Trots att renoveringar innebär höjda hyror bor de flesta kvar efter att renoveringen är genomförd. Till stor del beror det på att några bättre alternativ inte finns tillgängliga. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Begreppet ”renovräkning” syftar på situationer där hyresvärden genomför så omfattande renoveringar, och därmed hyreshöjningar, att de boende känner sig vräkta. De har visserligen valet att bo kvar men de stora hyreshöjningarna resulterar i att de blir ofrivilligt tvungna att flytta.
En studie från Stockholms universitet visar däremot att ”renovräkning” snarare är en myt än verkligheten på bostadsmarknaden. Ida Borg, forskare i kulturgeografi vid universitet, säger till Dagens Nyheter att de flesta väljer att bo kvar efter renoveringarna trots höjd hyra. Men det handlar inte enbart om att de boende accepterar den högre kostnaden utan även om att det inte anses finnas tillräckligt bra alternativ.
– Det stora mönstret är att de bor kvar för att de kanske inte har så många alternativ. Det finns inte likadana hus med så låg hyra att hitta någon på någon liknande plats
Lägre inkomst bor kvar
Studien visar att hushåll med låga inkomster bor kvar i stor utsträckning även efter stora, och kostsamma, renoveringar. Det är den grupp i samhället som annars är de mest rörliga på bostadsmarknaden men renoveringar och därmed hyreshöjningar är alltså inte en av de stora bidragande orsakerna till flytt.
Forskarna pekar på att det handlar om att det inte finns så många alternativ. Det kan alltså finnas en vilja att flytta men utifrån att det finns ett begränsat utbud och boendealternativ blir de, som forskarna sammanfattar det, ”snarare inlåsta än undanträngda”.
Kostnader hamnar på stat och kommun
En ytterligare slutsats, som presenteras i studien, är att standardhöjande renoveringar kan innebära ökade kostnader för stat och kommun. Många med låg inkomst klarar ekonomin med hjälp av bidrag och vid högre hyra krävs helt enkelt större ekonomiskt bistånd. I praktiken kan behovet av bostadsbidrag och försörjningsstöd öka vilket innebär att kostnaderna hamnar på stat och kommun.
Största studien kring flyttmönster
Studien är genomförd med underlag från Statistiska centralbyrån och omfattar alla hyresgäster som bodde i Sverige mellan 1995 och 2019. Det innebär att cirka 1,8 miljoner hushåll är med i statistiken vilket gör det till den största svenska studien kring flyttmönster som genomförts.
Kommentarer