Sätt din budget

Utskriftsvänlig PDF

Innan du påbörjar jakten på ditt nya boende är det viktigt att du har koll på hur dyr bostad du kan köpa. Det är att föredra att veta vilken prisklass du ska leta inom. Budgeten avgörs oftast utifrån ditt bolån samt hur stora månadskostnader du klarar.

1. Beräkna hur stor kontantinsats du har

Sedan 2010 får svenska banker bara bevilja bolån som täcker maximalt 85 % av bostadens kostnad. Resterande 15 % måste du alltså finansiera på annat sätt, vanligtvis med sparade pengar. Det är denna andel som kallas för kontantinsats. När du ska räkna ut hur mycket bostaden får kosta är det en bra idé att börja med kontantinsatsen. Hur mycket pengar har du lagt undan?

Exempel: Har du 150 000 kr undansparat för kontantinsatsen har du råd att köpa en bostad för maximalt 1 000 000 kr (150 000 kr är 15 % av 1 000 000 kr). Vill du köpa en bostad som kostar 1 500 000 kr behöver du alltså spara ihop ytterligare 75 000 kr så att du har totalt 225 000 kr till kontantinsatsen (225 000 kr är 15 % av 1 500 000 kr).

Fattas det pengar till kontantinsatsen eller om du inte har sparat undan till en kontantinsats finns det möjlighet att ta ett privatlån, eller blancolån, för att finansiera kontantinsatsen. Eftersom blancolån tas utan säkerhet blir räntan i regel inte lika förmånlig som resten av bolånet.

2. Ta reda på hur stort bolån du kan få

Om du har en kontantinsats kan du ansöka om ett bolån. Ett bolån handlar alltid om ett avvägande mellan risk och inkomst för banken. Ju högre risk det är för banken att låna ut till en viss bostad desto dyrare blir bolånet. När det gäller bankens resonemang vid låneansökningar handlar det i princip alltid om frågan om du som låntagare kommer att kunna betala tillbaka bolånet.

Banken tar också hänsyn till din ekonomiska historik. Är du en person som skött din ekonomi väl ökar chansen att du får ditt bolån beviljat. Har du däremot en historia med anmärkningar och liknande vägs det in som en försvårande omständighet. Några aktörer vi rekommenderar att använda är:

MittBolån

  • Jämför bolån från flera banker samtidigt
  • Förhandlar om räntan åt dig
  • Har en snittränta från 1.39%
Ansök om bolån

3. Se över dina månatliga utgifter för bostaden

När du köper bostad kommer dina månatliga utgifter förmodligen öka. Delvis måste du betala ränta för bolånet, eventuellt amortera samt betala övriga kostnader som boendet innebär. Det kan exempelvis vara månadsavgift till en bostadsrättsförening eller underhållskostnader vid köp av hur. Innan du köper bostad bör du noga gå igenom din ekonomi och funderar på hur mycket pengar du kan lägga varje månad på ditt boende.

Utgå från utgifterna för ditt bolån

Det finns två utgifter som följer av att ha ett bolån – räntekostnader och amortering:

  • Ränta. Kostnaden som banken tar för att du ska få låna pengar och den räknas procentuellt på summan du lånat av banken.
  • Amortering. En avbetalning av ditt bolån. Genom amortering minskar alltså bolånets storlek. Eftersom räntan beräknas på bolånets storlek sänker du alltså räntekostnaderna i takt med att du amorterar. Den totala månadskostnaden för ditt bolån får du genom att summera din räntekostnad med det du amorterar varje månad.
%
%
%

Utgifter bolån

Se över kostnaderna för boendet innan du köper

När du vet hur mycket du måste betala för ditt bolån kan du ha dessa utgifter i åtanke när du letar bostad. På så sätt kan du även göra en budget för hur mycket boendet får kosta. Du har då två budgetar att utgå ifrån när du påbörjar jakten på att köpa bostad. Delvis själva prislappen för bostaden och även hur mycket de månatliga utgifterna får uppgå till.

