Uppdaterad: 23 maj, 2024
Hur ser kommande år ut på bostadsmarknaden?
Kan människor få ihop ekonomin? Har vi råd att energirenovera enligt EU-direktivet?
Svensk Fastighetsförmedling kommenterar:
– Det finns fortsatt utmaningar för spekulanter som behöver få ihop ekonomin innan de kan agera på marknaden. Riksbankens positiva signaler och förväntningar om kommande räntesänkningar ger dock hopp om fortsatt återhämtning för bostadsmarknaden.
April gav högre priser
Budgivningarna påverkar bostadspriserna – när aktiviteten bland budgivarna ökar stiger också priserna. De positiva signalerna från Riksbanken eldar också på detta, även om ökad aktivitet och budgivningar driver bostadspriserna. Aktiviteten kommer att öka i takt med positiva signaler från Riksbanken, säger analytiker.
Erik Wikander, vice VD på Svensk Fastighetsförmedling kommenterar:
– Priserna stiger något i april, främst drivet av att det nu börjar bli fler budgivningar, vilket inte varit fallet under lång tid. Men fortsatt är det många av de spekulanter som rör sig på marknaden som inte kan agera och köpa, även om de vill och behöver, då de först måste hinna sälja sitt nuvarande boende för att få ihop ekonomin. Det är en knut som tar lite tid och måste lösas innan marknaden fullt ut fungerar normalt igen.
Vad kan man räkna med framöver?
Erik Wikander fortsätter:
– Vi förväntar oss en tämligen stabil prisbild som dock kan variera något på månadsbasis. Det finns kanske en förhoppning hos många om snabba prisökningar, men ekonomin har inte i dagsläget de nödvändiga förutsättningarna för det. Även om inflationen sjunker och räntesänkningar genomförs, är såväl boende- som levnadskostnaderna nu betydligt högre än de var före pandemin.
Sänkningen av bolåneräntan är viktig och att Riksbanken lever upp till den räntesänkning som nu förväntas av omgivningen.
Bostadsmarknaden i morgon
Bostadsbyggandet ökar igen och det förväntas gå fortsatt uppåt under 2025 och 2026. En grön omställning gör Norrland till en vinnare då denna omställning driver industribyggnationerna och bostäderna i den norra regionen. Det finns ljuspunkter i Byggfaktas senaste prognos.
– Bostadsbyggandet sjönk med cirka 70 procent mellan åren 2021 och 2023, från 65 000 till 21 500 startade bostäder. Vi förväntar oss en gradvis ökning från andra halvåret 2024 till 24 000 påbörjade bostäder för helåret och sedan ytterligare ökningar 2025 och 2026, säger Susanne Bengtsson och fortsätter:
– Det är ett svårt business case att bygga lägenheter i Sverige just nu när byggkostnaderna har stigit med över 30 procent sedan 2021. Samtidigt har priserna på successionsmarknaden gått ner 10-15 procent beroende på typ och region, så det är svårt att konkurrera med dyra nybyggda bostäder. Hushållens efterfrågan är fortfarande mycket svag på grund av inflation, högre boendekostnader och räntor.
Energirenoveringar enligt EU-direktiv
ROT-marknaden påverkas också eftersom antalet renoveringar av bostäderna har minskat de senaste två åren. En måttlig ökning är att vänta under 2025, säger prognosen. Framförallt kommer energirenoveringarna att öka utifrån EU:s energieffektivitetsdirektiv. Tillväxten dämpas något av att det blir många renoveringar i skolor och vårdfaciliteter.
Nedgången i bygghandeln är högre i södra Sverige än i Norrland där det ljusnar av flera orsaker än norrskenet. Den gröna omställningen av industrin kan ge Norrland ett försprång som sprider sig runt i nya byggnationer.
Boverket: Bostadsmarknadsenkät 202
Nu minskar antalet kommuner som tidigare har uppgivit underskott i byggandet tidigare år. Det ser bättre ut för de flesta grupperna på bostadsmarknaden utom för äldre personer. Boverkets undersökning beskriver denna gång en sammanhållen bild av svensk bostadsmarknad.
– I år bedömer 148 kommuner underskott på bostadsmarknaden, vilket är 32 färre än förra året och över 100 färre som gjorde samma bedömning 2017. Men nu ser vi en brytpunkt, enligt kommunernas bedömning kommer antalet kommuner som har underskott öka igen till 2027, säger utredare Olof Axman, Boverket.
2024 är det första året som varje kommun får göra två stycken bedömningar av läget på bostadsmarknaden. Man svara på om det finns ett underskott av bostäder, ett överskott eller om bostadsmarknaden ligger i balans.
Underskott på ungdomsbostäder minskar
Landets ungdomar och studenter har nu ett bättre läge att få tag i en bostad. Det är en bättre situation i högskolekommunerna där knappt hälften av deltagande kommuner anger ett överskott på ungdomsbostäder. Likaså känner sig de flesta kommunerna bättre rustade att ta emot nyanlända enligt bosättningslagen.
Svårare för äldre
Bostadsmarknaden för äldre är oförändrad, speciellt vad gäller särskild boendeform. Underskottet vilar stadigt på cirka 40 procent och underskottet på seniorbostäder ökar i de flesta kommuner. Trygghetsboenden ökar ännu mer, här blir det allt svårare att få bostad. Något större tillskott förväntas heller inte.
– Av kommunernas kommentarer att döma så behövs generellt ett större och varierat utbud av bostäder för äldre personer, som kan möta de olika behov som finns men som de äldre också har möjlighet att efterfråga, fortsätter Olof Axman.
Vad är problemet?
Det största problemet är de höga produktionskostnaderna. Detta gör också att antalet påbörjade nybyggnationer minskar. Enkäten visar att byggtakten sjunker under 2024 för att sedan ta fart och försiktigt vända uppåt under 2025. Flera kommuner pekar på de höga produktionskostnaderna som det största problemet men även svårigheter att få finansiering.
Kommentarer