Bodelning

Hur en bodelning görs och vad du bör tänka på

Utskriftsvänlig PDF

Bodelning är en slags uppdelning som görs om ett förhållande där två parter levt tillsammans och delat på gemensam egendom av någon anledning upplöses. Reglerna för bodelning är olika beroende på anledning till upplösningen samt vilket sorts förhållande parterna haft. En bodelning behöver inte ske vid alla tillfällen utan det beror på situationen.

Olika sorters bodelningar som gäller vid olika tillfällen

Reglerna för bodelning kan skilja sig beroende på vilken situation bodelningen uppkommer i. Dessa är de tre vanligaste anledningarna till att en bodelning tecknas:

1. Bodelning vid separation

Den vanligaste orsaken till bodelning är att två personer som antingen är gifta eller har levt i ett samboförhållande separerar, och att den ena begär bodelning.

Bodelning vid skilsmässa

När två parter gifter sig blir de i många avseenden en juridisk person och därmed också gemensamma ägare av all sin egendom, bortsett från den egendom som avses “enskild”. Om någonting ska vara enskild egendom måste detta antingen avtalas om på förhand, till exempel i äktenskapsförordet, eller så måste det röra sig om ett arv eller en gåva som kommer med tydlig specifikation på att den ska ägas enskilt av den ena parten.

Något förenklat säger man att all annan egendom räknas som gemensam, så kallat giftorättsgods. Vid en separation ska giftorättsgodset delas lika mellan parterna. Denna process kallas för bodelning. Vid en sådan bodelning måste makarna, eftersom det rör sig som en separation, ansöka om äktenskapsskillnad. Det är också ofta en väldigt stor del av egendomar som det rör sig om.

Tänk på! Om du och din partner är gifta så räknas all er egendom som gemensam och kommer vara föremål för bodelning.

Vid en skilsmässa görs normalt bodelningen först när äktenskapet är upplöst, men om någon av parterna begär det så ska bodelningen utföras genast. Det är inte ovanligt att bodelningen görs under den så kallade betänketiden som ingår i en skilsmässa.

Bodelning efter samboskap

Om du och din partner inte är gifta men ändå har levt tillsammans i ett samboförhållande är reglerna kring bodelning inte lika strikta. Ni omfattas då av sambolagen. Det är endast den del av boet som införskaffats för gemensamt användande som blir del av en bodelning vid samboskap.

Efter att ett samboförhållande tagit slut så har den ena parten enligt sambolagen rätt att begära bodelning. Den egendom som är införskaffad för gemensamt bruk ska då delas lika. I ett samboförhållande kan parterna upprätta ett samboavtal om de inte vill att vissa delar av, eller hela, sambolagens stycke om bodelning ska gälla. Har ett sådant avtal upprättats kan ingen av parterna begära bodelning efter förhållandets slut.

Skillnader mellan bodelning vid äktenskap och samboskap

Det kan vara något förvirrande att olika regler gäller vid äktenskap och samboskap. Detta är de viktigaste skillnaderna mellan denna typens bodelningar:

  • I äktenskap räknas parterna som en juridisk person – I samboskap är så inte fallet.
  • I äktenskap räknas som grund all egendom som gemensam – i samboskap räknas endast den egendom som införskaffats för gemensamt bruk.
  • I äktenskap kan man ändra reglerna kring vad som omfattas av bodelning genom äktenskapsförord – i samboskap skriver man istället samboavtal.
  • Efter separation av äktenskap ska alltid bodelning genomföras – efter avslutat samboskap utförs det endast om någon av parterna kräver det.

2. Bodelning inom äktenskap

Bodelning kan också upprättas under äktenskap utan att någon separation är aktuell. Det rör sig då om en frivillig ekonomisk uppgörelse mellan makarna, och för att en sådan ska göras krävs det att båda makarna är överens om att den ska göras, och även om hur den ska göras.

Tänk på! Om bodelning ska ske inom ett äktenskap måste båda parter vara överens om att detta ska göras.

Det finns flera skäl till att vara intresserad av en sådan bodelning. Ni kanske helt enkelt är intresserade av att klargöra hur ägandet av giftorättsgodset ser ut. Ni kanske är intresserade av att utjämna era ägandeförhållanden. Vanligt är också att den ena maken driver någon form av näringsverksamhet och att bodelningens syfte då är att skydda den andra makens tillgångar vid en eventuell konkurs.

3. Bodelning vid dödsfall

Bodelning ska göras om den ena maken avlider. Denna bodelning görs generellt på samma sätt som vid till exempel skilsmässa, med skillnaden att det kan vara fler parter inblandade. Det rör sig då om arvingar och övriga testamentstagare som då tar den avlidnes plats i bodelningen. De omfattas av samma regler, förutom reglerna för övertagande av bostad. Reglerna för övertagande av bostad gäller bara för den kvarvarande maken.

Så går en bodelning till

Rent praktiskt börjar bodelningen med att en av parterna säger att den vill att en sådan ska utföras. Ni kan då komma överens sinsemellan. Detta är helt klart det enklaste alternativet. Gör ni inte det, så kan en bodelningsförrättare anlitas. En bodelning består generellt av fyra steg.

  1. Bouppteckning – Makarna gör en utredning av sina tillgångar och skulder. Utgångspunkten för detta är tiden då makarna ansökte om skilsmässa, då samboförhållandet upphörde att gälla, vid dödsfall eller då ansökan skickas in.
  2. Andelsberäkning – Med utgångspunkt i bouppteckningen så värderas tillgångarna och skulderna. Huvudregeln i en bodelning är att giftorättsgodset (eller, i samboförhållanden, den egendom som införskaffats för gemensamt bruk) ska delas lika mellan parterna, efter att eventuella skulder räknats bort.
  3. Lottläggning – Makarna bestämmer konkret hur tillgångarna ska fördelas mellan dem.
  4. Bodelningsavtal – Makarna fastställer bodelning och lottläggning med ett avtal. Sakerna delas upp på valfritt sätt och man räknar sedan ut hur mycket den ena parten eventuellt ska betala den andra för att “lösa ut” denne.

Det är inte alltid som någon av parterna vill att bodelning ska utföras, och det är heller inte ett krav. Ofta kan man istället göra en enklare utredning och komma överens sinsemellan. Det kan dock vara att rekommendera att upprätta en formell bouppteckning oavsett för att undvika meningsskiljaktigheter.

I bouppteckningen ska följande saker framgå:

  • Vilka tillgångar som respektive make äger
  • Värdet på dessa tillgångar
  • Om någon av tillgångarna är enskild egendom
  • Skuldsättningen för respektive make
  • Skuldsättningens koppling till makens egendom.

Bodelning av fastighet

I bodelningen kan en fastighet ingå. För att värdera en bostad ska man utgå från fastighetens marknadsvärde. Kan man inte komma överens om detta får man anlita en mäklare eller värderingsman. Därefter drar man bort latent skatt, alltså den skatt som en säljare hade behövt betala om fastigheten såldes, och försäljningskostnader, såsom mäklararvode.

Vanligast är sedan att den ena maken övertar den gemensamma bostaden, och att den andra kompenseras ekonomiskt i form av en summa pengar som motsvarar halva bostadens värde.

2 saker att tänka på vid bodelning

  1. Ingen advokat eller liknande behöver anlitas om ni är överens. Ni kan i detta fall sköta hela bodelningen själva. Om ni däremot inte kommer överens kan en så kallad bodelningsförrättare förordnas av tingsrätten. Denne kommer först försöka få fram en frivillig överenskommelse. Om ni inte kommer överens kommer denne uträtta en tvångsdelning.
  2. Skälet och typen av bodelning avgör vissa praktiska saker. Om ni gör en bodelning vid skilsmässa ska ni lämna in ansökan om bodelning till tingsrätten. Om ni vill göra en bodelning under äktenskapet ska ansökan skickas till Skatteverket. Ni kan efter genomförd bodelning registrera denna hos Skatteverket. Görs bodelning i samband med skilsmässa är detta frivilligt, görs den inom äktenskapet är det ett krav.