Jag tror du sätter dig i en riskfylld och dyr sits med 150 000 kr i blancolån. Du kommer att få betala en hel del ränta och om du istället börjar spara så ger varje månad du kan spara ihop till kontantinsatsen mångdubbelt tillbaka. Kanske kan du hitta alternativa lösningar till hur du kan dra in mer pengar istället?

jag sitter i en lite knivig sits men tänkte att du som påläst säkert kan hitta på en lösning eller komma med något bra råd.

Jag har under en tid kikat runt lite på olika lösningar kring lån, speciellt blanco-lån, då jag inte har några undanlagda pengar och är intresserad av att köpa en bostadsrätt. Jag har blivit beviljad 75 000 kr genom GE Money Bank som jag sökte hipshaps genom Lendo – tyvärr räcker inte 75 000 kr så pass långt som jag önskar då jag är intresserad av lägenheter mellan 1,1 miljon till 1,3 miljoner. Jag kommer alltså att behöva ha runt 165 000-200 000 kr i kontantinsats för att kunna köpa en lägenhet i den prisklassen jag vill ha. Jag har även hört mig för hos 2 olika banker och de ber ofta om en medsökande. I mitt fall finns ingen medsökande och jag kan heller inte låna pengar av en närstående till en kontantinsats.

Jag har resonerat lite olika kring hur jag snabbast får tillgång till en högre kapitalinsats och ett köp.

1. Min första idé var att ta 3 lån. Ett lån till kapitalinsatsen, själva kapitalinsatsen och själva bottenlånet. Det i sig resulterar i otroligt höga kostnader på grund av räntorna och det känns ganska uteslutet.

2. Min andra idé var att själv spara ihop 50 000 kr (det tar mig cirka 10-11 månader), för att sedan använda dem till ett lån av kapitalinsatsen – för att sedan ta ett bottenlån. Alltså två lån (precis så som de flesta har det idag).

Jag är inte helt haj på det här med lån som du säkert hör, men det är svårt att vara påläst när de banker man ringer till ofta vänder ena örat till när man ber om hjälp för att förstå. Vad jag vill komma fram till är att jag helst vill ha ett lån nu och inte om 10-11 månader, hur löser jag det på bästa sätt utifrån mina förutsättningar?

Jag kan även lägga till att jag har en provanställning nu som kommer att övergå till en heltidsanställning, jag har inga anmärkningar och jag tjänar netto 240 000 kr/år.

Jag behöver köpa en bostadsrätt. tänker mig en liten etta om ca 30 kvm. I min stad kostar en sådan ca 1,5-2 mkr. Har inget att lägga som kontantinsats. Men äger dock en fastighet som är taxerat till ca 3,2 mkr och där det finns lån på ca 1,2 mkr. Kan jag ta ut lån på min fastighet så att jag “slipper” lägga 15% i kontantinsats på den lilla lägenheten jag behöver köpa? Eventuellt ta ut 15%, dvs den framtida kontantinsatsen, som lån på min fastighet och sedan ta lån i en annan bank för resterande 85% av priset på lägenheten? Det jag alltså undrar är om det finns något sätt att komma undan kontantinsatsen då jag separerar från min nuvarande och behöver en egen bostad ganska snart. Kan tillägga att jag är fastanställd och deklarerar ca 280 tkr/år.

Tack på förhand!

Malin

MVH Smr

Angående din första fråga: Nej, det betyder inte att du får tillbaka 39 900 kr per år, det är vad du får dra av varje år. Det är ju mycket, mycket annat som spelar in på vad man har för kvarskatt eller överskjutande skatt. Man kan förenklat se det som att du får 39 900 kr mer än vad du skulle fått annars. Hade du haft kvarskatt på 10 000 kr får du istället 29 900 kr tillbaka.

Skillnaden mellan din uträkning och SEB:s är alltså att SEB bara tar hänsyn till vad du får dra av och det är ju det enda de kan räkna på. Din uträkning är ju en förenklad deklaration som räknar ut vad du faktiskt får tillbaka efter skatt, och det är två olika saker.

Även om det inte spelar någon roll så räknar du ju lite fel. Det är skillnaden mellan din bruttolön på 384′ och 261′ som är den skatt du betalat, c:a 123′. Det är en skatt du redan betalat men som du kan få tillbaka dessa 36 930 kr från.

Jag gjorde en kalkyl på SEBs hemsida för att se hur mycket ränteavdrag jag kan göra på en bostadsrätt. Dvs jag vill veta hur mkt ja får tillbaka på skatten varje år, om jag inte väljer att jämka varje månad.

Enligt SEBs kalkyl på ett lån på 1 900 000 och 7% (133 000 i räntekostnader per år) blir det 3325 kr per månad = 39 900 kr per år. Men detta betyder väl inte att jag får tillbaka 39 900 kr var år?

Enligt min egen beräkning så blir ränteavdraget 30% för upp till 100 000 och 21% över det. Dvs för 133 000 i räntekostnader per år blir avdraget (100 000*0.3)+(33 000*0.21) = 36 930 kr per år.

Dessutom sätts det väl i förhållande till vad jag tjänar? Tjänar jag 32 000 kr i månaden får jag 384 000 per år och efter 32% skatt har jag 261 120.

Drar jag av 36 930 av min årslön på 384 000 får jag 347 070 och efter skatt: 236 008.

Skillnaden är alltså ca 25 112 kr .

Så enligt min beräkning får jag tillbaka ca 25 000 kr per år och enligt SEB 39 900 kr.

Vad stämmer?