uppsägningstid som då gäller för både jordägare och arrendator.

Avtalet kan sägas upp i förtid om arrenderätten förbrukas

Om arrendatorn inte sköter sig kan arrenderätten förbrukas. Då kan jordägaren säga upp arrendeavtalet i förtid, och arrendatorn har i det fallet inget besittningsskydd.

Då har arrendatorn förbrukat sin arrenderätt

  • Arrendatorn betalar inte avgiften i tid.
  • Marken används till annat än vad som har avtalats.
  • Arrendet blir vanvårdat.
  • Arrendatorn rättar sig inte efter att jordägaren har sagt till.

I vissa fall har arrendatorn besittningsskydd

Arrendatorn har besittningsskydd vid både bostadsarrenden och jordbruksarrenden. Det innebär att jordägaren inte kan säga upp arrendatorn på vilka grunder som helst. Om jordägaren säger upp avtalet har arrendatorn rätt att få en förlängningsförfrågan prövad hos arrendenämnden, eller rätt till ersättning om jordägaren vägrar förlänga.

Anläggningsarrenden har indirekt skydd. Det innebär att arrendatorn tvingas flytta om jordägaren säger upp arrendet, men kan i så fall ha rätt till skadestånd.

För lägenhetsarrenden saknas däremot besittningsskydd helt.

Tänk på! Besittningsskydd gäller i de flesta fall för jordbruks- och bostadsarrenden, men inte för lägenhetsarrenden. Anläggningsarrenden har indirekt besittningsskydd.

Det finns dock vissa fall då besittningsskydd inte heller gäller för jordbruksarrenden, bostadsarrenden och anläggningsarrenden.

Jordbruksarrenden saknar besittningsskydd om

  • Det är ett sidoarrende med en avtalstid på max ett år
  • Arrendatorn har förverkat arrenderätten
  • Den säkerhet som arrendatorn har lämnat för arrendet har försämrats och arrendatorn inte kan hitta en ny säkerhet

Bostadsarrenden saknar besittningsskydd om

  • Det inte finns något hus färdigbyggt på marken när jordägaren senast kan säga upp avtalet
  • Arrendatorn har förverkat arrenderätten
  • Säkerheten för arrendet har försämrats och arrendatorn inte har fått fram en ny säkerhet
  • Arrendenämnden lämnar dispens efter att arrendatorn har avstått besittningsskydd

Anläggningsarrenden saknar besittningsskydd om

  • Parterna har valt att avtala bort besittningsskyddet
  • Arrendatorn har förverkat arrenderätten
  • Den säkerhet som arrendatorn har lämnat för arrendet har försämrats och arrendatorn inte kan hitta en ny säkerhet

Arrendatorn kan överlåta arrende med jordägarens tillstånd

För att en arrendator ska få överlåta ett jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende till någon annan måste jordägaren ha gett sitt tillstånd till detta. För lägenhetsarrenden finns inga regler för ägarbyte, utan då görs bedömningen i stället enligt allmänna avtalsrättsliga principer.

Undantag för jordbruksarrende och bostadsarrende

Det finns vissa undantagsfall då jordbruksarrenden och bostadsarrenden får överlåtas utan jordägarens tillstånd.

Villkor för att överlåta jordbruksarrende på minst tio år

Ett långtidsarrende som löper på tio år eller längre kan få överlåtas genom köp, gåva och byte. I så fall måste följande villkor vara uppfyllda.

  • Rätten till överlåtelse är inte bortskriven i avtalet.
  • Arrendatorn har erbjudit jordägaren att ta tillbaka arrendet mot en skälig ersättning.
  • Jordägaren har inte accepterat arrendatorns erbjudande inom en månad.
  • Den som ska ta över arrendet är lämplig och skötsam.

Villkor för att överlåta jordbruksarrende till make, maka eller barn

Arrendatorn kan överlåta arrendet till sin make, maka eller sitt barn genom köp, gåva och byte, så länge följande villkor är uppfyllda.

  • Avtalet löper över en viss tid.
  • Arrendet omfattar ett utvecklat lantbruksföretag.
  • Jordägaren har inte någon anledning att motsätta sig en överlåtelse.

