Skatter och juridik
Uppdaterad: 28 augusti, 2024
Det finns en hel del lagar och regler som berör olika bostadssituationer. Oavsett om du ska göra en bostadsaffär, hyra ut eller betala skatt för ditt boende kan det vara svårt att hålla reda på vilka rättigheter och skyldigheter du har. Här har vi samlat de viktigaste lagrummen och avtalstyperna för bostadsfrågor.
Vi på Boupplysningen är inga jurister. Därför kan vi inte erbjuda någon juridisk experthjälp i bostadsärenden. Däremot kan vi ge en introduktion till vilka lagrum och frågor som ofta dyker upp i olika bostadsärenden.
Se därför våra artiklar som en sammanfattning av vad som gäller och vad du ska tänka på. Därefter uppmuntrar vi dig att fortsätta läsa på på egen hand, och kontakta juridisk expertis om du behöver personlig vägledning.
Innehåll
Köp och försäljning av bostad regleras i lag
Ska du köpa eller sälja en bostad finns det olika lagar som kan vara aktuella. Det som avgör är vilken typ av bostad det rör sig om.
Gäller det en villa, ett fritidshus eller annan fastighet är det lagen om köp av fastighet som du ska förhålla dig till. Gäller det en bostadsrätt regleras köpet i stället av bostadsrättslagen, men också till viss del av köplagen.
Skillnaden däremellan är att fastigheter räknas som fast egendom, medan bostadsrätter betraktas som lös egendom och är del av en förening.
Både köpare och säljare har skyldigheter vid bostadsaffär
Båda parterna i en bostadsaffär har ansvar och skyldigheter gentemot varandra, men också rättigheter om något har blivit fel. För att tydliggöra vad som väger tyngst i olika situationer behöver man kolla närmare på juridiken och hur det tillämpas på det specifika fallet.
Ett exempel är förhållandet mellan köparens undersökningsplikt och säljarens upplysningsplikt. Köparen förväntas undersöka bostaden så noga att det inte går att missa eventuella fel som kan finnas. Samtidigt får säljaren inte medvetet undanhålla information som kan påverka priset på bostaden.
Hur dessa skyldigheter väger mot varandra i en viss situation påverkar om något fel som framkommer senare kan räknas som ett dolt fel eller inte.
Skriftliga avtal klargör villkoren för bostadsaffären
Det är inte bara lagar som reglerar bostadsköp och försäljningar. Även avtal spelar en viktig roll i olika delar av processen.
Själva köpeavtalet är kanske det första man tänker på. Men även andra överenskommelser du fattar med andra parter kan behöva regleras skriftligt.
Handpenningsavtal är till exempel vanligt om man köper en villa eller fritidshus och ska betala handpenning innan själva kontraktet skrivs på. Om du ska låna till bostaden tillsammans med en medlåntagare bör ni skriva ett regressavtal för att fördela betalningsansvaret mellan er.
Hyresgästers och hyresvärdars ansvar finns i hyreslagen
Även mellan hyresvärd och hyresgäst finns ett ansvarsförhållande. Hyresgästen har en vårdplikt som innebär att de ska ta hand om sin bostad. Hyresvärden har i sin tur underhållsplikt och ska se till att bostaden går bra att bo i. Båda dessa plikter beskrivs närmare i hyreslagen.
Dessa lagbestämmelser gäller inte bara hyresrätter med förstahandskontrakt, utan även när en bostad hyrs ut i andra hand. Då är det förstahandshyresgästen som har hyresvärdens skyldigheter gentemot sin andrahandshyresgäst.
Andrahandsuthyrning regleras i två olika lagar
Är det en hyresrätt som hyrs ut i andrahand är hyreslagen den enda lag du behöver tänka på. Hyr du däremot ut en bostad som du själv äger gäller lagen om uthyrning av egen bostad i stället. I det fallet gäller hyreslagen bara i de frågor som den senare lagen inte tar upp.
