För den som vill få lite bättre förståelse för om det är en bostadsbubbla vi befinner oss i samt vad man eventuellt kan förvänta sig rekommenderar jag den här debattartikeln i DN. Den är redan tre månader gammal men diskussionen fortgår.

När måndagsvisningen gick så hade lägenheten redan stigit en hel del, även om den var långt ifrån vad jag hade hoppats på som slutbud. Tisdagen gick sedan ganska långsamt, det kom många bud men med pyttehöjningar varje gång och jag började misströsta i tron att den skulle stanna på en låg nivå – att budgivarna tröttnat.

När sms:en pep med sin frånvaro även på onsdagsmorgonen började jag bli direkt orolig men sen kom en dubbelhöjning igen och priset var då uppe i en nivå där jag kände mig nöjd, om än inte kalasnöjd. Det kan påpekas att oron är en ständig följeslagare under hela processen, varenda liten detalj kan ju förändra  priset flera månadslöner upp eller ner.

Sen var det tyst igen i ett dygn. Mäklaren ringde runt och ringen av intressenter krympte mer och mer, till slut så accepterade jag det senast lagda budet. Mäklaren ringde och berättade nyheterna men exakt i samband med detta kom det in ett nytt bud från en helt ny budgivare med en minimal höjning.

Eftersom det bara var onsdag eftermiddag lät jag budgivningen fortgå och hoppades förstås på ett motbud. De tidigare köparna blev dock duktig modstulna och bad om respit till morgondagen för att fundera på saken. Här blev det ett ihärdigt samtalande mellan mig och mäklaren om för- och nackdelar med att vänta respektive signa med det nuvarande högsta budet.

Varken jag eller mäklaren trodde att de skulle de facto toppa budet. Att de skulle komma tillbaka med en minihöjning var inte heller troligt, i såna fall skulle det vara en lite större höjning för att verkligen ta slut på budgivningen. Att återkomma med en sånt bud kändes dock inte så troligt och risken fanns förstås också att de skulle ge ett bud som de själva skulle ta tillbaka, som “hämnd” eller liknande.

Därtill satte den andra köparen press och ville skriva kontrakt på onsdagkvällen. Då risken att förlora allt var möjlig och den potentiella vinsten troligtvis var minimal så valde jag att skriva på. Både jag och köparen var nog nöjda med utfallet och priset så det var glada miner.

Slutpriset hamnade på runt 60 tkr / m2 och jag känner verkligen att även om jag kunde fått mer så kunde det också absolut också slutat lägre. Jag hade lite oflyt med nyhetsflöde och söndagsvädret men hade sammanlagt 30 intresserade på lägenheten och en bra budgivning. Det känns glasklart att lägenheten gick för ett marknadsmässigt pris.

I det stora hela så var det både ett lyckat köp och en lyckad försäljning i skakiga tider. Nu ser jag fram emot sommaren i min nya tvåa!

Hoppas att denna köp-och-sälj-historia har gett dig lite tips och inspiration för din egen process. Om du vill skriva om när du köper och säljer så kontakta mig på info@boupplysningen.se så kan du gästblogga här, och därtill även göra viss reklam för din egen försäljning. Om du bloggar om ditt eget köp eller försäljning på din egen blogg får du gärna tipsa om detta i kommentarsfältet (högst upp, vid rubriken) – men länka gärna hit då.

Först var det en privatvisning på tisdagen och sedan en VIP-visning på torsdagen under strålande sol – då den fantastiska takterassen verkligen kom till sin fulla rätt. Jag följde väderprognoserna inför söndagen med stor oro då det varslades regn och trist nog blev det också det. Därtill var det också åska, om än inte just under de timmarna just vid min visning.

Det är svårt att sia om hur mycket det påverkade. Lördagen var riktigt, riktigt fin så många hade nog fått sig en god portion då och kunde spendera söndagen på visningar. Det kom 20 intressenter vilket är bra.

Ett annat orosmoment som uppkommit under veckan var att det var och varannan dag stod i tidningar om stundande räntehöjningar och fallande bostadspriser. Nog för att det kan vara sant, men det är ändå otur att nyheterna handlade om detta just denna vecka för man vet att nästa vecka är det något annat de skriver om!

Regn och dåliga nyheter alltså – en bra “köparhelg” med andra ord.

Därtill är ju maj en månad som i vanliga fall har många lägenheter till salu och nu var det ännu fler än normalt. Detta var dock inte nödvändigtvis till min nackdel, enligt mäklaren. Lägenheter som står ut i skick och läge (vilket min gör) går ofta bättre med viss konkurrens då köparna helt enkelt får de lite mindre fina lägenheterna som måttstock och de finare framstår då som ännu finare.

På måndagen drog mäklaren igång en försiktig budgivning och om det skriver jag om imorgon.

Det började med homestagingkonsultering. Jag träffade två kvinnor från Furnit en morgon där de gav mig lite tips om hur jag kunde förbättra lägenheten. De sa att lägenheten i allmänhet inte behövde göras så mycket med, med ett stort undantag. Jag skulle absolut göra lägenheten lite mer “kvinnlig” – lägga ut kuddar, filtar, mattor, blommor mm. Saker jag egentligen inte gillar själv.

Anledningen till detta var att lägenheten skulle appellera till alla typer av köpare, inte bara de som har samma smak som mig. Jag åkte alltså ut till min inredningstokiga syster och lånade hem lite vaser, skålar och andra vackra detaljer som jag placerade ut i lägenheten. Faktum är att det blev betydligt finare och jag började undra varför jag inte gjort så tidigare!

Med lägenheten fixad och grovstädad så var det dags för fotografering. Min andra syster är fotograf och jobbar för närvarande som lägenhetsfotograf så jag hade ganska bra koll på det sedan tidigare och det var inte så mycket att orda om. Det var en duktig och snabb fotograf och bilderna blev kanon.

Därefter var det dags för mäklaren att färdigställa prospektet och skapa annonserna. Här hade vi redan diskuterat en del detaljer så det var inte så mycket jag behövde göra än att börja vänta in visningarna…och städa. Herrejösses, efter dessa dagar vill jag aldrig mer se en skurtrasa igen!

Imorgon skriver jag mer om hur visningarna och budgivningen gick till.

Detta goda tips bröt jag redan första helgen.

Jag gjorde en grundlig genomgång av prospekten som fanns att tillgå och visste på direkten vad det var jag ville ha. En snarlik lägenhet, fast 2:a och på 46 m2 några hundra meter ifrån där jag bor just nu. Jag bokade dock in runt 8-9 andra intressanta prospekt samma helg och använde förstås hela guiden och framförallt kalkylen i processen (i samband med detta insåg jag en del brister i kalkylen och gjorde även ett par uppgraderingar).

Jag cyklade runt Kungsholmen hela söndagen och avslutade med två lägenheter som var riktigt fina, bland annat 2:an jag suktat efter innan. Den andra var en otroligt fin sekelskifteslägenhet på 54 m2 och över 3 meter högt i tak. Den var dock utan balkong och med en riktigt tråkig utsikt.

Jag räknade lite på vad jag trodde de skulle sluta på, vilket spann i kvadrameterpris som var troligt och sen gav jag ett bud på måndagmorgonen som var ännu lite i underkant på den lägre nivån förmodade pris. För den lite större lägenheten var mitt bud ännu lägre men där hade jag inte råd med så mycket mer heller. Jag valde alltså budgivningstaktiken “Skrämselbudet”.

Jag visste att jag absolut skulle kunna vilja ha bådadera av lägenheterna och framförallt den lite större. Mitt första bud var ett pris jag absolut skulle kunna tänka mig att ge i slutändan.

Tanken med att ge ett stort bud från början var självklart att skrämma bort så många budgivare som möjligt. Jag såg också till att göra det så tidigt som möjligt på måndagen innan budgivning och måndagsvisning för att helt enkelt förstöra så mycket som möjligt. Jag räknade dock inte med att vinna på endera buden.

Sen gick jag på måndagsvisningarna och försäkrade mig än en gång om att det var fantastiska lägenheter. Sen gick jag bara hem och väntade på motbud.

Tisdagen gick och inga motbud kom och på onsdagen fick jag reda på att jag var ensam kvar – på båda lägenheterna! Mitt intresse var dock störst för den större lägenheten där budet var på 2 7 Mkr (c:a 50 tkr / m2) och det ville inte säljarna sälja för. Jag gick upp till 2.8 Mkr vilket var min maxgräns för vad jag kunde få lånelöfte för, och därtill i princip tömma alla mina konton. Säljarna ville inte sälja då heller och mäklaren backade från 3.0 till 2.9 till 2.85.

Här hade jag ett stort stöd från min egen mäklare. Han hade påpekat en liten detalj i prospektet som skvallrade för att detta var en lägenhet som var ute för andra gången. Jag frågade således mäklaren rakt ut (under måndagsvisningen) vad lägenheten stannat på förra gången – vilket var 2.9 Mkr. Lägenheten var dessutom avskalad på möbler så jag visste att säljarna flyttat och förmodligen satt i en knivig sits, ivriga att sälja. Därför höjde jag inte mer heller.