Villkor för att överlåta jordbruksarrende med investeringar

Om arrendatorn har gjort investeringar på jordbruksarrendet, som exempelvis byggnader eller anläggningar, får arrendatorn överlåta arrendet under följande förutsättningar.

  • Arrendatorn har erbjudit jordägaren att lösa in investeringen.
  • Jordägaren har inte accepterat erbjudandet inom tre månader.
  • Den som ska ta över arrendet är lämplig och har ordnad ekonomi.

Villkor för att överlåta bostadsarrende

Arrendatorn har rätt att överlåta arrenderätten om följande villkor är uppfyllda.

  • Rätten till överlåtelse är inte bortskriven i avtalet.
  • Avtalet löper över en viss tid.
  • Arrendatorn har erbjudit jordägaren att ta tillbaka arrendet för skälig ersättning.
  • Jordägaren har inte accepterat erbjudandet inom en månad.
  • Den som ska ta över har ordnad ekonomi och är skötsam.

Vanliga frågor om Arrende

Vad betyder arrende?

Arrende betyder att en fysisk eller juridisk person som äger mark hyr ut rätten att använda marken till en annan fysisk eller juridisk person. Olika regler gäller för upplåtelsen beroende på vad marken ska användas till. De olika typerna av arrende är jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende.

Vad är skillnaden mellan arrende och tomträtt?

En tomträtt är avsedd för bostad och är mark som ägs av stat eller kommun. Ett arrende kan ägas av i princip vem som helst, men du som arrendator får exklusiv rätt att nyttja marken mot en avgift. Du kan pantsätta en tomträtt men inte ett arrende, och du får också göra avdrag på fastighetsskatten på tomträtt men inte på arrende.

Kan man pantsätta ett hus på ofri grund?

Nej, som arrendator kan du inte pantsätta ett hus på ofri grund. För att kunna pantsätta din bostad behöver du i så fall köpa marken av jordägaren.

Kan man ärva ett arrende?

Ett arrende kan ärvas om vissa villkor är uppfyllda. Till exempel ska avtalet löpa över bestämd tid, rätten ska inte vara bortskriven eller begränsad i avtalet, och den som ärver arrendet ska vara skötsam och ha ordnad ekonomi. När det gäller jordbruksarrenden behöver arrendenämnden ge sitt tillstånd för att det ska ärvas.

Vad händer med arrendet vid försäljning?

Om jordägaren säljer den mark som arrenderas ut följer arrendeavtalet med i försäljningen. Den nya ägaren till marken är alltså lika bunden till arrendeavtalet som den förra ägaren var.

Kan arrendatorn överlåta arrendet till någon annan?

Ja, men arrendatorn måste först be om jordägarens tillstånd för att få överlåta arrendet till någon annan. I vissa undantagsfall kan arrendatorn överlåta arrendet även om jordägaren inte samtycker, men då finns det strikta villkor som måste vara uppfyllda.

Kan man säga upp ett arrendeavtal i förtid?

Jordägaren kan säga upp arrendeavtalet i förtid om arrendatorn inte har skött om arrendet ordentligt. Det går också att skriva in i avtalet att jordägaren får säga upp i förtid, men då måste arrendenämnden godkänna detta.

Vad är ett skäligt pris för arrende?

Det finns inga lagstadgade riktlinjer på vad som är ett skäligt pris för arrende, utan där gäller avtalsfrihet. Om jordägaren och arrendatorn inte är överens om ett skäligt pris kan ni vända er till arrendenämnden som får fastställa ett skäligt pris.

Har jordägaren förköpsrätt?

Om det står i avtalet att jordägaren har förköpsrätt och arrendatorn ska sälja en byggnad på marken, måste arrendatorn först erbjuda jordägaren att köpa byggnaden. Står inte detta i avtalet har jordägaren inte förköpsrätt, utan byggnaden kan säljas som vanligt.

Har arrendatorn förköpsrätt?

Nej, arrendatorn har inte förköpsrätt om jordägaren vill sälja marken som arrenderas ut. Men om det finns en bostadsfastighet på marken kan arrendatorn lämna intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten om att köpa marken, för att eventuellt få förköpsrätt vid försäljning.

