Arvskifte

Utskriftsvänlig PDF

Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsboets delägare om hur en avliden persons tillgångar ska fördelas efter att eventuella skulder har betalats. För att boet ska avvecklas måste alla delägare underteckna ett arvskiftesavtal som visar att alla delägare är överens om den uppdelning som har gjorts. I ett arvskifte är det mycket att ta hänsyn till, både gällande vem som har rätt till tillgångarna och vad man gör om delägarna inte är överens.

Dödsbon med en delägare behöver inget arvskifte

Dödsboet är kvarlåtenskapen efter den avlidna personen och ses som en juridisk person fram tills att det upplöses i ett arvskifte. Dödsboet måste förtecknas i en bouppteckning innan det får lösas upp i ett arvskifte bland dödsboets delägare. Delägarna av dödsboet är efterlevande make, maka, arvingar och testamentstagare.

Tänk på! Bouppteckningen måste upprättas inom tre månader efter dödsfallet. Ytterligare en månad senare måste den lämnas in till Skatteverket. För arvskiften finns ingen tidsgräns.

Bröstarvingar ärver först och tillhör därför den första arvsklassen. Med bröstarvingar menas personer i rakt nedstigande led från den avlidne, det vill säga barn, barnbarn, etc. Barnbarn blir bröstarvingar först om även den avlidnes barn är avlidna. I de fall där den avlidne efterlämnar en make, maka eller registrerad partner skjuts dock arvet upp. Bröstarvingarna ärver då först när också den andra partnern har avlidit.

När det finns en efterlevande make/maka blir den personen ensam delägare av dödsboet. Då behövs inget arvskifte. I stället tillfaller tillgångarna den efterlevande maken/makan i samband med att Skatteverket har registrerat bouppteckningen.

Den efterlevande maken/makan kan förfoga fritt över den avlidnes kvarlåtenskap och kan därför förbruka eller skänka bort tillgångar som annars skulle ha tillfallit barnen. Den efterlevande får däremot inte testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap.

Särkullbarn har rätt till sin laglott omgående

Det finns vissa omständigheter då den efterlevande partnern inte blir ensam delägare. Om den avlidne har barn från ett tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har de rätt att få ut sin laglott omgående.

Tänk på! Särkullbarn kan välja att skjuta på sitt arv tills den efterlevande maken/makan avlider.

Arvskifte om dödsboet har flera delägare

Har dödsboet flera delägare är det fritt fram att dela upp kvarlåtenskapen sinsemellan i arvskiftet.

Tänk på! Sådant som är testamenterat kan inte delas fritt mellan delägarna.

När delägarna har kommit överens om vilken kvarlåtenskap som ska tillfalla vem måste arvskifteshandlingarna undertecknas av alla delägare för att dödsboet ska upplösas.

Ingen behöver bevittna arvskiftet

Ett arvskifte ses som en privat överenskommelse och handlingarna som ett privat avtal. Därför behövs det ingen som bevittnar dödsboets delägare när de skriver under avtalshandlingarna.

Om man inte kommer överens

Kommer inte dödsboets delägare överens kan man få hjälp hos tingsrätten. Där kan man ansöka om en skiftesman eller boutredningsman, vars uppgift är att få delägarna att komma överens.

Om delägarna trots det inte kan enas kan skiftesmannen ta ett eget beslut. Detta kallas för tvångsskifte.

Byte av fastighet kräver lagfart

Den som ärver en fastighet, eller en del av en fastighet, måste ansöka om ny lagfart hos Lantmäteriet i regionen där fastigheten finns. Det måste du göra för att visa vem som är ägaren. För att kunna göra detta krävs det att arvingen tar med sig både arvskifteshandlingen samt bouppteckningen.

Tips!

Lexly – Få hjälp att skriva avtal för arvskifte

  • Skapar juridiskt korrekta arvskiftesavtal
  • Enkelt verktyg och trygg hantering
  • Fasta priser på alla avtal
Till Lexly

Filip Svensson

Boende-skribent

filip.svensson@boupplysningen.se

8 Relaterade frågor & svar

Jeanette skriver:

Hej,
Jag undrar hur det fungerar gällande lagfart då den ena parten avlider. Om tex min man avlider och hans son ärver honom, behöver jag sen betala lagfart för att köpa tillbaka den andra halvan av huset från hans son?

Evelina skriver:

Hej Jeanette,

Jag är tyvärr osäker på vad som gäller då. Enligt Lantmäteriets information om lagfart behöver den som ärver en fastighet ansöka om lagfart för att registrera sig som ägare, vilket i ditt fall verkar vara sonen. Även när man köper en del av en fastighet behövs en lagfart. Jag råder dig att kolla med Lantmäteriet för att få säkert svar på vad som gäller i ditt exempel.

Hans-Gunnar skriver:

Hej, jag och min bror är särkullsbarn till vår nyligen avlidne far som gift om sig. De har inga gemensamma barn, däremot har efterlevande maka två barn sedan tidigare äktenskap. Det finns inga äktenskapsförord eller tllgångar som är testamententerade till någon.

Vi har (rätt eller fel?) fått en känasla av att hon – påhejad av sina söner – förhalar saker och ting och aldrig kan ge några besked när det gäller bouppteckningen – som i detta fall inte borde utgöra några större problem. Vi har begärt ut handlingar som visar pappas tillgångar och skulder och vi funderar på att ev. anlita en jurist som gör bouppteckningen eller åtminstone göra en försäkringsutredning mtp den ovilja till samarbete som demonstrerats. Det vi inte har koll på är den efterlevandes tillgångar som vi förstått också ska ingå i bouppteckningen.

Har vi rätt att få reda på hennes tillgångar och skulder den dag pappa gick bort – innan förrättningen och hur går detta till i så fall?

Vi har varit i kontakt med banken och fått två olika uppgifter från dem. Den första bankmannen vi var i kontakt med sa att det skulle ine vara några problem en när vi senare återkom så den andra att vi då måste ha en fullmakt. Som läget har blivit känns det konstigt att vi ska be henne om en fullmakt för detta när vi är dödsbodelägare men vi kanske inte har rätt att få del av denna information innan förrättningen?

Evelina skriver:

Hej Hans-Gunnar,

Jag måste hänvisa till jurist angående detta. Vi på Boupplysningen kan inte hjälpa till i specifika fall, utan det kräver en juridisk bedömning.

magnus aasa skriver:

Vilka kostnader kan man yrka ersättning för i samband med en bodelning eller ett arvskifte? Jag tänker specifikt på resekostnader och boendekostnader som uppstår.

Evelina skriver:

Hej Magnus,

Jag är tyvärr inte säker på vilka kostnader det går att yrka ersättning för, bara att de behöver ha direkt samband med dödsfallet eller begravningen. Jag skulle rekommendera att prata med begravningsbyrån eller juridisk expertis om detta.

Ann-Christine skriver:

Hej jag saknar exempel på hur man gör för att en arvinge ska få ersättning genom arvsskiftet för personligt utlägg för gravsättning. Stockholms stad fakturerar beställaren, inte dödsboet, och banken betalar inte fakturan med bankmedel från dödsboet.

Evelina skriver:

Hej Ann-Christine,

Vanligtvis är det dödsboet som ska betala kostnaderna för begravningen. Om det är så att dödsboet saknar tillgångar till detta går det att ansöka om bidrag från kommunen för kostnaderna. Begravningsbyrån kan hjälpa till att reda ut frågorna om ekonomin kring begravningen.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen