
- BoUpplysningen.se » 8 steg för att få din drömlägenhet till rätt pris » 1. Finansiera bostaden med ett bostadslån
1. Finansiera bostaden med ett bostadslån
Detta första kapitel tar upp hur du gör för att finansiera din bostad och går in på de olika typer av bolån du behöver (och inte behöver). Du kommer att lära dig hur du gör för att belåna din lägenhet och vilka typer av lån du behöver. Kapitlet är uppdaterat enligt de nya reglerna med bolånetaket.
De olika bolånen: bottenlån, topplån respektive privatlån
För att bedöma vilka lägenheter man ska ha råd med behöver man börja med att se över sin ekonomi. Vad har jag råd med egentligen? Om du inte sitter med ett otroligt fet plånbok så att du köper hela lägenheten kontant så är det ett bostadslån du bör titta närmare på. Ett bostadslån var förut ofta uppdelat i bottenlån och topplån men topplånet kommer på grund av bolånetaket att försvinna mer och mer och har i princip försvunnit från nya lån.
Ett lån handlar alltid om ett avvägande mellan risk och inkomst för banken. Risken kan vara dina personliga återbetalningsförmåga men det är också hur marknaden påverkar din återbetalningsförmåga. Om bostadspriserna går ned så kan ju du hamna i en sits där bostaden är värd mindre än vad lånet är. För att kompensera för risken med variationer (fluktuationer) i bostadspriserna så sätter man gränser på lånegraden.
Förut var dessa gränser uppdelade i bottenlån, topplån och egen insats. Idag handlar det enbart om bottenlån och egen insats. Olika banker och låneinstitut ser på risken för sjunkande priser olika, ibland också beroende på stad och stadsdel, och sätter bottenlånet till olika andelar (allt från 70 % till 85 %).
I samband med att bolånetaket infördes så försvann praktiskt taget topplånet från nya lån. Undantaget är de banker som har bottenlån på under 85% men som ändå har topplån. Därmed måste man som köpare betala en större del av bostaden själv. Detta infördes för att se till att det svenska folket inte skaffar sig för hög belåningsgrad och därmed blir mycket sårbara mot variationer i bostadspriserna. Läs mer om bolånetaket här.
Vill du läsa mer om de olika typer av lånen så finns de beskrivna i Boupplysningens artiklar om banker och bolån, se länkarna längst ned.
Handpenningen (kontantinsatsen)
Handpenningen (kontantinsatsen) är den summa som betalas i samband med kontraktskrivningen. Den brukar vara runt 10 % beroende på köpeskillingen (ju billigare lägenhet, desto högre kontantinsats). Kostar lägenheten 1 000 000 kr så är alltså handpenningen antingen 50 000 kr eller 100 000 kr. Denna summa betalas kontant (kontanter, banköverföring eller liknande) och senast en vecka efter kontraktskrivningen.
BoUpplysningen har en speciell sida för Aktuella räntor och lånegränser där du kan se hur mycket du kan låna från respektive bank, samt förstås se aktuella räntor.
Det finns speciella handpenningslån som är till för att du ska kunna låna pengar till själva handpenningen. Ett handpenningslån är dock i princip ett vanligt privatlån.
Hur gör man om man inte kan betala 15% ur egen ficka?
Tanken med bolånetaket är att bostadsköparna ska betala 15% kontant för att det är sparade pengar som ska riskeras först om priserna sjunker. För en bostad på 1 000 000 kr så är det alltså 150 000 kr man behöver spara ihop.
Detta är med andra ord ganska svårt för många, framförallt unga. Lösningen som erbjuds är att istället att låna av släkt och vänner eller att ta privatlån, det vill säga lån utan säkerhet, för resterande summa. På så sätt kan man fortfarande finansiera upp till 100% av bostaden ändå!
Att ta ett privatlån är dock mycket dyrare än vad det tidigare topplånet var eftersom topplånet hade viss säkerhet i bostaden. Privatlån är (liksom topplånen var) helt rörliga vilket kan ge kraftiga kostnadsökningar om räntan går upp. Det är alltså läge att överväga detta noggrant.
Exempel på hur man belånar sin bostad
Lättast är kanske om detta sammanfattas i lite olika scenarior. Om du känner att du förstår de olika lånetyperna kan du hoppa över detta avsnitt.
Annars, tänk dig en köpeskilling på 1 000 000 kr och handpenningen är på 10 % (dvs 100 000 kr).
- Banken ger dig möjlighet att låna 85% som bolån och du måste därmed betala 150 000 kr från egna besparingar. du lyckas låna 75 000 kr från dina föräldrar men får ta ett privatlån på 75 000 kr, eventuellt från samma bank som ditt bolån. Inom en vecka efter kontraktskrivandet betalar du dina egna 75 000 kr plus tar ett privatlån på 25 000 kr. Vid kontraktsskrivningen lånar du de resterande 50 000 kr som privatlån.
- Banken ger dig bara möjlighet att låna 75% av köpesumman som bottenlån, utöver det får du ta 10% som topplån. Resterande 15% måste du lägga ut själv, som enligt ovan. Du har inga kontanter så du lånar allt som privatlån. Du får alltså låna 75% av köpesumman till en relativt låg ränta, 10% till en högre (rörlig) ränta och ytterligare 15% till en än högre (rörlig) ränta.
- Du har mycket kontanter och kan betala 50 % av köpesumman själv. Det lånet du tar utöver det blir ett bottenlån.
Fast eller rörlig ränta?
Det finns olika typer av räntor för ditt bottenlån: fast och rörlig ränta. Räntan, kostnaden för att låna pengar, varierar ju nämligen från dag till dag men du kan välja hur mycket det ska slå igenom genom att välja löptid, det vill säga hur ofta räntan räknas om för ditt bolån.
Den rörliga räntan är numera inte helt rörlig (förut var räntan rörlig från dag till dag) utan ändras var 3:e månad – likaså ändras alltså dina lånekostnader var 3:e månad. Att den är “rörlig” är alltså en sanning med modifikation. I realiteten är det snarare en bunden ränta med kort löptid. I dagligt tal brukar dock tremånadersräntan räknas som “rörlig”.
Exempel: Du tar ett bolån när räntan är 2%, 1:a januari. Världsekonomin är i gungning och räntan hinner sticka upp till 3% och ligger där under hela februari. Under mars sjunker den igen och den 30:e mars är den nere på 2.25%. Du har då betala 2% ränta under hela perioden, för nästa period kommer du att betala 2.25%. Förut (med helt rörlig ränta) hade du räntan räknats ut för varje dag.
Fast ränta innebär att du binder din ränta till en viss räntesats inom en längre tid (tex 1 eller 5 år). Räntan blir högre ju längre du binder men du blir förvissad om att betala en specifik ränta under den tiden. Skulle du av någon anledning vilja säga upp lånet i förtid (innan bindningstiden går ut) får du betala för mellanskillnaden om räntan gått upp. Läs mer om rörlig och fast ränta och vad du bör tänka på när du väljer.
Rabatter och avdrag
Olika låneinstitut ger olika billiga lån. Räntan kan bero på saker som din månatliga inkomst, din förmögenhet samt om du har några betalningsanmärkningar eller dylikt. Samlar du fler instanser hos en bank (sparande, aktier mm) kan man få rabatt. Hänvisas du från en viss mäklare kan du också få rabatt (Erik Olsson och Nordea har tex en sådan deal). Någonting som dock bör göras när du tar ett lån är att pruta! Prata med flera låneinstitut och spela ut dem mot varandra. Du är en stor affär för dem! Gå inte med på standardpriset! Se också en separat artikel om hur bankerna tänker och hur du prutar.
Slutligen är det bra att veta att du får dra av 30% av dina räntekostnader från skatten. Det är alltså mer eller mindre rena pengar som du får tillbaka. Detta avdrag kan du antingen välja att få tillbaka på skatten som en klumpsumma eller så kan du jämka och få denna rabatt varje månad.
BoUpplysningen har en bolånekalkyl som hjälper dig att få en bra översikt i skillnaden mellan olika lån och kostnaderna för olika bostäder. Du kan läsa mer och ladda ned den gratis här.
Slutligen, skaffa ett lånelöfte
När du nu bestämt dig för vilket lån du ska ha osv bör du skaffa ett lånelöfte och är snudd på nödvändigt att ha innan du börjar leta lägenheter. Du kan få ett preliminärt lånelöfte hos tex Swedbank på 2 minuter.
Är du intresserad av att förstå mer om bolån kan du läsa vidare om detta i BoUpplysningens artikelbank om banker och bolån. Annars bör du fortsätta till nästa kapitel som handlar om var du kan hitta din drömbostad, nu när du har fixat med ekonomin.
51 Responses to 1. Finansiera bostaden med ett bostadslån
Leave a Reply Cancel reply
BoUpplysningen.se
- 8 steg för att få din drömlägenhet till rätt pris
- Byta bostad-guiden
- Sälja bostad-guiden
- Andrahandsuthyrning
- Förstahandskontrakt & Bostadsköer – en guide
- 4 viktiga steg för att planera din renovering
- Flyttguiden
- Abonnemang till bostaden
- Artikelbank med tips, frågor och svar
- Äkta och oäkta bostadsrättsföreningar
- Andelstal
- Att tänka på när du pratar med ordföranden
- Att tänka på när man läser årsredovisningen
- Beskattning vid köp och försäljning av bostadsrätt
- Dubbelt boende-försäkring
- Fotografera lägenheten / lägenhetsfotografering
- Hemförsäkring för bostadsrätt
- Homestaging / Homestyling
- Längd på visningen
- När behöver man tillstånd för renovering i bostadsrätt?
- Ordlista vid bostadsköp
- Radon
- Sambolagen och samboavtal
- Skillnaden mellan en borättsförening och bostadsrättsförening
- Vad bidrar mäklaren med?
- Vanliga frågor vid bostadsköp
- Värdering av lägenhet
- Banker och bolån
- Aktuella bolåneräntor / lånegränser
- Banker som har bolån till 100%
- Handelsbanken
- Överbryggningslån
- SalusAnsvar
- SBAB
- SEB
- Skandiabanken
- Swedbank
- Bolån (bostadslån)
- Bolån trots betalningsanmärkning mm.
- Bolåneförsäkring
- Bottenlån
- Handpenningslån
- Jämförelse banker
- Lånelöfte
- Pantsättning (pantbrev, dolda panter mm)
- Privatlån (blancolån)
- Renoveringslån
- Rörlig och / eller fast ränta
- Såhär prutar du räntan hos banken
- Topplån
- Bolånetaket (85 %)
- Bostadskalkyler
- Bostadsrelaterade länkar
- Akuthem (tak över huvudet)
- Andrahandsuthyrning och andrahandskontrakt
- Banker och låneinstitut som ger bolån
- Banklån och privatlån
- Bostadsannonser
- Bostadsbyten och uthyrning
- Bostadsförmedlingar
- Ekonominyheter och räntor
- El, bredband, kabel-TV och telefoni
- Förstahandskontrakt
- Generella bostadssidor
- Hemförsäkringar – länkar
- Homestaging / Homestyling-företag
- Hyresvärdar – kommunala & privata
- Inredning och möbler
- Juridik och rättigheter
- Kartor
- Lästips och inspiration i böcker och tidskrifter
- Mäklarfirmor
- Nyproducerade lägenheter
- Övriga bostadssidor
- Renovering och hitta hantverkare
- Skatter
- Studentbostäder
Bolån från Bluestep
Köpa Bostad-guiden






Hej!
Jag och min Sambo har en lgh som är värderad till 900′ och vi har lån på 750′.
Hyr ut i andrahand som är under kontrakt till sommaren.
Vi vill ha en bostadsrätt i Sthlm som ligger runt 2 200′ så vi behōver 330′
Minus vinst på lgh så har vi 170′ vi behōver cash för dess 15% i insats.
Blanco/Privat/Lo lån får lösa problemet men vad säger “reglerna” nãr vi vill låna utan säkerhet när vi dessutom redan har lån på 750′
Inkomster ca 58′ brutto tillsammans…
Fråga 1. Om vi kan låna allt dvs 330′ som privat och vänta in försäljning.
Fråga 2. Köra ett “överbyggnads” lån med vår lgh i säkerhet, negativa där e att vi binder oss att sãlja inom 6 månader, tänker på de dåliga försäljningstiderna…
Tacksam för svar..
// Andree
Hej Christoffer,
jag sitter i en lite knivig sits men tänkte att du som påläst säkert kan hitta på en lösning eller komma med något bra råd.
Jag har under en tid kikat runt lite på olika lösningar kring lån, speciellt blanco-lån, då jag inte har några undanlagda pengar och är intresserad av att köpa en bostadsrätt. Jag har blivit beviljad 75 000 kr genom GE Money Bank som jag sökte hipshaps genom Lendo – tyvärr räcker inte 75 000 kr så pass långt som jag önskar då jag är intresserad av lägenheter mellan 1,1 miljon till 1,3 miljoner. Jag kommer alltså att behöva ha runt 165 000-200 000 kr i kontantinsats för att kunna köpa en lägenhet i den prisklassen jag vill ha. Jag har även hört mig för hos 2 olika banker och de ber ofta om en medsökande. I mitt fall finns ingen medsökande och jag kan heller inte låna pengar av en närstående till en kontantinsats.
Jag har resonerat lite olika kring hur jag snabbast får tillgång till en högre kapitalinsats och ett köp.
1. Min första idé var att ta 3 lån. Ett lån till kapitalinsatsen, själva kapitalinsatsen och själva bottenlånet. Det i sig resulterar i otroligt höga kostnader på grund av räntorna och det känns ganska uteslutet.
2. Min andra idé var att själv spara ihop 50 000 kr (det tar mig cirka 10-11 månader), för att sedan använda dem till ett lån av kapitalinsatsen – för att sedan ta ett bottenlån. Alltså två lån (precis så som de flesta har det idag).
Jag är inte helt haj på det här med lån som du säkert hör, men det är svårt att vara påläst när de banker man ringer till ofta vänder ena örat till när man ber om hjälp för att förstå. Vad jag vill komma fram till är att jag helst vill ha ett lån nu och inte om 10-11 månader, hur löser jag det på bästa sätt utifrån mina förutsättningar?
Jag kan även lägga till att jag har en provanställning nu som kommer att övergå till en heltidsanställning, jag har inga anmärkningar och jag tjänar netto 240 000 kr/år.
JB: Det är ju tyvärr så att antingen har man pengarna tillgängliga i kontanter, som lån av närstående eller så får man låna från en eller flera banker. Nu förstår jag inte riktigt vad du menar med ditt första exempel (#1) men om du vill köpa bostaden nu så ter det sig som att din enda alternativ är att ta ett blancolån för att finansiera det och som det verkar då, ett lån på runt 100 000 kr till. Själva grundtanken med det nya systemet med bolånetak är ju att man inte ska gå in på bostadsmarknaden förrän man kan finansiera 15% med kontanta medel. Tanken är ju egentligen inte att man ska låna in-blanco för att kunna köpa en bostad, men jag förstår att det inte alltid är så lätt – ibland så måste man verkligen bara ha en bostad och det är inte alltid så lätt att hitta en hyresrätt under tiden.
Jag tror du sätter dig i en riskfylld och dyr sits med 150 000 kr i blancolån. Du kommer att få betala en hel del ränta och om du istället börjar spara så ger varje månad du kan spara ihop till kontantinsatsen mångdubbelt tillbaka. Kanske kan du hitta alternativa lösningar till hur du kan dra in mer pengar istället?
Hej!
Jag behöver köpa en bostadsrätt. tänker mig en liten etta om ca 30 kvm. I min stad kostar en sådan ca 1,5-2 mkr. Har inget att lägga som kontantinsats. Men äger dock en fastighet som är taxerat till ca 3,2 mkr och där det finns lån på ca 1,2 mkr. Kan jag ta ut lån på min fastighet så att jag “slipper” lägga 15% i kontantinsats på den lilla lägenheten jag behöver köpa? Eventuellt ta ut 15%, dvs den framtida kontantinsatsen, som lån på min fastighet och sedan ta lån i en annan bank för resterande 85% av priset på lägenheten? Det jag alltså undrar är om det finns något sätt att komma undan kontantinsatsen då jag separerar från min nuvarande och behöver en egen bostad ganska snart. Kan tillägga att jag är fastanställd och deklarerar ca 280 tkr/år.
Tack på förhand!
Malin
Malin: Ber om ursäkt för sent svar här. Du kan absolut göra så att du belånar din andra fastighet såpass mycket att du kan ta ut tillräckligt mycket för att täcka den 15%-iga kontantinsatsen. Sen kan du använda vilken bank du vill för själva lånet. Detta förutsätter att du har utrymme till att ta ut mer lån på din fastighet och att banken anser att du har råd att leva med de räntor som det innebär för dig.
Hej,
jag vill köpa lägenhet men får ej tillräckligt mycket i lånelöfte som jag behöver. Hur fungerar det om min mamma eller pappa är villiga att också ta ett lån, kan de låna för hela summan (större summa), så amorterar jag till dom? Måste de då skriva sig på nya adressen trots att de inte ska bo där? Eller är det bättre att vi båda tar varsitt bolån till min lägenhet? Tack för en bra sida!
Hej,
Jag har läst o läst väldigt länge angående bolån m.m. och blir inte riktigt klok, Hoppas någon kan hjälpa oss. Vår situation är som följande, gifta, ett barn. Båda har fast inkomst på ca 55000 tillsammans innan skatt. vi ha ca 60000 insparade MEN vi har betalninganmärkning eller små betalningsanmärkningar som nu är nollade (sanerade). Kan vi få ett lånelöfte eller är det helt kört. kan skaffa borgesman men ingen “ekonomisk” hjälp kan vi få. skulle helst vilja ha ett lånelöst på ca 2mkr. lägenheterna vi kollar på i området ligger på ca 1,7mkr…….Finns det möjlighet för oss eller är det helt kört??
MVH Smr
Smr: Jag tror att svaren du letar efter ligger här: http://www.boupplysningen.se/banker-och-bolan/bolan-trots-betalningsanmarkning/. Säg till (där) om du fortfarande behöver hjälp.
Hej!
Jag gjorde en kalkyl på SEBs hemsida för att se hur mycket ränteavdrag jag kan göra på en bostadsrätt. Dvs jag vill veta hur mkt ja får tillbaka på skatten varje år, om jag inte väljer att jämka varje månad.
Enligt SEBs kalkyl på ett lån på 1 900 000 och 7% (133 000 i räntekostnader per år) blir det 3325 kr per månad = 39 900 kr per år. Men detta betyder väl inte att jag får tillbaka 39 900 kr var år?
Enligt min egen beräkning så blir ränteavdraget 30% för upp till 100 000 och 21% över det. Dvs för 133 000 i räntekostnader per år blir avdraget (100 000*0.3)+(33 000*0.21) = 36 930 kr per år.
Dessutom sätts det väl i förhållande till vad jag tjänar? Tjänar jag 32 000 kr i månaden får jag 384 000 per år och efter 32% skatt har jag 261 120.
Drar jag av 36 930 av min årslön på 384 000 får jag 347 070 och efter skatt: 236 008.
Skillnaden är alltså ca 25 112 kr .
Så enligt min beräkning får jag tillbaka ca 25 000 kr per år och enligt SEB 39 900 kr.
Vad stämmer?
Christopher: Du har verkligen gjort en genomgående analys, bra där!
Angående din första fråga: Nej, det betyder inte att du får tillbaka 39 900 kr per år, det är vad du får dra av varje år. Det är ju mycket, mycket annat som spelar in på vad man har för kvarskatt eller överskjutande skatt. Man kan förenklat se det som att du får 39 900 kr mer än vad du skulle fått annars. Hade du haft kvarskatt på 10 000 kr får du istället 29 900 kr tillbaka.
Skillnaden mellan din uträkning och SEB:s är alltså att SEB bara tar hänsyn till vad du får dra av och det är ju det enda de kan räkna på. Din uträkning är ju en förenklad deklaration som räknar ut vad du faktiskt får tillbaka efter skatt, och det är två olika saker.
Även om det inte spelar någon roll så räknar du ju lite fel. Det är skillnaden mellan din bruttolön på 384′ och 261′ som är den skatt du betalat, c:a 123′. Det är en skatt du redan betalat men som du kan få tillbaka dessa 36 930 kr från.
Diana: Denna typ av prisökning har skett för villor inom vissa områden i storstäderna så det är inte omöjligt men det är förstås svårt att säga i ert fall.
Jag rekommenderar att ni tar kontakt med en mäklare som kan göra en omvärdering av ert hus så att ni får papper på vad huset är värderat till. Läs mer om detta i BoUpplysningens artikel om hur man omvärderar sitt bolån.
Hej!
Tack för svaret, då förstår jag.
Då undrar jag en sak till: är det troligt att vårt husvärde kan ha gått från 2,8 milj till 3,3 milj på ca 5 år. Jag vet att det har att göra med var huset ligger: landet/stan etc. Vårt ligger ca 2 mil utanför en större stad så det är väl landet kan man säga……. tänkte om det fanns något snitt?! Om 2 år ska vi skriva om vårt ena botten lån och det hade varit bra om man hade kunnat “baka” in topplånet i bottenlånet. Men om inte hela topplånet går att baka in så kanske man kan göra det med en del av det?!
Tack igen för en mycket bra sida.
Mvh Diana
Diana: Du har alltså 400 tkr som topplån, dvs topplånet täcker ungefär 15% av ditt lån och därmed bottenlånet 85%.
För att du ska bli av med bottenlånet måste lägenheten gå upp i värde såpass mycket att 2 800 tkr motsvarar 85%, dvs cirka 3.3 Mkr. Då är 2.8 Mkr 85% av lånet och det är troligt att du då kan omvandla allt till ett bottenlån.
Hej!
Jag undrar en sak: om man har byggt ett nytt hus för ca 2,8 milj kr och inte haft någon kontantinsats utan lånat hela summan, då har man ca 2,400,000 i bottenlån och 400,000 kr i topplån.
Hur/när kan man tänka sig att man kan “baka in” topplånet eller iallafall en del av det, in något av bottenlånen? Hur ska man tänka för att kunna räkna på detta? Topplånet vill man ju helst bli av med så fort som möjligt. Är det värdet på huset som spelar in? isåfall hur?
Tacksam för svar!
Mvh Diana
Partik: Minst 15% av det, dvs 195 000 kr.
jag tänkte köpa ett hus för 1,3 miljoner hur mycket behöver man ha i kontant ????
Viktoria: Det är inga problem att skaffa flera lånelöften. Det är banken som ger ett “löfte” till dig (även om det då alltså inte är ett löfte!) och inte tvärtom. Det är du som tjänar på att testa flera, inte dem.
Om du tycker att ditt lånelöfte inte är vad du förväntade dig tycker jag att du ska gå tillbaka till Swedbank och prata med dem. Ta dock med dig bevis på saker i din privatekonomi som stödjer en högre betalningsförmåga.
Personligen hade jag med mig bostadskalkylen (från denna sida) med kalkylen på hur mycket jag hade råd att betala. När jag visade, och diskuterade kring, den så fick jag lånelöften ökat med 10%.
Ju bättre koll man själv har på sin ekonomi och sitt bostadsköpande, desto större makt får man. Därav också BoUpplysningens devis “Den som vet mest, lyckas bäst”
Hej!
Jag var lite för snabb med att skaffa ett lånelöfte när jag började titta på lägenhet. Jag valde swedbank eftersom jag har alla mina fonder hos dom. Nu i efterhand har jag hört från andra att man ska kolla med olika banker, och sen fick jag tips om denna sidan (som för övrigt är mycket bra och lättförstådd för en nybörjare som mej).
Min fråga är: Kan jag fortfarande prata med andra banker om lånelöfte fast än att jag fått ett av swedbank? Och kan ja gå till swedbank och förhandla om mitt låelöfte?
I pappret jag fick hem från dem står det bara hur mycket jag får låna, inget om räntor.
Vänlig hälsning Viktoria
Kristina: Menar du att du tror att ni kommer sälja er nuvarande bostadsrätt för c:a 439 000 så att ni i princip är skuldfria, men inte heller kan ta med er kontanter till nästa bostadsköp?
Om så är fallet är frågan om er ekonomiska historia (som jag antar är klanderfri eftersom ni redan har bolån) är ok och hur mycket ni tillsammans tjänar, var huset ni är intresserad av ligger osv.
Det jag skulle göra är att prata med banken och berätta det du just skrev för mig och fråga vad ni kan få ett lånelöfte för, förutsatt att ni går plus minus noll på er nuvarande bostadsrätt. Då får ni ett hum om hur mycket ni får låna.