Evelina

Boende-skribent

evelina.grenehed@boupplysningen.se

52 Relaterade frågor & svar

Anette Börjesson skriver:

Hej! Vi har arrenderat ut marken som tillhör min släktgård. Kontraktet är på tre år. Nu funderar vi på att flytta dit och behöver då bygga en maskinhall. Måste vi vänta med att bygga tills arrendet är uppsagt eller finns det någon annan möjlighet?

Evelina skriver:

Hej Anette,

Jag tror att ni behöver vänta tills arrendet är uppsagt och slutat gälla innan ni börjar bygga. Men om ni skulle komma överens med arrendatorn om att börja tidigare borde det inte vara några problem.

Anders Lind skriver:

Hej!

Vi är två syskon som ärvt en arrendetomt på ca 2000 kvm av vår far där två sommarstugor står uppförda. Arrendet gick per automatik till oss och vi delar på arrendet 50/50 och betalar enskild fastighetsskatt på respektive stuga. Arrendet förnyas vart 5:e år.
Ifall/när någon av oss dör, tillfaller (halva) arrenderätten automatiskt till dennes barn då?
Om det är fallet och barnen inte är intresserade av sin halva kan dom överlåta/sälja sin del till vem dom vill utan att jag kan påverka det?

Daniel skriver:

Hej! Som jag förstår reglerna är det som du säger så att arrenderätten går vidare genom arv till era barn. Vad gäller frågan om överlåtelse av arrenderätten beror det troligtvis på hur arrendeavtalet är utformat. Jag har svårt att se att en arrendator har möjlighet att ”dela upp” sin arrenderätt och överlåta en del, åtminstone inte utan jordägarens godkännande. Vill du veta exakt vad som gäller i ditt fall skulle jag rekommendera dig att låta en jurist kika på arrendeavtalet. Allt gott!

Pia Nilsson skriver:

Hej!
Jag har hittat en tomt jag skulle vilja bygga på och tänker kontakta ägaren. Min plan är att komma undan köp av tomten och avstyckingskostnad för att spara pengar genom att föreslå ett arrende. Jag undrar vad som är ett skäligt pris på ett arrende på en tomt på ca 2000 m2?
Jag vet inte hur han ställer sig till min fråga, så som ett extra ”lockbete” till honom tänkte jag erbjuda honom förköpsrätt om jag flyttar (jag vet att han vill ha bostäder i området för uthyrning). Är det osmart av mig?
Vänligen, Pia

Evelina skriver:

Hej Pia,

Tyvärr kan jag inte uttala mig i den här frågan, eftersom det är så många faktorer som spelar in. Du skulle kunna göra en värdering av tomten för att komma fram till ett skäligt pris, eller jämföra med tomter och arrenden i närheten.

Det går att avtala om förköpsrätt i arrendeavtalet, vilket skulle innebära att du först måste erbjuda markägaren att köpa bostaden om du skulle flytta. Det begränsar din frihet att sälja bostaden till någon annan, men om det är smart eller inte i ditt fall är upp till dig att avgöra. Väg i alla fall noga konsekvenserna av detta mot fördelar, till exempel om han inte kommer att vilja arrendera ut tomten annars.

Arrendenämnden har information om bostadsarrende som säkert kan vara till hjälp.

Josefine Karlsson skriver:

Hej!

Vi arrenderar betesmark av en stiftelse, 3.6 hektar. I denna betesmark finns de en hage där det vuxit björkskog ca 1 hektar. Stiftelsen har nu avverkat halva björkskogen och lämnat kvar rotvälter och mycket ris i hagen vilket gör den obrukbar för oss som betesmark.

Stiftelsen vill inte återställa hagen. Utan vi får göra det själva om vi önskar det.

Vad finns det för bestämmelser kring detta? Ska de återställa marken vi arrenderar till befintligt skick?

Marken runt gården är värderad till 150.000 kr. Stiftelsen gjorde ett påslag på priset som är gjort av 2 oberoende värderare till 500.000kr. Kan en stiftelse göra så?

Evelina skriver:

Hej Josefine,

Jag vet tyvärr inte om jordägaren är skyldig att återställa marken. Arrendenämnden skriver på sin sida om Vård och underhåll av mark bara om arrendatorns plikt att återställa marken till befintligt skick, inte om jordägaren har en liknande plikt. Jag måste därför hänvisa till Arrendenämnden i den frågan.

