8. Att tänka på innan man skriver på
Här sammanfattar vi vad du bör ha gjort innan du skriver på kontraktet.
Tänk på att ditt bud inte är bindande förrän du skrivit på kontraktet. Som vi diskuterade precis kan du alltid dra tillbaka ett bud när du vill innan dess! Det är också fullt möjligt att någon kommer in med en höjning efter att du muntligt är överens med mäklaren om ett köp. Det är, om än inte speciellt roligt, helt enligt reglerna. Inget är klart förrän bläcket är på pappret.
Ofta blir det så att man skriver på och bara sett lägenheten en gång, på en stökig visning tillsammans med en massa andra människor. Kanske tittade du inte så noga på hur slitet ytskiktet var, hur skåpen såg ut egentligen osv.
Antingen förlitar du dig på att din allmänna uppfattning räcker och att detaljer till syvende og sist är irrelevanta i förhållande till summan du är på väg att betala. Annars kan du begära att få se lägenheten en sista gång efter att du stått med högsta budet. Det kanske inte alltid är så populärt och mäklaren kan börja trilskas men det är alltid värt att fråga!
Våga göra ändringar i kontraktet
Har du vissa tveksamheter kring en lägenhet, se till att få med dessa i kontraktet. Att du tex. köper lägenheten utifrån säljarens löfte att vardagsrumsväggen inte är bärande. Löften som du fått muntligen av mäklaren och som är viktiga för dig är bra att få med i kontraktet.
Du bör också få specificerat vad från lägenhetens utrustning som ingår i köpet, tex. mikrovågsugn. Är det säljarens personliga utrustning har denne rätt att få ta med sig detta. En tumregel är att om utrustningen står angiven i prospektet (tex “jättefin TV inbyggd i väggen”, “tyst tvättmaskin”) så ingår de. Inbyggda mikrovågsugnar, duschkabiner och annan fast utrustning ingår alltid om inte annat anges.
En annan sak som kan vara värt att dubbelkolla är att säljaren är den verkliga ägaren av bostadsrätten. Detta är mäklarens skyldighet att kontrollera men du kan även undersöka detta själv via föreningens lägenhetsförteckning. Du bör också undersöka att säljaren inte har några skulder till föreningen, dessa kan du tvingas betala! Detta bör också mäklaren göra åt dig.
Hör dig också för med bostadrättsföreningen om dolda panter på bostaden. Säljaren kan ha pantsatt lägenheten hos bank A men ha en annan pant hos pantsättare B. Dessa panter ska finnas med i lägenhetsförteckningen men kan av olika anledningar inte kommit med på grund av dåligt fungerande administrativt system på bostadsrättsföreningen. Dolda panter är ovanliga men kan leda till olika tråkiga följder.
Säkerställ att du får låna
Innan du skriver på är det viktigt att du säkerställer finansieringen. Mäklaren kommer förmodligen att påminna dig om det och du har förmodligen haft kontakt med din bank. Kanske sker till och med kontraktsskrivningen på banken som finansierar ditt köp.
Tänk på att lånelöftet inte i sig är ett löfte om att du till 100 % kommer att få låna denna summa (läs mer om detta under Lånelöfte). Alltså, dubbelkolla med banken innan du betalar handpenning och skriver på.
Så betalas allt
När budgivningen är avslutad så skriver man oftast kontrakt inom ett par timmar. Därefter brukar man ha fem bankdagar på sig att betala handpenningen på 10% av köpeskillingen.
Vid tillträdesdagen (när du får tillgång till bostaden) så sker överföringen av resterande köpeskilling. Detta sker, som sagt, ofta på banken men kan också ske på mäklarens kontor. I samband med att resten av köpeskillingen regleras så får du också nycklarna.
Avslutningsvis
När allt sedan känns rätt, du har finansieringen, du står med högsta budet och är på väg att skriva på. Har du följt instruktionerna i denna guide har du troligtvis gjort en så bra affär som är möjligt och minimierat riskerna i så hög grad som möjligt.
Fastighetsmarknaden och svenska ekonomin kan gå hur som helst och det är inte mycket du kan göra åt saken! Unna dig ett glas champagne eller en fin middag för att fira denna stora affär!