Säljarna tvekade och tvekade och därtill var den ena parten bortrest och kunde inte höra av sig förrän sent på kvällen. Timmarna gick och jag började fundera. Jag tog fram kalkylen igen och tittade på prospekten fram och tillbaka – dessutom tittade jag ut mot Karlbergssjön och insåg hur mycket jag faktiskt njöt av att bo vid vattnet. Jag började sakta ändra mig.

När säljarna sedan ville vänta till morgondagen så var det avgörande. Jag valde istället att gå för den mer praktiska men lite mindre, och billigare, lägenheten med balkong mot Karlbergssjön. Vi bokade tid för kontraktsskrivning till dagen efter och köpet var ett faktum.

Jag valde alltså att köpa före jag sålde. Anledningen till detta var framförallt att jag kände att i mitt fall fanns det inga stora fördelar eller nackdelar med endera vägen. Det handlade helt enkelt om att jag hittade vad jag ville ha, före jag sålt lägenheten.

Imorgon fortsätter jag beskriva hur det gick till när jag sålde min egen lägenhet.

Den här våren kände jag att jag började växa ur mina 33 m2 och ville börja titta på 2:or. Efter en kortare utlandsvistelse i Japan kom jag hem och satte igång med projektet.

Jag visste att en annan likadan lägenhet i huset hade gått för sanslösa 75 tkr/ m2 några veckor tidigare så mina förhoppningar var högt ställda. Jag ringde till den lokala mäklaren som hanterat den affären och hörde mig för men fick ett ganska nonchalant mottagande. För mig är det viktigt att känna att en mäklare verkligen brydde sig så det var ett dåligt tecken.

Därtill var jag ganska säker på att jag ville anlita en större mäklarfirma så jag kontaktade de fem jag kände till bäst: Svensk Fastighetsförmedling, Notar, Bjurfors, Skandiamäklarna och Erik Olsson – och intervjuade dem en efter en.

Jag måste säga att alla var helt ok och jag hade kunnat välja vilken som egentligen. Priset skiljde sig inte nämnvärt åt, alla hade någon liten fördel åt något håll men de var verkligen likartade allihop. De som skiljde sig mest från mängden var nog Erik Olsson, med deras fyratimmars-visningar.

Jag hade ett par idéer på hur jag själv kunde driva marknadsföringen och det var framförallt Svensk Fastighetsförmedling (Marko) som nappade på det. Det var inte så mycket för att han nappade på idéerna utan på sättet han respekterade mitt synsätt på det. Att lyssna på kunden och få en att känna sig viktig är en mycket bra egenskap för en säljare i min mening, och kunde han göra det bra gentemot mig så kommer han att kunna göra det bra gentemot potentiella köpare, resonerade jag. Därtill var han mycket sympatisk och professionell så jag gick för Svensk Fastighetsförmedling.

Jag prutade inte på priset men förhandlade till mig en konsultation med en Homestaging-firma samt en större annons i lokaltidningen. I samband med att jag var igång med försäljningen började jag även att titta på lägenheter…och detta skriver jag mer om imorgon.

Den självklara appen att ladda ned är Hemnets iPhone app. Den har självklart de funktioner man kan förvänta sig från webbsidan – som möjligheten att söka bostäder som är till salu i ett visst område. Den är enkel, smart och relativt användbar.

Svensk Fastighetsförmedling har också en iPhone app som fokuserar på Svensk Fastighetsförmedlings egna objekt. Den har ett par intressanta funktioner som till exempel möjligheten att se hur långt ifrån ett objekt som är till salu, man är.

Frågan är väl dock hur användbara de är i slutändan då man ju allt som oftast tittar på visningar hemifrån. De kan dock vara användbara för att spontansöka objekt om man inte riktigt är i köpartagen utan bara är lite småsugen.

Eller vad tycker ni? Använder ni någon av dessa appar? Tycker ni att de är användbara?

Redan nu är Sälja Bostad-guiden lanserad, därtill en artikelserie med intervjuer av banker. Sidan kommer även att utökas med en Byta bostad-guide för alla er som har hyreslägenheter och behöver hjälp med hur man hittar sin drömbostad, genom de bostadsbytetjänster som finns.

Har du tips på fler tjänster och information som skulle behövas, säg till i kommentarsfältet nedan.

• Hjälp att räkna ut vad man bör kunna ge som högsta bud på en lägenhet
• Hämtandet av aktuella räntor
• Dessutom har jag förbättrat layouten och uppdaterat detaljer

Ladda ned den senaste versionen här.

Tanken med dessa intervjuer är att ge dig en utgångspunkt för att välja banker, och för att lära känna banker som du inte känner till så mycket om. I slutändan är tanken att det ska leda till en, för dig, nedkokad lista på banker du tänker kontakta när du ska leta bolån. Hoppas det är givande!

Se kategorin Banker och bolån.