Gällande det höjda värdet får jordägaren bara höja avgiften om de har gjort en investering som ökar markens värde. Om detta inte är uppfyllt är det tingsrätten som ni kan vända er till om ni vill få ärendet hanterat.

Bettan skriver:

Hej, Vilka möjligheter finns det till förlängning om man skriver på ett markarrende på 10 år där det står i det nya avtalet att avtalet upphör utan ytterligare uppsägning på ett bestämt datum. Har man rätt att förhandla fram ett nytt avtal eller måste det stå redan vi kontraktsskrivandet?

Evelina skriver:

Hej Bettan,

Ni kan komma överens med markägaren om att förhandla fram en förlängning. Vad jag vet behöver det inte stå med redan vid kontraktskrivning för att det ska gå bra. Det finns dock ingen lagreglerad rätt till förhandling om förlängning om markägaren inte skulle gå med på det.

Cat skriver:

hej, om man har en arrendetomt, där huset för fem år sedan brann ner och man pga sjukdom och ekonomi inte haft möjlighet att återupprätta huset. kan kommunen då icke bevilja bygglov och göra tomten till allmänning trots pågående arrendeavtal?

Evelina skriver:

Hej Cat,

Jag kan tyvärr inte svara på vad som gäller om huset som brunnit ner ingick i arrendet, om detta räknas som skada på arrendet och hur det i så fall påverkar arrendeavtalets giltighet och uppsägningsregler. Där måste jag hänvisa till en jurist som kan titta närmare på avtalet och din situation.

Torbjörn Classon skriver:

Hej
Har ett arrende som endast är reglerat i avtal med tid (25 år) och avgift 1 kr för hela arrendetiden inget annat är skrivet
Hade översvämning i ett igenlagt dike med dräneringsrör, diket tar emot vatten från andra tomtägare i området.
Ska jag eller markägaren stå för kostnaden?
Vem ska försäkra skogen och marken. Jag eller markägaren

Evelina skriver:

Hej Torbjörn,

Om det inte är du som har orsakat skadan ska du inte behöva stå för kostnaden, utan då är det markägaren som ska göra det. Om det däremot varit du som orsakat skadan behöver du ersätta jordägaren för kostnaden.

Som jag förstår det kan både du och jordägaren kan försäkra skogen eller marken, så att försäkringarna täcker era olika ansvarsområden. Din försäkring täcker då skador som du som arrendator orsakar på arrendet, medan markägarens försäkring täcker skador som har orsakats på andra sätt.

Pelle skriver:

Hej

Vi har en stuga som vi arrenderar av en medelstor kommun .
Ligger med sjötomt. Min fråga är, får inte vi hyra ut den som vi vill.
Arrendets längd är 5 år. Tacksam för svar

Evelina skriver:

Hej Pelle,

I regel behöver ni jordägarens samtycke för att hyra ut stugan i andra hand. Men ifall arrendeavtalet inte uttryckligen förbjuder andrahandsuthyrning får ni hyra ut en stuga som ni själva äger även om den står på arrenderad tomt, så länge det inte utgör en olägenhet för jordägaren.

Anette Berge skriver:

Hej,
Vi bor i bostadsarrende där makens familj arrenderat marken sedan 1943, sen 20 år tillbaka är det 5 år i taget. Vi byggde nytt för ett par år sedan och flyttade ut. Vi har inget otalt med markägaren men vi får en uppsägelse 1 år innan nytt avtal och vi har frågat honom förut och då säger han bara att vi sitter säkert det är bara prisavtalet som förändras, och inget som vi behöver oroas över. Men säga att vi skriver på denna uppsägelse som vi brukar och sen får vi inget nytt avtal? Är det olika uppsägning på avtals/pris och uppsägning för avflyttning?
Tacksam för svar

Evelina skriver:

Hej Anette,

Som jag förstår det ska man i regel göra en villkorsändring för att ändra villkoren i avtalet (till exempel avgiften), snarare än att säga upp det. Arrendenämnden skriver mer om uppsägning av bostadsarrende och villkorsändring på sin webbplats. Det är också dem jag får hänvisa till för att höra närmare om vad som är rimligt i ert fall.

