Investeringsstöd återinförs i februari

Investeringsstödet ska bland annat användas för att bygga billigare bostäder till studenter. Foto: Monkey Business Images/Shutterstock.com

Uppdaterad: 18 februari, 2021

Den 1 februari återinförs investeringsstödet för att bygga energieffektiva studentbostäder och hyreshus med lägre hyror. Hem & Hyra skriver att många kommuner har ansökt, men att stödet som beviljas inte främst har gått till de orter som har störst behov av det.

Vi har tidigare skrivit om att investeringsstödet för hyresrätter ska återinföras, efter att ha legat på is sedan årsskiftet 2018–2019. Från och med den 1 februari blir detta verklighet, med ytterligare några tillagda villkor.

Upp till 7 000 lägenheter per år kan få stöd

Staten har beviljat pengar till cirka 29 000 lägenhetsbyggen de senaste tre åren, för att bygga studentbostäder och hyreshus med låga hyror och som är energieffektiva.

Planen framåt är att bevilja tre miljarder kronor årligen i sådant investeringsstöd fram till år 2022. De pengarna räcker till 6 500–7 000 subventionerade lägenheter per år.

Enligt Boverkets jurist Paul Silfwerberg har ansökningstrycket om investeringsstödet varit hårt. Det verkar också som att investeringsstödet har bidragit till lägre hyror och till viss del ökat byggande.

Kommunerna erbjuds en fast andel av lägenheterna

Innan jul beslöt regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna att nya regler skulle gälla för investeringsstödet. 12,5 procent av lägenheterna ska erbjudas till kommunen, som sedan kan välja vad lägenheterna ska användas till. Det kan till exempel vara sociala kontrakt eller lägenheter till unga.

I vissa kommuner finns redan ett krav på hur stor andel av nybyggnationer som ska gå till sociala kontrakt. Dock råder stor brist på den typen av lägenheter, i förhållande till hur många människor som har för osäkra eller låga inkomster för att få förstahandskontrakt. Där kan alltså investeringsstödet bli till god hjälp.

Medelstora kommuner får flest ansökningar beviljade

Att en del av subventionerade bostäder går till grupper med svårigheter på bostadsmarknaden är rätt väg att gå, tycker bostadspolitiska experten Jan-Ove Östbrink på Sveriges kommuner och regioner (SKR). 

– Det förra investeringsstödet hade inte någon social profil över huvud taget. Vi gjorde en utvärdering som visade att det snarare var hushåll med lite högre inkomster som kunde få de lägenheterna, eftersom de låg bra till i bostadskön.

Han tror dock att reglerna bara kommer bli till nytta för vissa delar av landet. Än så länge är det nämligen främst nybyggnationer i medelstora kommuner som har beviljats investeringsstöd. Det är dock storstäder och kommuner med svag bostadsmarknad som har störst behov av stödet.