Med en sänkt styrränta påverkas boendekostnaden för samtliga boendeformer. Det är däremot villaägarna som påverkas mest medan de som bor i hyresrätt inte förväntas se någon skillnad förrän tidigast årsskiftet 2025/2026.
Med lägre inflation har Riksbanken börjat sänka styrräntan vilket tydligt påverkar boendekostnaden för de med stora bolån. Detta tillsammans med lönehöjningar, om än små, gör att hushållen får allt mer pengar att röra sig med varje månad.
En rapport som Dagens Nyheter hänvisar till visar att hushåll som äger sitt boende kan räkna med upp till 7000 kronor mer per månad. Men det är stora regionala skillnader och framförallt är det boendeform som avgör hur mycket som sparas.
Villaägare sparar mest
De som främst tjänar på den lägre styrräntan är de som äger sitt eget boende och bor i en storstadsregion. Det beror på att personer i dessa regioner generellt har högre lånebelopp och belåningsgrad än invånare i andra delar av landet. Med höga bostadspriser kommer stora lånebelopp och med rörlig ränta påverkas boendekostnaden direkt vid lägre styrränta och bolåneräntor.
Samtidigt är lönenivån i regel högre i storstäderna vilket innebär att några procent högre lön ändå kan resultera i flera tusenlappar mer i plånboken.
Hyresgäster sparar minst
Den boendeform som gynnas allra minst av lägre styrräntor är de som bor i hyresrätt. Hyran påverkas av bostadsbolagets hyressättning vilken i sin tur påverkas av dess kostnader. Med ökade räntor och hög inflation har det inneburit att hyreskostnaden ökat kraftigt senaste åren.
En sänkning av styrräntan påverkar visserligen kostnaderna för bostadsbolagen men resulterar inte i en direkt sänkning av hyran. Skulle de spara stora summor, på lägre ränta, innebär det istället att framtida höjningar inte behöver bli lika stora som annars. Samtidigt har bostadsbolag nästan enbart bundna lån, till skillnad mot villaägare, vilket gör att ändringar i styrränta påverkar deras lånekostnad succesivt.
Bostadsrättsinnehavare påverkas olika
Hur mycket bostadsrättsinnehavare påverkas av den lägre bolåneräntan beror både på hur stort det egna bolånet är samt föreningens lånesituation. Föreningarnas primära kostnader består oftast av räntekostnader och uppvärmningskostnader, vilka bägge ökat kraftigt under 2022 och 2023. Den ekonomiska förvaltaren SBC gav exempelvis råd till 75% av de föreningar de förvaltar ekonomin åt att höja sina avgifter med i genomsnitt 25% inför 2024.
Föreningar som haft bunden ränta under tiden med räntehöjningar har däremot inte ännu påverkats av dessa och därmed inte heller av sänkningen som skett under 2024. När väl lånen faller ut är sannolikheten ändå stor att den nya räntan som banken erbjuder är betydligt högre än på nuvarande bundna lån. För dessa föreningar innebär därmed den sänkta styrräntan enbart att kommande höjning av månadsavgiften, när lånen läggs om, inte behöver bli lika stor som om räntan hade varit ännu högre.
Ingen ökad konsumtion väntas
Även om många, och främst villaägare, får mer i plånboken kommer konsumtionen inte att öka. Det är i alla fall vad Arturu Arques, privatekonom på Swedbank, säger i en kommentar till Dagens Nyheter. Han anser att ”hushållen lärt sig sin läxa” och snarare inser att en större buffert behövs för oväntade stora utgifter. Framförallt kommer det visa sig i mindre inköp av vitvaror, bilar och investeringar i stora bostäder. Arques tror att konsumtionen snarare kommer att ta fart under 2025 och 2026.
Kommentarer