Kristian Alexandersson skriver:

Hej
Mitt namn är Kristian
Jag har en stuga på ett boendearrende som löper ut först om 17 år. Vad händer om markägaren inte vill förlänga arrendet efter att kontraktet löpt ut?

Kan jag få ersättning för huset då som jag har investerat mycket pengar i ? Hur värderas det i så fall?
Mvh Kristian

Evelina skriver:

Hej Kristian,

Det krävs en aktiv uppsägning från markägaren för att arrendet ska sluta gälla. Görs ingen uppsägning förlängs avtalet automatiskt. Om markägaren skulle säga upp avtalet har du dessutom ett visst besittningsskydd, som du kan läsa mer om på domstol.se.

Jag kan inte hitta någon information om ersättning du kan få för huset om inte får arrendet förlängt. Som jag förstått det kan du då som arrendator erbjuda markägaren att köpa stugan. Om markägaren inte vill det kan du antingen sälja till en ny arrendator, eller ta bort stugan och återställa marken så att markägaren kan använda det. Lämnar du bara kvar huset tillfaller det markägaren efter tre månader.

Daniel Pehrsson skriver:

God dag.
Har sedan 2005 bott i ett hus där det fanns ett arrende för 2000 kr/år. I detta så är det en gräsmatta som vi har och nyttjar. Sedan finns det en gammal liten stuga som står i ena hörnet.
Men frågan är att vi har aldrig sett ngt avtal el överenskommelse utan vi har betalt. Nu har markägaren sedan par år sedan dött och döttrar har tagit över. Vi har fortsatt betalt enligt sed. Men nu har dom lagt in om byggnation och detta på det vi arrenderar. Hur fungerar det härifrån om man aldrig sett ngt avtal ?
Med vänlig hälsning
Dp

Evelina skriver:

Hej Daniel,

För vissa typer av arrenden behöver det finnas ett skriftligt avtal för att arrendet ska vara giltigt, medan det i andra fall räcker med ett muntligt avtal. Det är också i avtalet som det framgår vad jordägaren får göra med den arrenderade marken.

Jag råder er att först höra med jordägaren om vilket typ av avtal som finns och be om att få titta på det. Vill de inte det eller om det kvarstår några frågetecken råder jag er att kontakta Arrendenämnden för att få hjälp med vad som gäller.

Elisabeth Wikström skriver:

Vi arrenderar en fritidshustomt av Fortverket. Arrendeavtalet skrev ursprungligen på 50-talet och då var marken i kommunal ägo.
Nu har fortverket beslutat att höja arrendeavgiften från 500kr till 6.000kr, en höjning på 1100%. Kan dom verkligen få göra så eller vad ska jag göra?

Evelina skriver:

Hej Elisabeth,

Arrendeavgiften ska vara skälig, det vill säga motsvara värdet på marken som du arrenderar. Om Fortverket vill höja avgiften bör det alltså innebära att också värdet på tomten har höjts sedan den förra avgiften avtalades.

Om ni anser att höjningen inte stämmer med värdet råder jag er att vända er till Arrendenämnden. På domstol.se kan ni läsa mer om vad som krävs för att få ändra villkoren för bostadsarrende eller på andra typer av arrenden.

Carro skriver:

Hur vet man vilket slags arrende det handlar om? Det jag tänker på är ca 1500 kvm, marken är ej brukad, det har en gång bott en man där i en stuga fast den har taket rasat in på. Idag tror jag det tillhör ett dödsbo..

Evelina skriver:

Hej Carro,

Det är i vilket syfte du arrenderar marken som avgör vilket arrende det handlar om. Ska den användas till jordbruk är det ett jordbruksarrende, till bostad – bostadsarrende och till anläggning – anläggningsarrende. Arrenden som inte stämmer in på dessa är lägenhetsarrenden.

För att veta vad arrendet i fråga är för något måste du därför ta reda på vad syftet med arrendet är enligt avtalet.

Anne-Charlotte Flohr skriver:

Hej !
Kan en arrendator överlämna rätten till en
en annan arrendator om marken är vanskött, beroende av att vatten står
och läcker , så att marken runt huset är sank

Evelina skriver:

Hej Anne-Charlotte,

Nej, att marken är vanskött ger dig inte rätt att överlämna arrenderätten till någon annan. I regel behöver du alltid ha jordägarens tillåtelse för att överlåta marken, utom vid vissa undantag. Handlar det om ett bostadsarrende kan du läsa mer om när du får överlåta bostadsarrendet på domstol.se.

Däremot kan det vara möjligt att få sänkt avgift om marken försämras på grund av någon skada som du inte själv ansvarar för. Mitt råd är att kontakta jordägaren om detta. Uppstår några tvister kan du vända dig till Arrendenämnden.

Tina Alic skriver:

Hej!
Jag har ett bostadsarrende.
På den finns en pytteliten stuga som helt förfallit.
Nu vill vi ställa en villavagn där istället
Behöver vi tillstånd för att ha den där.
Har man rätt att sälja det på marken sedan eller hyra ut stugan på vintern då vi inte kan vara där?

Evelina skriver:

Hej Tina,

Det beror på vad som står i ditt arrendeavtal. Det är avtalet som styr vad du får göra på marken som du arrenderar. Är avtalet av någon anledning oklart är det alltid säkrast att prata med jordägaren om saken innan du gör något med marken eller byggnader som står där.

Lars skriver:

Hej,
måste ett anläggningsärende sägas upp skriftligen av jordägaren?

tack på förhand!
Lars

Evelina skriver:

Hej Lars,

Ja, ett anläggningsarrende måste sägas upp skriftligt. Mer information om hur uppsägningen ska gå till finns på domstol.se under Anläggningsarrende, Säga upp avtalet.

Mia Palmqvist skriver:

Hej,
Om en arrendator säger upp avtalet tre år innan det 5-åriga avtalet löper ut har då jordägaren rätt att ta ut avgift för de tre återstående åren?

Evelina skriver:

Hej Mia,

Om arrendatorn säger upp avtalet gäller en viss uppsägningstid och andra villkor för uppsägningen, som arrendatorn ska följa. När uppsägningstiden har gått ut får jordägaren inte längre ta ut någon avgift för den återstående tiden, eftersom avtalet har upphört.

domstol.se kan du läsa om vilken uppsägningstid som gäller för varje typ av arrende. Till exempel brukar uppsägningstiden för jordbruksarrende vara mellan åtta månader och ett år, och för bostadsarrende ett år. Om avtalet i fråga säger en annan uppsägningstid, har arrendatorn i regel rätt till den kortare uppsägningstiden ändå.

Marianne Bemerud skriver:

Hej!
Vi är en förening som har ett avtal om Lägenhetsarrende ( Röbo hundsällskap.) vi betalar arrende. Jag undrar varför vi måste ha en försäkring på hagen ? ( kan förstå om de gäller under amorteringstiden som är en gång kvar på) då undrar jag om kommunen har sina hagar försäkrad ? Arrende löper på som vanligt hur lång tid är de på.

Evelina skriver:

Hej Marianne,

Er försäkring täcker eventuella skador som ni som arrendatorer orsakar på arrendet. Kommunen ansvarar för andra skador som kan uppkomma, så om de har en egen försäkring täcker den skador som orsakats på annat sätt. Försäkringarna täcker alltså olika saker.

Som vi skriver i texten ovan kan lägenhetsarrende antingen tecknas på en bestämd tid, tills vidare eller på livstid. Vilket som gäller bör stå i ert avtal. Upplåtelsen kan dock inte vara bindande längre än 50 år om området saknar detaljplan, och 25 år om det finns en detaljplan.

Hugo Nerud skriver:

Hej!
Har en jordägare som arrenderar marken skyldighet att upplysa arrendatorn om upplåtelse av ledningsrätt till annat företag?

Evelina skriver:

Hej Hugo,

Tyvärr vet jag inte om jordägaren är skyldig att upplysa om detta, utan får hänvisa till Arrendenämnden.

