Flera forskare och professorer är kritiska till amorteringskravet. Nu vill även flera partier vill skrota det skärpta amorteringskravet för att göra det lättare för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Foto: godshutter/Shutterstock.com
Uppdaterad: 16 mars, 2023
Det skärpta amorteringskravet som infördes under våren 2018 har gjort det tuffare för många att ta sig in på bostadsmarknaden. Nu visar det sig att fyra av åtta riksdagspartier vill skrota det skärpta amorteringskravet, skriver SvD Näringsliv.
I april 2020 i samband med coronapandemins utbrott och många varsel valde Finansinspektionen att tillfälligt slopa amorteringskraven för att stärka hushållens ekonomi. Tanken var att öka hushållens möjlighet att spara de pengar som återbetalas genom amorteringskravet.
Fyra partier vill inte återinföra skärpt amorteringskrav
Finansinspektionen har vid flera tillfällen sagt att de kommer återinföra amorteringskraven från och med den 31 augusti 2021. Det har flera partier reagerat på. Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill slopa det skärpta amorteringskravet.
Kristdemokraterna har under flera år drivit på en översyn av amorteringskravet och är ett av partierna som är öppna för att slopa det skärpta amorteringskravet. Kristdemokraterna anser att det har gjort det svårare för hushållen att ta bolån. Dessutom har det skärpta amorteringskravet gjort det svårare för förstagångsköparna att ta sig in på bostadsmarknaden.
Ett enat finansutskott krävde under våren att regeringen skulle utreda hur restriktionerna med amorteringskraven har påverkat hushållen och bostadsmarknaden. Men än så länge har det inte påbörjats någon utredning.
KD och C vill att amorteringskravet ses över
Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Jakob Forssmed, skriver i ett mejl till SvD att det är rimligt att det förstärkta amorteringskravet fortsätter att vara pausat i väntan på en sådan bred utredning och analys.
Även Centerpartiets vikarierande ekonomisk-politiske talesperson, Rickard Nordin, har skrivit till SvD i ett mejl att de vill att man ser över det skärpta amorteringskravet. Anledningen är att de anser att det gör det väldigt svårt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.
Orimligt med lågt bolånetak och skärpt amorteringskrav
Liberalerna vacklar mellan att slopa det skärpta amorteringskravet och att höja taket för bolån som begränsar hushållens bolån till 85 procent av bostadens värde. Enligt Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson, Mats Persson, är det orimligt med kombinationen lågt bolånetak och skärpt amorteringskrav.
Även Sverigedemokraterna är kritiska till det skärpta amorteringskravet. De anser att det stänger ute unga personer och ensamstående från bostadsmarknaden, något som leder till att de tvingas till andrahandskontrakt med enormt höga hyror.
Forskare och professorer kritiska till amorteringskravet
Handelshögskolans ekonomiprofessor och före detta vice riksbankschef, Lars E O Svensson, anser att Finansinspektionen har fel i sin analys.
Finansinspektionen anser att hushållens höga skulder gör dem sårbara för stigande räntor, och om ekonomin viker kommer konsumtionen att minska. Bland annat bygger Finansinspektionen sin analys på finanskrisen 2008/2009, när priserna på bostäder föll rejält.
Men Lars E O Svensson lutar sig mot forskning som visar att konsumtionsfallet 2008/2009 inte berodde på hushållens höga skulder i sig. De höga skulderna berodde snarare på att hushållen belånade sina bostäder för att finansiera en större konsumtion än vad hushållen faktiskt hade råd med.
Skärpt amorteringskrav minskar hushållens möjligheter att spara
Lars E O Svensson hävdar även att amorteringskraven leder till minskad motståndskraft för hushållen eftersom det minskar hushållens möjlighet att spara pengar som de kan använda när det väl krisar.
Lars E O Svenssons teorier stödjs bland annat av SBAB:s chefsekonom, Robert Boije, samt Johan Hassler och Harry Flam, tidigare ordföranden i Finanspolitiska rådet och nu ekonomiprofessorer på Stockholms universitet.
Kommentarer