Exempel: Erik och Johanna ska köpa en bostadsrätt. De har sparat till en kontantinsats på 150 000 kr och beviljats ett bolån på 1 000 000 kr. Deras maximala budet för köp av bostaden är alltså 1 000 000 kr. Baserat på deras inkomster och normala utgifter i vardagen har de kommit fram till att de maximalt kan lägga 7000 kr på bostaden varje månad. Räntekostnaderna och amorteringen uppgår till 3750 kr/mån. Det innebär att de har 3250 kr att lägga på övriga boendekostnader. När de letar bostad har de därför denna summa i åtanke för avgift till bostadsrätt, el, vatten, bredband etc.

4. Bestäm budgeten innan du börjar leta

Att bestämma budgeten innan du börjar leta kan vara ett klokt beslut för din ekonomi. När bostadsjakten väl dragit igång är det lätt att drömma sig iväg och kanske buda på en bostad som din ekonomi egentligen inte har råd med. Vet du hur stor budget du har kan du helt enkelt enbart leta bostäder i den prisklassen.

Vad söker du? Hitta intressanta bostäder

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

35 Relaterade frågor & svar

Christian skriver:

Hej
Jag tänkte köpa lägenhet den ligger runt 1,5mkr och jag har två olika jobba deltid är jag fast och min andra jobb heltid men provanställning. jag ansökte för lånelöfte och då fick jag besked att jag får låna det men dom vet inte att jag jobbar två jobb. Frågan är kommer dom låna mig pengarna eller inte?

Peter skriver:

Hej Christian,
Det är svårt att svara på om du kommer få låna pengar eller inte. Detta eftersom ett lånelöfte inte är 100 procent bindande och du kan aldrig vara helt säker. Banken skulle kunna neka dig lån om din ekonomiska situation förändrats till det sämre, alternativt att bostaden inte håller som säkerhet för lånet. Lycka till!

Linnea skriver:

Hej,

Jag är en tjej på 23 år, jag har fast jobb med provanställning och får ut 16-17000 kr i månaden. Jag är ensamstående. Jag vill köpa en lägenhet, bor i Stockholms län och där jag bor ligger en 1:a på ca 550-700 000 kr minst. Jag har vissa sparpengar men inte tillräckligt för kontantinsats. Kan jag låna även till kontantinsatsen? Är det ”smart” att göra det eller är det en alltför stor risk att ta?

Mvh Linnea

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Att behöva ta ett blancolån för sin bostad är alltid en dyr affär och man bör nog inte kalkylera med att behöva ha det så länge. Planen bör snarare vara att betala av det så snabbt som möjligt och ta ett år där man sparar massor för att kunna betala av det lånet. Om du låter det ”bli en del” av din ekonomi så kommer du hamna i en ekonomisk situation där en alltför stor del av din inkomst går till räntor…självklart beror detta mycket på hur stort blancolånet blir!

Det ”smarta” är förstås att vänta med att köpa sin bostad tills man sparat ihop såpass mycket att blancolånet blir minimalt. Ju längre du väntar desto bättre blir det. Du måste med all sannolikhet ändå vänta tills din provanställning blivit en fast anställning.

Ett exempel: Säg att du köper bostaden nu men måste ta ett bolån + blancolån. Efter att det vanliga bolånet + räkningar är kvar så kanske du har 7 000 kr kvar att leva på. Säg då att blancolånet kanske kostar dig 2 000 kr / månaden i räntor. Då har du 5 000 kr kvar att leva på. Om du dessutom vill betala av lånet snabbare (med 1 000 kr i månaden för amorteringar) så får du bara 4 000 kr kvar att leva på.

Om du istället väntar lite så kan du ta dessa 2 000 – 3 000 kr i månaden och spara. För när du väl har blancolånet så kanske du inte har utrymme för det.

Siffrorna i detta exempel är förstås kraftigt förenklade och kanske inte helt realistiska men det är för att göra det lite enklare att förstå.

Andreas skriver:

Hej!

Tusen tack för en så bra hemsida, detta är till enorm hjälp måste jag säga!

Jag och min sambo har fått lånelöfte hos banken, efter några om och men beviljade dom oss ett lån på 500.000 kr då jag har fast jobb och sambon har två vikariat.

Borde jag pruta på räntan trots detta är min fråga? Vi är trots allt kunder hos dom, både privat med bankkort och sparpengar men även med mitt enskilda företag där jag har fler tilläggstjänster.

Vi har insatsen klar och mer därtill om så behövs.

Man vill inte att dom ska tycka man är oförskämd eller girig så att dom drar tillbaka lånelöftet… Hur hade du resonerat?

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Ni har kanske inte den optimala positionen att pruta men ni kan använda argument som att börja använda andra tjänster hos dem mot att få lite lägre ränta. Annars kan ni också avvakta ett par månader och sen pruta.

Andreas skriver:

tack för ditt råd! Tänkte inte att man kan vänta några månader med! Vi kör nog på det, du ska ha tack! =)

Caroline skriver:

Hej! Jag ska börja studera på annan ort till hösten och vill köpa lägenhet där. Jag har hittat en för 53 000, och kan betala upp till 20 000 själv, men behöver lån för resten. Hur ska jag gå till väga? Det är ju inte mycket pengar jag behöver låna, men då jag är student så blir jag nekad. Att jag har en 2 år gammal betalningsanmärkning gör inte saken enklare direkt.

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Jag är osäker på om du kan få bolån för endast 33 000 kr (vet inte exakt vad bankerna har för undre gräns) men kolla detta först med den bank du har ditt sparande på. Sen kan du prata med dem om du kan få ett privatlån trots din betalningsanmärkning. Om det inte går kan du kolla med BlueStep som lånar ut även om man har låg betalningsförmåga och betalningsanmärkningar. Med en ränta på 8% så betalar du drygt 200 kr / mån plus avgifter, för detta och det ska man ju klara även som student.

Josephine skriver:

Hej Christoffer!
Jag och min pojkvän funderar på att köpa en lägenhet ihop. Han bor i en etta i vasastan (värde ca 2mkr) som han inte har några lån på alls och en låg avgift. Totalt betalar han ca 1500kr/mån för sitt boende.
Jag bor i en etta på kungsholmen (värde ca 2mkr)och har lån på ca 1,7mkr. Det är ett topplån så jag amorterar och har även ett separat lån för en del av handpenningen som betalas av 1200kr/mån. Med avgiften till föreningen på 1400kr betalar jag totalt ca 9500kr/mån ensam. Lite svettigt!
Vi är båda frilans och jobbar på projektbasis, jag sen flera år tillbaka (har egen firma) och han sen bara några månader. Han har även varit arbetslös länge innan dess och saknat inkomst. Om vi nu ska köpa något ihop vill vi ju helst köpa en trea vilket innebär ett köp på 3-4mkr. Problemet är att jag måste komma ner i boendekostnad (typ till hälften) och han kommer förmodligen få svårt att ta lån. Hur lägger man upp ett gemensamt köp smartast? Kan man använda en större del av intäkterna från försäljning av hans lägenhet till handpenning och på så sätt komma ner i räntekostnad för mitt ”nya” lån och i och med det minska månadskostnaden? För min del spelar det ingen roll om han äger en större % av lägenheten. Skulle verkligen uppskatta din syn på det och tips på vad du tror är smartast…
Tack på förhand!

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Ledsen för ett sent svar på denna relativt kniviga fråga. Ni har alltså bostäder värda c:a 2.3 Mkr och behöver säg 3.6 Mkr för en ny lägenhet vilket innebär att ni bara behöver låna 1.3 Mkr för er nya gemensamma lägenhet. Detta innebär alltså att ni behöver låna cirka 650 tkr per person vilket inte är jättemycket i dagens bostadsmarknad. Det försvårar förstås att ingen av er har fast jobb även om banker börjar lätta på sin syn om detta numera. Jag tror detta blir en bedömningsfråga för banken men jag tror att det bör gå vägen eftersom ert gemensamma lån blir så lågt.