NJ skriver:

En bostadsarrende har överlåtits till Dödsbo för att sedan delas i dödsbo andelar, är detta fortfarande bostadsarrende eller lägenhetsarrende

Evelina skriver:

Hej,

Tyvärr kan jag inte svara säkert på vad som gäller. I regel blir bostadsarrende till ett lägenhetsarrende om det upplåts till en juridisk person, och ett dödsbo brukar räknas som en juridisk person. Men för ett säkert svar rekommenderar jag att låta en jurist titta på avtalet och bedöma situationen.

Marie Östberg skriver:

Hej,
Om vi har arrenderat ut jordbruksmark, får vi ändå åka skoter och göra skidspår på den på vintern. Vårt hus (landställe) ligger precis bredvid marken. Han som arrenderar bor några kilometer bort.

Evelina – Boupplysningen.se skriver:

Hej Marie,

Tyvärr kan jag inte svara på om ni får åka skoter och skidor på marken ni har arrenderat ut. Titta i första hand på vad som står i avtalet, annars bör en jurist kunna svara på vad som gäller. Se också till att prata med personen som arrenderar så att det inte uppstår någon tvist mellan er.

Lennart Svensson skriver:

Min mor har i arv rätt att arrendera en sjötomt, kan vi som biologiska barn ärva arrenderätten och förlänga detsamma, mor lever fortfarande så just nu är det inte aktuellt, men vad har vi för rättigheter?

Evelina skriver:

Hej Lennart,

Jag kan tyvärr inte svara på exakt vad som gäller, utan råder er i stället att kontakta en jurist för att få veta era rättigheter eller upprätta ett avtal om det behövs.

bengt hellborg skriver:

Hej, jag har mottagit en uppsägning av kolonilott p g a förverkande enl 8:23 p 2 och 5 samt åsidosättande av avtalsenliga skyldigheter. I uppsägningen finns inget mer. Jag saknar uppgift om vart jag ska vända mig . Finns det inte en skyldighet att upplysa om det? Vart vänder jag mig?

Evelina skriver:

Hej Bengt,

Jag vet tyvärr inte om personen är skyldig att ge närmare upplysning om uppsägningen. Arrendenämnden medlar i arrendetvister och har skrivit mer om Förverkande av arrenderätten. Jag rekommenderar därför att du vänder dig dit med ärendet.

Birgitta Lander skriver:

Köpte en stuga på arrenderad mark för 10 år sedan. Jag betalar 6000 kr /år i arrendekostnad.
Stugan ligger på en skogstomt, med sjön på knuten. Frågan jag har är hur mycket arrendatorn kan höja arrendet, När jag tog över var arrendet 3000kr, men det höjdes omg till 6000kr! Saftig höjning tycker jag nog. Kan och bör man förhandla om han får för sig att höja arrendet igen?

Daniel skriver:

Hej Birgitta,

Markägare har rätt att höja arrendeavgiften, men inte så att den blir oskäligt hög. Jag kan tyvärr inte bedöma om det är tal om en oskälig höjning i ditt fall, men jag råder dig att kontakta en jurist som kan titta på omständigheterna i ditt fall och ge ordentlig rådgivning. Lycka till!

lars Johansson skriver:

Har en fråga gällande arrende. Vi har för avsikt att köpa en gammal timring/stuga i en by som inte ägs av jordägaren/markägaren. Vi har möjlighet att arrendera en bit mark på en äng kring stugan av jordägaren och skriva ett långt arrende. Vad händer om jordägaren skulle sälja sin mark/stuga som finns 100 meter från våran arrendetomt och den nya ägaren inte vill ha kvar oss. Kan vårat arrende sägas upp.

Filip Svensson skriver:

Hej Lars,
Om avtalet mellan dig och den nuvarande ägaren är skriftligt så kommer arrendet även gälla mot en eventuellt ny ägare. Vad jag känner till ska de vanliga reglerna om uppsägning gälla även för den nya ägaren. Jag skulle dock rekommendera dig att kontakta en jurist som kan ge ett definitivt besked om vad som gäller.

Marie Ranberg skriver:

Kan 4 syskon bilda en markägarförening och sedan arrendera ut tomter till sig själva? Föreningen kommer att äga mer mark än som i så fall arrenderas ut

Evelina skriver:

Hej Marie,

Ja, det ska vara möjligt för er att arrendera ut marken till er själva, så länge alla delägare har gett samtycke.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen