Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Bostadspolitik

Uppdaterad: 18 februari, 2021

Under regeringens presskonferens den 15:e februari presenterades ett nytt lagförslag. Regeringen menar att folkbokföringen representerar verkligheten allt sämre. Till följd av detta föreslår finansminister Magdalena Andersson att felaktig folkbokföring ska vara straffbart.

Lagförslaget kan resultera i fängelsestraff

Enligt finansministern skulle det nya lagförslaget innebära att ett medvetet fel i folkbokföringen blir straffbart. Ett mindre fel skulle kunna ge sex månaders fängelse, medan ett grovt övertramp skulle kunna resultera i upp till två år.
Laglydiga medborgare behöver dock inte oroa sig för att arresteras. En bortglömd eller försenad adressändring ses fortfarande inte som något mer än ett mänskligt misstag. Detta lägger Magdalena Andersson tyngd på i en intervju med Dagens Arena.
– Det är så klart skillnad mellan att ha glömt att omregistrera sin adress vid en flytt eller om man har en falsk identitet, kommenterar Andersson.

Ett folkbokföringsbrott är att missleda Skatteverket

När någon är felaktigt folkbokförd innebär det att de uppgifter som Skatteverket har inte är aktuella. Det kan innebära att en person inte har rapporterat en skilsmässa eller ett nyblivet samboskap. Det kan även innebära att individen inte bor på den angivna adressen.
Anledningen till att detta blir problematiskt är att informationen i folkbokföringsregistret är vad diverse myndigheter utgår ifrån när de godkänner bidrag. Är inte informationen korrekt, innebär det att folk båda kan nekas och beviljas bidrag på ett felaktigt sätt. Resultatet blir att välfärden utnyttjas aktivt.

Felaktig folkbokföring utnyttjas av kriminella

Att individer medvetet uppger felaktiga folkbokföringsuppgifter är ett växande problem. Ett sätt som detta görs på är att skapa en falsk identitet, vilket gör det nästintill omöjligt att hitta rätt gärningsman för brott under utredning. Detta utnyttjas ivrigt av kriminella gäng, där antingen tiotals människor bokför sig på samma adress eller samma individ uppger fler adresser än vad som anses rimligt.
Ett av sätten regeringen planerar att undersöka problemet är att göra en slags bostadsrazzior. Det innebär alltså att de kan komma på överraskningsbesök för att ta reda på vem som bor var. Denna metod stöttas även av Skatteverket, som var delaktiga i att utveckla lagförslaget. Vem som gör hembesöken beror på ärendets natur, men det kan komma att röra sig om exempelvis Migrationsverket eller Skatteverket själva.
Skulle det antas innebär det att lagförslaget träder i kraft den första juli i år.

Joakim Ryttersson
Skribent Joakim Ryttersson Expert inom bostad & ekonomi [email protected]