…och du. Lycka till!
Om du vill läsa mer om vissa delar och definitioner som tagits upp. Gå in på frågor och svar. Det är en sammanfattning av alla ord och definitioner som beskrivits i guiden samt innehåller alla länkar som funnits i högerkolumnen.
PS. Som sagt ge gärna lite feedback om vad du tyckte om guiden, antingen genom att mejla till info@boupplysningen.se eller i kommentarsrutorna.
Om du uppskattade informationen så skulle jag uppskatta väldigt mycket om du nämnde sidan på din blogg, Facebook, Twitter eller liknande så fler kan få hjälp här!
96 Responses to 8. Att tänka på innan man skriver på
Leave a Reply
Hemförsäkring
Hej,
har precis skummat igenom dessa steg. Tycker det är bra att sådana här sidor finns med denna typ av information.
Om ni vill spetsa till informationen kanske man kan ta in konjunkturläget i bilden? Och även vilken innebörd en ort / region har på prisbilden frammåt..
Jag är helt grönt på detta med bostadsmarknaden, men om jag förstått det hela rätt så råder det nu i skrivande stund (2012-12-02) lågkonjunktur.. vilken (om någon) inverkan har detta på priser, budgivning, mäklare mm?
Hur som helst: min viktigaste fråga: Jag förstår inte riktigt det där med att man brukar buda på det priset som är utropat, eller högre… och att det är det vanligaste?
Det känns ju lite som att om man ska köpa en bil för 100.000 så säger man till säljaren: “Du kan få 110.000″ för den..
Om man nu, som jag, vill lägga ett bud under utropspriset, hur mycket under brukar man gå då? Jag är intresserad av ett objekt som kostar 2.1 miljoner. Var startar jag? 2.0 miljoner, 1.8 miljoner, eller kanske till och med lägre än så?
Tack på förhand
Du har helt rätt, informationen i denna guide bör uppdateras med konjunkturcyklerna för budgivningsprocessen jag skrev fungerade väl då men idag (under lågkonjunktur) är det inte riktigt samma sak. I dagsläget är det en kombination med acceptpriser, viss budgivning ibland och underbud ibland. Jag kan inte ge dig ett bra, generellt tips men det jag behöver göra är att göra två olika typer av “budgivningsguider” som är anpassad för olika typer av situationer. I januari ska jag försöka hinna se över flera liknande texter och uppdatera dem.
Jag har vunnit en budgivning men kollade upp det lilla mäklarföretaget säljaren anlitat och fann att firman helt nyligen blivit av med sin F-skattesedel. Känns plötsligt som en osäker affär.
Är fortfarande intresserad av huset men undrar hur jag ska bete mig nu.
Jag har lite svårt att förutsäga vad detta innebär för dig som köpare. Att mäklaren förlorat sin F-skattesedel påverkar förmodligen mest säljaren som ju är den som betalar mäklarens arvode. Det är dock knappast en fördel för någon part men jag är rädd för att jag inte har något direkt råd eller tips på saker att se upp med.
Frågelista?
Jag har efter en tids sökande nu funnit en äldre bostadsrätt (1953) som jag tycker om och som jag skulle klara ekonomiskt. Eftersom det är en äldre lägenhet så frågade jag mäklaren om en “frågelista” där säljaren är tillfrågad om ev. kända brister i bostaden men “någon sådan har inte gjorts” enligt mäklaren. Måste inte en sådan intervju mellan säljare och mäklare upprättas i ett dokument att visa ev. köpare? (särskilt när inte säljaren själv finns med i bilden). Vem tar annars risken/kostnaden för ev. fel som en säljare borde känna till men jag som köpare knappast kan upptäcka vid en snabb visning med en massa folk? Är nu osäker om jag vågar buda på bostaden! (“Vi har talat med säljaren och det finns inga kända fel” säger mäklaren… men jag känner mig inte övertygad och mäklaren lär väl inte ta risken om något fel av “större art” skulle dyka upp!?
Hälsn Eva
Jag tycker du gör helt rätt som kräver detta av mäklaren. Om det nu inte är några kända fel så se till att få det skriftligt och underskrivet av mäklare och säljare.