Hyresgäster betalar mest för sitt boende

11 juli, 2019
  • 11 juli, 2019
lägenhetshus och marie linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen

De växande ekonomiska klyftorna mellan hyresgäster och bostadsägare är en allvarlig fråga. Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder vill se politiska förändringar för att utjämna skillnaderna. Foto: Volodymyr Kyrylyuk/Shutterstock.com och Kristian Pohl/Hyresgästföreningen

Hyresgäster lägger en större del av inkomsten på sitt boende än personer som äger sin bostad, samtidigt som de tjänar mindre. Hyresgästföreningen ser allvarligt på de växande ekonomiska klyftorna och vill se åtgärder som jämnar ut skillnaderna, skriver Hem & hyra.

En rapport från SCB visar stora ekonomiska klyftor mellan bostadsägare och personer som bor i hyresrätt. För en hyresrätt är det ungefär 28 procent av inkomsten som läggs på boendet. För en bostadsrätt eller villa är motsvarande andel 20 respektive 16 procent av inkomsten. 

För såväl husägare som bostadsrättsinnehavare har boendekostnaden dessutom minskat de senaste tio åren med några procentenheter. För hyresgäster har kostnaden i stället ökat med en procent under den tiden. Även sett till boendeytan är hyresrätter dyrare att bo i än bostadsrätter och villor.

Samtidigt tjänar personer som bor i hyresrätt i genomsnitt mindre än personer som äger sin bostad. Inkomstklyftorna är större nu än de varit på minst 40 år. 14,9 procent av svenskarna beräknas i dag ha en låg ekonomisk standard, det vill säga under 60 procent av Sveriges medianvärde. Hos den gruppen är det vanligast att bo i hyresrätt.

Hyresgäster missgynnas skattemässigt

Rapportens resultat är ett av många bevis på att hyresrätter blir skattemässigt missgynnade. Det menar Marie Linder som är förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Hon menar också att de generösare rut- och rotavdragen som följde med januariöverenskommelsen gör att orättvisorna växer ytterligare, eftersom hyresgäster inte kan utnyttja dessa på samma villkor.

– Det här är en allvarlig utveckling som med all tydlighet visar behovet av en skattereform som balanserar villkoren mellan ägt och hyrt. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer är attraktiva, och då är det viktigt att samhället ser till att det blir så, säger Marie Linder.

Skattereformer och billigare hyresbostäder behövs för att minska klyftorna

Enligt Marie Linder pekar detta på ett behov att bygga billigare bostäder, och att vi behöver fundera över om vi som samhälle verkligen vill lägga störst skattepåtryckningar på de hushåll som tjänar minst.

Hon påpekar också att SCB:s rapport visar siffrorna för förstahandskontrakt. Den som hyr i andrahand missgynnas ännu mer. På grund av bostadsbristen har andrahandshyrorna för en hyresrätt ökat med hela 59 procent på åtta år.

Evelina Grenehed

Boende-skribent

evelina.grenehed@boupplysningen.se

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen