Totalt är 7 % av alla bostadsrättsföreningar utsatta för ekonomisk brottslighet eller försök till detta. Fakturabedrägeri är den vanligaste formen av brottslighet.
En undersökning av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att sju procent av alla bostadsrättsföreningar i Sverige blev utsatta för ekonomisk brottslighet, eller försök till detta, under förra året. Deras undersökning visar även att sårbarheten i föreningarna både finns i organisatoriska strukturer samt i vilken grad som extern expertis anlitas. Det är även stor skillnad i sårbarhet mellan små och stora föreningar.
Enligt beräkningar finns det ca 24 500 bostadsrättsföreningar i Sverige med en total omsättning på över 120 miljarder kronor (statistik från 2019). Det är dessa pengar som allt för ofta blir måltavla för kriminell verksamhet.
Främst fakturabedrägeri
Den vanligaste formen av ekonomisk brottslighet under 2025 var fakturabedrägeri. Av de totalt 7 procent som utsattes för brott under året var det 4,6 procent som utsatts för fakturabedrägeri eller försök till detta. Därefter kom bedrägeri via social manipulation (2,1 procent), utpressningsförsök (0,7 procent), trolöshet mot huvudman (0,5 procent), mutförsök (0,2 procent) samt förskingring (0,1 procent)
Statistiken visar även att de flesta föreningar (94 procent) anser att fakturabedrägeriet resulterat i ingen, eller liten, påverkan på föreningens ekonomi. Av de föreningar som svarade på enkäten var det enbart sex stycken som hade betalat en bluffaktura.
Det är alltså vanligt att föreningarna får bluffakturor och på annat sätt utsätts för fakturabedrägeri men i de flesta fall hanteras det på ett korrekt sätt.
Sårbarhet via styrelsen
Undersökningen lyfter även fram olika sårbarhetsfaktorer som ökar risken för att föreningar ska utsättas för ekonomisk brottslighet. Bland annat är det organisationsformen som innebär att styrelsen ”oftast består av lekmän med låg juridisk och ekonomisk kompetens”. En styrelse som dessutom bara behöver bestå av tre personer.
BRÅ anger att det inte är ”orimligt att anta att en del av den ekonomiska brottsligheten som föreningar utsätts för sker inifrån styrelsen”.
En slutsats i utredningen är att föreningarna bör ”sträva efter att ha en hög kunskapsnivå inom styrelsen och tydliga regler för att granska utbetalningar, för att motverka, och i större utsträckning upptäcka” bedrägeriförsök.
Inom sårbarhetsfaktorer, som har med styrelsen att göra, visar statistiken att det vanligaste problemet är att rutiner saknas eller inte följs. Här finns däremot en stor skillnad mellan de allra minsta föreningarna (upp till 12 lägenheter) och de största (över 100 lägenheter). Bland de minsta föreningarna var det 41 procent som ansågs ha sårbarhet kring bristande rutiner medan samma siffra för de största föreningarna bara var 14 procent.
Små föreningar har mindre extern kompetens
BRÅ lyfter även upp att det finns sårbarhetsfaktorer som är kopplade till föreningen i stort och som inte direkt är styrelsens ansvar. Det kan exempelvis handla om tillgång till extern kompetens via medlemskap i branschorganisation och extern auktoriserad revisor.
Även här är det de minsta föreningarna som är mest sårbara. Hälften av dessa är inte medlem i någon branschorganisation där både förebyggande råd går att få samt delvis hjälp om problem uppstår. Det är även enbart 54 procent som har en extern revisor.
Det kan jämföras mot de största föreningarna där 78 procent är branschanslutna och 93 procent har extern revisor. Dessutom är det ovanligare att små föreningar, än större, har ekonomisk eller teknisk förvaltning vilket ytterligare ökar sårbarheten.
Sårbarhet vid lågt engagemang
De stora föreningarna har däremot större sårbarhet inom ”lågt medlemsengagemang” och ”hyr ut lägenheter/lokaler”. Lågt medlemsengagemang ses främst i lågt deltagande på årsstämman vilket gör att få kan upptäcka och ifrågasätta styrelsens arbete i det fall som felaktigheter uppstått.
Att uthyrning av lägenheter och lokaler anses vara en sårbarhet beror på flera faktorer. Det handlar både om den ekonomiska transaktionen, att det kan ske till kriminella samt att de som hyr kan få tillgång till föreningens övriga lokaler.
Stort mörkertal
BRÅ lyfter även upp att det förväntas vara ett stort mörkertal eftersom det är brottslighet som är svår att upptäcka. Brottsligheten ändras över tid och det är svårt att spåra om det skett vid enstaka tillfällen eller systematiskt och i vilken utsträckning som föreningen har betalat bluffakturor. Det stora mörkertalet är även något som fastlås i den statliga utredningen Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag.
Kommentarer