Det jag rekommenderar är att ni går till er vanliga bank och berättar hur mycket ni planerar att köpa för, vad ni tror ni kan sälja för (som ni beskrev här) och samtidigt påvisar så gott ni kan hur säker er betalningsförmåga är, tex genom att visa löneutdrag från tidigare. Banken kommer vilja veta att ni inte slutar betala om ni får slut på projekt och därmed också löneinkomst. Bostadssäkerheten kommer dock inte vara en fråga eftersom ni endast får en belåning på cirka 30-40%, vilket är väldigt lite.

Bolån skriver:

Hej!

Vi behöver råd! Vi ser ingen lösning på vår situation!! Som alla vet så har banker krav idag att man måste ha köpare till ens nuvarande lgh innan man kan köpa någon ny. Jag är mammaledig nu, vi sålde vår lgh och ett tag efter det så blev min man arbetslös pga arbetsbrist. Vi har ingen ny bostad att flytta till. Vi hade lånelöfte men det var då vi hade jobb. Att få hyreslgh är omöjligt då väntetider ligger på flera år och vi får väl ingen bolån iheller antar jag även om vi klarar det ekonomiskt?? Vi har två barn och vi vill inte hamna på gatan, mår fruktansvärt dåligt av detta nu. Vad ska vi göra? Känns som hela världen rasar samman och tiden bara tickar iväg! Hjälp!! Hoppas på svar så snabbt som möjligt :(((

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Hej,

Det är verkligen ingen rolig situation ni har hamnat i. Bor ni fortfarande i lägenheten ni har sålt för närvarande eller hyr ni i andra hand? Det är troligt att det blir svårt att få bolån med den situation ni är i men till er fördel så har ni ju (förmodar jag) pengar från lägenheten ni sålde som förhoppsningsvis räcker en bit på en ny bostad. Jag skulle rekommendera er att i första hand kolla med er nuvarande bank och se om de har förståelse för er situation och är villiga att ge er ett bolån, chansen finns ju och då är detta det bästa alternativet som är värt att prova. Om det inte fungerar kan ni kolla med BlueStep, Marginalen Bank och liknande och se vilka villkor och räntor de erbjuder. När din man (förhoppningsvis) får ett nytt jobb så kan ni förmodligen byta till en billigare bank. Detta kan dock bli en ganska dyr lösning på er (förmodat) redan svåra ekonomiska situation.

För att lösa er akuta bostadssituation så finns ju också andrahandsuthyrning. Nu vet jag inte var ni bor men om ni kan tänka er att bo lite utanför de mest populära områdena (tex centrala Stockholm) så behöver det inte bli så fasligt dyrt. Marknaden för andrahandsuthyrning har svängt lite mer åt hyresgästernas favör det senaste året så det behöver inte bli så dyrt.

I värsta fall får ni kanske överväga att temporärt flytta till en närliggande ort där bostadssituationen är bättre än i storstäderna men där kommunikationen till er nuvarande ort är goda. Jag tänker orter som Nyköping, Enköping osv om ni idag bor i Stockholm. Mycket hänger här på hur och när ni tror att din man kan tänkas få arbete igen.

Jag tror att det viktigaste är att ni tar ett beslut, även om det blir ett obekvämt, så att ni skaffar er en bostadssituation (och livsstil) som gör att ni inte går back varje månad i alla fall. Då kan ni hamna i en situation där pengarna från bostadsaffären snabbt försvinner och ni riskerar att hamna i en skuldfälla.

Hoppas verkligen det löser sig för er!

JB skriver:

Hej Christoffer,

jag sitter i en lite knivig sits men tänkte att du som påläst säkert kan hitta på en lösning eller komma med något bra råd.

Jag har under en tid kikat runt lite på olika lösningar kring lån, speciellt blanco-lån, då jag inte har några undanlagda pengar och är intresserad av att köpa en bostadsrätt. Jag har blivit beviljad 75 000 kr genom GE Money Bank som jag sökte hipshaps genom Lendo – tyvärr räcker inte 75 000 kr så pass långt som jag önskar då jag är intresserad av lägenheter mellan 1,1 miljon till 1,3 miljoner. Jag kommer alltså att behöva ha runt 165 000-200 000 kr i kontantinsats för att kunna köpa en lägenhet i den prisklassen jag vill ha. Jag har även hört mig för hos 2 olika banker och de ber ofta om en medsökande. I mitt fall finns ingen medsökande och jag kan heller inte låna pengar av en närstående till en kontantinsats.

Jag har resonerat lite olika kring hur jag snabbast får tillgång till en högre kapitalinsats och ett köp.

1. Min första idé var att ta 3 lån. Ett lån till kapitalinsatsen, själva kapitalinsatsen och själva bottenlånet. Det i sig resulterar i otroligt höga kostnader på grund av räntorna och det känns ganska uteslutet.

2. Min andra idé var att själv spara ihop 50 000 kr (det tar mig cirka 10-11 månader), för att sedan använda dem till ett lån av kapitalinsatsen – för att sedan ta ett bottenlån. Alltså två lån (precis så som de flesta har det idag).

Jag är inte helt haj på det här med lån som du säkert hör, men det är svårt att vara påläst när de banker man ringer till ofta vänder ena örat till när man ber om hjälp för att förstå. Vad jag vill komma fram till är att jag helst vill ha ett lån nu och inte om 10-11 månader, hur löser jag det på bästa sätt utifrån mina förutsättningar?

Jag kan även lägga till att jag har en provanställning nu som kommer att övergå till en heltidsanställning, jag har inga anmärkningar och jag tjänar netto 240 000 kr/år.

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

JB: Det är ju tyvärr så att antingen har man pengarna tillgängliga i kontanter, som lån av närstående eller så får man låna från en eller flera banker. Nu förstår jag inte riktigt vad du menar med ditt första exempel (#1) men om du vill köpa bostaden nu så ter det sig som att din enda alternativ är att ta ett blancolån för att finansiera det och som det verkar då, ett lån på runt 100 000 kr till. Själva grundtanken med det nya systemet med bolånetak är ju att man inte ska gå in på bostadsmarknaden förrän man kan finansiera 15% med kontanta medel. Tanken är ju egentligen inte att man ska låna in-blanco för att kunna köpa en bostad, men jag förstår att det inte alltid är så lätt – ibland så måste man verkligen bara ha en bostad och det är inte alltid så lätt att hitta en hyresrätt under tiden.

Jag tror du sätter dig i en riskfylld och dyr sits med 150 000 kr i blancolån. Du kommer att få betala en hel del ränta och om du istället börjar spara så ger varje månad du kan spara ihop till kontantinsatsen mångdubbelt tillbaka. Kanske kan du hitta alternativa lösningar till hur du kan dra in mer pengar istället?

Malin skriver:

Hej!

Jag behöver köpa en bostadsrätt. tänker mig en liten etta om ca 30 kvm. I min stad kostar en sådan ca 1,5-2 mkr. Har inget att lägga som kontantinsats. Men äger dock en fastighet som är taxerat till ca 3,2 mkr och där det finns lån på ca 1,2 mkr. Kan jag ta ut lån på min fastighet så att jag ”slipper” lägga 15% i kontantinsats på den lilla lägenheten jag behöver köpa? Eventuellt ta ut 15%, dvs den framtida kontantinsatsen, som lån på min fastighet och sedan ta lån i en annan bank för resterande 85% av priset på lägenheten? Det jag alltså undrar är om det finns något sätt att komma undan kontantinsatsen då jag separerar från min nuvarande och behöver en egen bostad ganska snart. Kan tillägga att jag är fastanställd och deklarerar ca 280 tkr/år.

Tack på förhand!

Malin

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Malin: Ber om ursäkt för sent svar här. Du kan absolut göra så att du belånar din andra fastighet såpass mycket att du kan ta ut tillräckligt mycket för att täcka den 15%-iga kontantinsatsen. Sen kan du använda vilken bank du vill för själva lånet. Detta förutsätter att du har utrymme till att ta ut mer lån på din fastighet och att banken anser att du har råd att leva med de räntor som det innebär för dig.

smr skriver:

Hej,
Jag har läst o läst väldigt länge angående bolån m.m. och blir inte riktigt klok, Hoppas någon kan hjälpa oss. Vår situation är som följande, gifta, ett barn. Båda har fast inkomst på ca 55000 tillsammans innan skatt. vi ha ca 60000 insparade MEN vi har betalninganmärkning eller små betalningsanmärkningar som nu är nollade (sanerade). Kan vi få ett lånelöfte eller är det helt kört. kan skaffa borgesman men ingen ”ekonomisk” hjälp kan vi få. skulle helst vilja ha ett lånelöst på ca 2mkr. lägenheterna vi kollar på i området ligger på ca 1,7mkr…….Finns det möjlighet för oss eller är det helt kört??