För att villkoren ska vara så tydliga som möjligt rekommenderas att alltid ha ett skriftligt hyresavtal. Detta avtal kan se lite olika ut beroende på om det är ett hyresrättsavtal eller ett bostadsrättsavtal. Bland annat reglerna för uppsägningstid och besittningsskydd skiljer sig mellan dessa två.
Tänk på! Både hyresgästen och uthyraren bör ha koll på reglerna för att undvika tvister.
Med ett avtal kan man ändra på vissa regler som tas upp i lagen. Men i så fall måste avtalet vara mer till fördel för hyresgästen. Annars har hyresgästen rätt att gå efter lagens regler i stället.
Oavsett vilken typ av uthyrning det gäller ska hyresgästen alltid betala en skälig hyra. Men hyran ska beräknas olika beroende på om en hyresrätt eller privatägd bostad hyrs ut. Därför är det väldigt viktigt för dig som hyresvärd att ha koll på vad du får ta ut – men också för dig som hyr att kolla upp om du faktiskt betalar en rimlig hyra.
Juridiska avtal behövs i olika livssituationer
Det är inte bara när du ska byta bostad som juridiska frågor dyker upp. När något annat i livet förändras kommer andra lagar och avtal på fråga.
Vid separation ska egendom delas upp
En sådan situation är om du ska separera. Vad som ska hända med bostaden är då en av de största frågorna som behöver lösas.
I grunden är det en bodelning som ska göras. Är ni gifta är reglerna vid skilsmässa ganska klara; all egendom delas lika mellan er om ni inte har avtalat om annat i ett äktenskapsförord.
Är ni sambor är det sambolagen som avgör vad som händer med boendet och andra ägodelar. Även där går det dock att ändra på reglerna genom att skriva ett samboavtal på förhand.
Ett dödsbo förvaltas av delägare
En omfördelning av boende och egendom ska även göras om någon avlider. Då behöver man göra en bouppteckning över dödsboet och sedan dela upp tillgångarna genom arvskifte. Det finns vissa regler och praxis för hur detta fungerar.
För att förvalta dödsboet behövs också en fullmakt för någon av delägarna.
Skriv alltid ett avtal om du investerar i en bostad åt någon annan
Det finns förstås en massa andra möjliga skäl till att en bostad omfördelas eller byter ägare. Oavsett orsak är det bra att göra ett ordentligt avtal som säger vad som gäller parterna emellan.
Om någon exempelvis skänker en bostad till någon annan behövs ett gåvobrev. Om någon i stället hjälper en annan med lån till en bostad rekommenderar vi att ordna ett skuldebrev.
Skatta för vinster och få avdrag för boendekostnader
De flesta gånger du tjänar pengar på din bostad får du betala någon typ av skatt. Till exempel när du säljer en fastighet får du skatta på den försäljningen, antingen direkt eller senare genom uppskov. När du köper eller förvärvar en fastighet får du i stället betala stämpelskatt för att få en lagfart på din nya egendom.
När du hyr ut en bostad kan du också behöva skatta på hyran du får, men bara om intäkterna når upp över en viss nivå per år. Läs vår artikel om hur man räknar ut skatten vid uthyrning av bostad.
Tips! Många skatteavdrag görs automatiskt om du har rätt till dem. Det är alltså inget du själv behöver ordna med.
Men vet du om att du i flera situationer också kan få avdrag på skatten på grund av kostnader kopplade till boende? Vissa skattereduktioner dras automatiskt om du har rätt till dem. Det kan vara kopplade till den inkomst du har, till andra avgifter du betalar eller till tjänster du beställer till ditt hem.
Anlitar du exempelvis hjälp med något arbete hemma kan du få ett så kallat rutavdrag. Om du till exempel flyttar, renoverar eller anlitar städhjälp kan avdraget räknas med direkt på kostnaden, så att du betalar mindre för arbetet.
Arbetar du på en annan ort än du bor och behöver veckopendla kan du också få skatteavdrag. Då kan du dra av de extra kostnader du har för dubbelt boende. Det avdraget behöver du dock ansöka om själv.
Läs mer
Kommentarer