Bolån

Uppdaterad: 18 februari, 2021

Skuldkvoten för hushåll med nya bolån fortsätter att öka. Men samtidigt minskar den genomsnittliga belåningsgraden och allt fler är rustade för att klara eventuella räntehöjningar utan att den övriga ekonomin påverkas.

De svenska hushållen tar allt större lån visar Finansinspektionens årliga bolåneundersökning. För hushåll med nya bolån har den så kallade skuldkvoten ökat. Det vill säga förhållandet mellan hushållets totala inkomst och dess totala låneskuld. Skulderna uppgår i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning med 9 procentenheter från 2016.
Det nya amorteringskravet som infördes 1 mars hoppas Finansinspektionen ska kunna dämpa den höga skuld som många nya bolånetagare har i förhållande till sin inkomst.

Skuldkvoten som högst i storstäderna

Det är kanske inte helt förvånande att det är i Stockholm som skuldkvoten är som högst. Där ligger den i genomsnitt på 534 procent. Gränsvärdet för det skärpta amorteringskravet ligger på 4,5 gånger bruttoinkomsten. Cirka 15 procent av landets bolånetagare har en skuldkvot högre än så. I Stockholm är den siffran 30 procent.
Den största ökningen har dock inte skett i Stockholm utan i Malmö. Där ökade skuldkvoten med 19 procentenheter förra året.

Belåningsgraden minskar bland landet bolånetagare

Samtidigt som skuldkvoten ökar minskar belåningsgraden. Bolånetaket är satt till 85 procent men den genomsnittliga belåningsgraden för nya bolån är i dagsläget endast 63 procent.
I och med amorteringskravet som infördes 2016 har allt fler börjat amortera. 79 procent av svenska hushållen amorterade förra året och nästan alla med en belåningsgrad över 70 procent amorterade. Enligt FI:s undersökning har man även kunnat se att de som omfattas av kraven både lånar mindre och köper billigare bostäder.

Nya bolånetagare beredda på räntehöjningar

Att nya bolånetagare väljer att köpa mindre och ta mindre lån gör att de är mer beredda på eventuella räntehöjningar. Finansinspektionen har genomfört stresstester som visar att hushållen med nya bolån har goda marginaler att klara av att betala sina månadskostnader trots räntehöjningar eller arbetslöshet.

Joakim Ryttersson
Skribent Joakim Ryttersson Expert inom bostad & ekonomi [email protected]