I likhet med att Lantmäteriet administrerar fastighetsregistret kommer de snart även att ha ansvar för ett bostadsrättsregister. En tjänst som centraliserar all information kring bostadsrätter och som kraftigt minskar risken för brott.
Idag har alla bostadsrättsföreningar eget ansvar för att upprätthålla ett lägenhetsregister och i detta ange pantsättning för varje individuell lägenhet. Enligt lag måste föreningarna alltid ha tillgång till ett uppdaterat register.
Många väljer att köpa in denna tjänst via ekonomiska förvaltare men det finns inget krav på att förvaltare måste anlitas. Detta förfarande innebär att kriminella relativt enkelt har kunnat förfalska lägenhetsregister och dölja att bostäder har varit pantsatta. Med ett centralt register, administrerat av Lantmäteriet, kommer dessa problem att minskas betydligt.
Till Fastighetstidningen säger Johan Kleveland, förbundsjurist på Fastighetsägarna, att det är ”glada nyheter” och att säkerheten kommer att öka för alla parter.
”Att ett bostadsrättsregister ska införas är ett stort steg framåt för både bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare. Det kommer innebära ett säkrare system för panthantering”
Utredning från 2022 visade vägen
Att regeringen ger denna uppgift till Lantmäteriet, i budgetpropositionen för 2025, grundas i en utredning som påbörjades i december 2020. Regeringen beslutade då att utse en utredare som skulle ta fram ett förslag på ”hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostadsmarknadens funktionssätt”.
Utredningen avslutades och dess resultat presenterades i juli 2022 med titeln ”Ett register för alla bostadsrätter SOU 2022:39”. En slutsats i utredningen är att ett offentligt register är nödvändigt. Det var även något som samtliga remissinstanser, som svarade i frågan, ställde sig bakom.
Utöver att ett register kan innebära att lägenheter inte kan pantsättas två gånger påpekar Ekobrottsmyndigheten att planritningar kan bifogas i registret. Detta utifrån att kriminella tagit sig in i styrelser, ändrat i informationen om lägenheter i lägenhetsregistret och sedan belånat dessa.
Dubbel belåning via kriminell verksamhet
Det finns flera exempel som påvisar det problem som idag finns när bostadsrättsföreningarna själva har ansvar för lägenhetsregistret. Ett exempel är när en liga i Stockholm lyckades låna över 18 miljoner kronor via belåning av bostadsrätter som både redan var belånade och som de inte ens ägde. Ligan kunde göra detta med hjälp av falska intyg och genom att bli styrelseledamöter i små föreningar där andra medlemmar inte hade insyn i ekonomin.
Varken pengar eller lägenhet kvar
Ett annat exempel på vad ett offentligt bostadsrättsregister kan förebygga är att privatpersoner kan råka köpa bostadsrätter som redan är belånade. Det var vad som hände Annika Widestedt, år 2003, som både förlorade pengar och sin bostad. I efterföljande domstolsförhandlingar ansåg Högsta domstolen att hon fick ”skylla sig själv”.
När hon köpte bostadsrättslägenheten lånade hon 410 000 kronor hos SEB och bara tre år senare fick hon information om att lägenheten varit ”dubbelbelånad”. Banken med första panträtt skulle sälja lägenheten för att lösa obetalda lånet hos dem.
Det var den som sålde lägenheten till Annika som hade kvar lån på bostaden och eftersom den personen hade gått i personlig konkurs fanns ingen möjlighet för Annika att få pengar den vägen. Hon hävdar att mäklaren, och bostadsrättsföreningen, hade intygat att det inte fanns belåning men i Hovrätten hävdade föreningen att de aldrig lämnat ut sådana uppgifter. Det fanns inte heller något bevis vilket gjorde att Hovrätten dömde till föreningens favör.
Hon valde även att stämma SEB eftersom de borde ha kontrollerat att det som användes som pant inte redan var pantsatt. Men både tingsrätt och hovrätt ansåg att det är låntagarens ansvar att det som belånas verkligen har ett värde. Efter alla domstolsförhandlingar stod Annika med en ytterligare skuld på en miljon kronor – och fortfarande ingen lägenhet.
Kommentarer