MVH Smr

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Smr: Jag tror att svaren du letar efter ligger här: http://www.boupplysningen.se/banker-och-bolan/bolan-trots-betalningsanmarkning/. Säg till (där) om du fortfarande behöver hjälp.

Christopher skriver:

Hej!

Jag gjorde en kalkyl på SEBs hemsida för att se hur mycket ränteavdrag jag kan göra på en bostadsrätt. Dvs jag vill veta hur mkt ja får tillbaka på skatten varje år, om jag inte väljer att jämka varje månad.

Enligt SEBs kalkyl på ett lån på 1 900 000 och 7% (133 000 i räntekostnader per år) blir det 3325 kr per månad = 39 900 kr per år. Men detta betyder väl inte att jag får tillbaka 39 900 kr var år?

Enligt min egen beräkning så blir ränteavdraget 30% för upp till 100 000 och 21% över det. Dvs för 133 000 i räntekostnader per år blir avdraget (100 000*0.3)+(33 000*0.21) = 36 930 kr per år.

Dessutom sätts det väl i förhållande till vad jag tjänar? Tjänar jag 32 000 kr i månaden får jag 384 000 per år och efter 32% skatt har jag 261 120.

Drar jag av 36 930 av min årslön på 384 000 får jag 347 070 och efter skatt: 236 008.

Skillnaden är alltså ca 25 112 kr .

Så enligt min beräkning får jag tillbaka ca 25 000 kr per år och enligt SEB 39 900 kr.

Vad stämmer?

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Christopher: Du har verkligen gjort en genomgående analys, bra där!

Angående din första fråga: Nej, det betyder inte att du får tillbaka 39 900 kr per år, det är vad du får dra av varje år. Det är ju mycket, mycket annat som spelar in på vad man har för kvarskatt eller överskjutande skatt. Man kan förenklat se det som att du får 39 900 kr mer än vad du skulle fått annars. Hade du haft kvarskatt på 10 000 kr får du istället 29 900 kr tillbaka.

Skillnaden mellan din uträkning och SEB:s är alltså att SEB bara tar hänsyn till vad du får dra av och det är ju det enda de kan räkna på. Din uträkning är ju en förenklad deklaration som räknar ut vad du faktiskt får tillbaka efter skatt, och det är två olika saker.

Även om det inte spelar någon roll så räknar du ju lite fel. Det är skillnaden mellan din bruttolön på 384′ och 261′ som är den skatt du betalat, c:a 123′. Det är en skatt du redan betalat men som du kan få tillbaka dessa 36 930 kr från.

Partik skriver:

jag tänkte köpa ett hus för 1,3 miljoner hur mycket behöver man ha i kontant ????

Christoffer – BoUpplysningen.se skriver:

Partik: Minst 15% av det, dvs 195 000 kr.

Kristina skriver:

Hej!
Som det ser ut nu bor jag och min sambo med våra två barn i en bostadsrätt vi fortfarande har lån på. Vi börjar nu bli lite trångbodda och är väldigt sugna på att köpa hus. Jag studerar och min sambo har fast anställning. Huset vi är intresserade av ligger ute med ett pris på 995000 kr. Vi har lån kvar på bostadsrätten på 439000 kr. Tror inte det blir några problem att sälja och få igen de pengarna, med tanke på vad de andra lägenheterna gått för i detta huset. Hur ser prognoserna ut för vår del? Tror du det finns en chans till att få ett lån?