Det är dock värt att notera att ni kommer att behöva sätta till 150 000 kr i kontanter när ni köper huset, alternativt ta ett privatlån för att nå upp till 150 000 kr.
Hej!
Som det ser ut nu bor jag och min sambo med våra två barn i en bostadsrätt vi fortfarande har lån på. Vi börjar nu bli lite trångbodda och är väldigt sugna på att köpa hus. Jag studerar och min sambo har fast anställning. Huset vi är intresserade av ligger ute med ett pris på 995000 kr. Vi har lån kvar på bostadsrätten på 439000 kr. Tror inte det blir några problem att sälja och få igen de pengarna, med tanke på vad de andra lägenheterna gått för i detta huset. Hur ser prognoserna ut för vår del? Tror du det finns en chans till att få ett lån?
Med Vänliga Hälsningar
Kristina
Anna: Jag vet faktiskt inte riktigt hur ni ska kunna lösa det på annat sätt än med samboavtal faktiskt. Här skulle jag nog gärna vilja höra hur andra par gjort i samma situation? Någon som kan tipsa Anna?
Andreas: Det ska nog gå alldeles utmärkt att låna 20-30 tusen till för renoveringar till bostaden. Har mycket svårt att se banken skulle neka er till detta om ni inte av någon anledning skulle ligga precis på en gräns.
Hej!
Jag och min sambo äger en bostadsrätt ihop som vi köpte för 900000 kr och vi la då endast 5% i kontantinsats men nu är lägenheten värderad till 1200000 kr och jag ringde banken och det var inga problem att bli av med topplånet, dom skulle baka in det i bottenlånet men min fråga är då, tror du att vi kan belåna bostaden också? summan vi hade tänkt är inte mer än kanske 20-30 tusen för renoveringar etc i bostaden.
Mvh andreas
Hej!
Jag och min pojkvän ska köpa en ny lägenhet tillsammans. Han har fn en hyresrätt och jag har en bostadsrätt. Eftersom han inte har några besparingar kommer vi ta vinsten från min lägenhet som handpenning till den nya lägenheten. Det rör sig om ca 150 000 – 200 000 kr. Hur gör man juridiskt för att det ska bli rättvist. Jag älskar ju honom, men känner inte att jag har ekonomi att “bjuda” honom på 75 000. Jag hörde av banken att man kan ta olika stora lån, men att de inte rekommenderar det utan hellre samboavtal,men det känns som att eftersom jag hoppas att vi aldrig kommer att separera får jag ändå ingen “glädje” av det. Förslag på hur vi kan lösa det?
Jag har dessutom investerat 30 000 nyligen för att öka värdet på lägenheten så det känns som att jag lägger alla mina pengar på vårt nya boende…:-(
Tack!
Mvh Anna
Malin: Hej, det fungerar alldeles utmärkt att mamma står för en viss del av lånet. Sen är det upp till banken att godkänna om er betalningsförmåga och risk är tillräcklig för att få lånet. Har du fått ett lånelöfte?
Hejsan.
Jag ska köpa en bostadsrätt för ca 2,1 miljoner, och jag har 600000 att lägga i handpenning.. Problemet är att jag endast är fast anställd på 50%, vilket gör att får ut ca 10000 från jobbet, och ca 6 tkr från a-kassan.. Får jag ta ett lån om min mamma står som medsökande (men ej bor i lägenheten? )
Vänlia hälsningar,
Malin
Vicke: Du menar att när du köper din lägenhet så får du den till ett rabatterat pris (som det skrivits mycket om i veckan) och att du därmed gör en “vinst”. Eftersom du måste ha med dig någon som medsökande för att kunna få lån så ska du dela denna vinst med denna person. Hoppas jag förstått det rätt.
För det första har du ju faktiskt inte gjort någon vinst förrän du sålt lägenheten så det är en icke-realiserad vinst. För det andra så är det ju väldigt mycket upp till din relation till den medsökande.
Jag skulle istället för att dela vinsten procentuellt, ge en nominell summa på direkten som kanske är 30% av den uppskattade förtjänsten.
Någon annan som gjort något motsvarande?