Antalet småhus som byggs, i förhållande till andra bostadsformer, har minskat kraftigt sedan 1970-talet och har nått ett bottenrekord under 2020-talet. I en delrapport av en större statlig utredning presenteras några av orsakerna till den långsiktiga negativa trenden.
I maj 2024 tillsattes en statlig utredning med målet att ”verka för ökat småhusbyggande genom en ny egenhemsrörelse”. Ansvarig utredare, Stefan Attefall, fick titeln ”Egenhemskommisionär” och utredningen förväntas var helt klar 15 januari 2027.
En delredovisning presenterades däremot i mitten av november 2024. En redovisning som först presenterar en lägesanalys över bostadsbyggandet i Sverige och därefter orsaker till att den procentuella delen småhus över tid minskar. Dessutom finns en jämförelse mot andra europeiska länder gällande hur stor andel av nyproducerade bostäder som är småhus. En jämförelse som visar att Sverige har betydligt lägre andel än de flesta länder med liknande ekonomisk standard.
Långsiktig negativ trend
Under 2020-talet har Sverige haft ett rekordlågt bostadsbyggande. Även om nyproduktionen var relativt hög under 2020 och 2021 dras det ned av de historiskt låga nivåerna under framförallt 2023 och 2024. Det är något som visas tydligt i den bakgrundsinformation som ges av utredarna i rapporten. En trend som utredarna försöker identifiera, analysera och förklara med olika faktorer.
Politiska inriktningsbeslut
I tredje kapitlet i rapporten presenteras ett flertal faktorer som anses ha bidragit till att betydligt färre småhus producerats. Detta både under de senaste åren samt utifrån en långsiktig trend.
En indelning sker mellan avsiktliga och oavsiktliga faktorer. De avsiktliga faktorerna är politiska beslut som tas med målet att småhus ska kunna byggas eller att byggnation ska begränsas. Bland dessa faktorer nämns att politiker kan se flerfamiljshus som bättre utifrån exempelvis samhällsekonomiska eller miljömässiga perspektiv. En annan orsak kan vara att vissa politiker ”inte accepterar uppfattningen att fler än idag vill bo i småhus och menar att hushållen egentligen efterfrågar små lägenheter i flerbostadshus”. Detta trots att forskning och statistik påvisar en stor efterfrågan på att bo i småhus, även för familjer utan barn.
Stigande kostnader och kreditrestriktioner
Oavsiktliga faktorer är regelverk och lagändringar som påverkar bostadsbyggandet men som inte genomförts med detta som primärt syfte. Bland dessa nämns bland annat ”Stigande kostnader för taxor och avgifter” samt ”Kreditrestriktioner”. Det dessa två faktorer har gemensamt är att de skapar en högre månadskostnad för de som förväntas flytta in i bostad. I vissa fall så hög kostnad att nyproduktionen skjutits fram eller helt avbrutits.
Inom de stigande taxorna finns framförallt högre offentliga kostnader, det vill säga kostnader för hantering av el, avlopp, sophämtning och liknande. Utöver dessa har även kostnaden under byggprocessen ökat, som exempelvis byggherrekostnaden.
Inom ”Kreditrestriktioner” nämns exempelvis amorteringskravet, bolånetak och eventuellt utfasning av ränteavdraget på lån utan säkerhet. Faktorer som gjort det svårare, framförallt för nya på bostadsmarknaden, att få bolån på det belopp som krävs för att kunna bygga ett eget småhus. Avsnittet om kreditrestriktioner är även den del av de oavsiktliga faktorer som presenteras mest utförligt i rapporten.
Överutnyttjande av BRF-lagstiftningen
En annan faktor, som delvis går hand i hand med kreditrestriktionerna, är att antalet bostadsrätter, i småhus, har ökat kraftigt senaste åren. År 2012 stod det för 8% av alla småhus medan det 2022 var 30%.
I rapporten anges att det inte finns någon orsaksanalys varför utvecklingen gått åt det hållet men att flera källor påvisar att kreditrestriktionerna kan vara bidragande. Detta genom att lån kan ”gömmas” i föreningen vilket gör att de som köper bostad behöver låna en mindre summa av banken. På detta sätt kan en större bostad köpas än vid egen produktion av ett småhus.
Några andra oavsiktliga faktorer som nämns är höga byggkostnader, långa handläggningstider och ekonomiska intressen hos kommuner. Ett exempel på kommunala intressen är när kommunerna upprättar kvantitativa mål gällande bostadsbyggandet. Vid dessa tillfällen prioriteras ofta flerfamiljshus varpå småhus nedprioriteras. Ett samband som även har lyfts upp i tidigare forskning inom denna fråga.
Källa:
Delredovisning av Uppdrag att verka för ökat småhusbyggande genom en ny egenhemsrörelse (LI2024:C)
Kommentarer