Med Vänliga Hälsningar
Kristina

Christoffer – BoUpplysningen.se skriver:

Kristina: Menar du att du tror att ni kommer sälja er nuvarande bostadsrätt för c:a 439 000 så att ni i princip är skuldfria, men inte heller kan ta med er kontanter till nästa bostadsköp?

Om så är fallet är frågan om er ekonomiska historia (som jag antar är klanderfri eftersom ni redan har bolån) är ok och hur mycket ni tillsammans tjänar, var huset ni är intresserad av ligger osv.

Det jag skulle göra är att prata med banken och berätta det du just skrev för mig och fråga vad ni kan få ett lånelöfte för, förutsatt att ni går plus minus noll på er nuvarande bostadsrätt. Då får ni ett hum om hur mycket ni får låna.

Det är dock värt att notera att ni kommer att behöva sätta till 150 000 kr i kontanter när ni köper huset, alternativt ta ett privatlån för att nå upp till 150 000 kr.

Malin skriver:

Hejsan.
Jag ska köpa en bostadsrätt för ca 2,1 miljoner, och jag har 600000 att lägga i handpenning.. Problemet är att jag endast är fast anställd på 50%, vilket gör att får ut ca 10000 från jobbet, och ca 6 tkr från a-kassan.. Får jag ta ett lån om min mamma står som medsökande (men ej bor i lägenheten? )

Vänlia hälsningar,
Malin

Christoffer – BoUpplysningen.se skriver:

Malin: Hej, det fungerar alldeles utmärkt att mamma står för en viss del av lånet. Sen är det upp till banken att godkänna om er betalningsförmåga och risk är tillräcklig för att få lånet. Har du fått ett lånelöfte?

malin skriver:

Hej!

Jag bor nu i hyresrätt och har en hyra på 6400kr i månaden, vill köpa mig en lgh istället men har en del kreditskulder men inga betalningsanmärkningar och jag har fast tjänst. Kan jag baka in de småskulder jag har i ett bolån och låna till ett handpenninglån också och alltså få låna ihop till hela bostaden? Vilken bank ska jag vända mig till isf??

Christoffer – BoUpplysningen.se skriver:

malin: Dina kreditskulder ska inte spela någon större roll men banken tar förstås hänsyn till dem. Allt beror på hur stora de är. Tänk också på att om du verkar ansvarslös med dina kreditkort kan banken ta med det i bedömningen om du ska få lån eller inte.

Förutsatt att du kan få lån för hela lägenheten brukar det inte vara några problem att baka in gamla skulder där. Att få lån för hela lägenheten är dock svårt just nu, mig veterligen finns det ingen bank som erbjuder 100%-ig finansiering för tillfället.

Christian skriver:

Hur brukar det se ut med amorteringstiden på ett bostadsrättslån? Hörde av någon att på bostadsrättslån måste man betala tillbaks allt inom 15 år. Hur brukar det ligga till?

Mvh

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Christian: Det brukar inte vara någon utsatt amorteringstid för bostadsrättslån. Oftast behöver man bara amortera till en viss procentsats av lånebeloppet, för något år sedan var denna procentsats kring 90 %. Man kan ju tänka sig själv att det praktiskt taget är omöjligt att amortera av ett lån på ett par miljoner kronor. Sen skulle ju inte bankerna tjäna pengar om man inte hade pengar lånade hos dem heller.

Hanna skriver:

Om bostadsrätten äe pantsatt, hur påverkar det mig som köpare?

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Hanna: Att bostadsrätten är pantsatt betyder att den nuvarande ägaren har tagit bolån med bostaden som säkerhet (dvs ett helt vanligt bolån). När han säljer bostaden till dig så löser han sin skuld till banken, det påverkar inte dig över huvud taget.

Anna skriver:

Om jag tar ett handpenningslån hos t.ex. swedbank, är jag då tvungen att ta resten av lånet där också eller har jag tid på mig att jämföra banker efter att jag skrivit kontraktet och lämnat handpenningen?

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Anna: Detta är alltid en fråga från bank till bank men jag har svårt att se att de skulle gå med på det. Du kan förstås alltid ta lånet på Swedbank och sen byta på direkten men det är minst sagt impopulärt.

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen