De nya bolånereglerna, som gäller sedan april, kan ha påverkat marknaden för renoveringsobjekt negativt. Det visar ny statistik från Mäklarsamfundet.
Den första april 2026 infördes nya bolåneregler. En stor skillnad mot tidigare är att belåningsgraden nu får vara på 90 procent, istället för som tidigare 85 procent, vid köp av en bostad. Ett större belopp än tidigare kan alltså lånas vilket innebär att lägre att kontantinsats krävs.
Men samtidigt har nivån för accepterad belåningsgrad sänkts för så kallade tilläggslån. Detta till 80 procent mot tidigare 85 procent. Tilläggslån innebär att en låntagare som redan äger en bostad vill utöka bolånet för att exempelvis bekosta en renovering.
Den höjda belåningsgraden gör det alltså lättare att köpa en bostad medan den sänkta belåningsgraden, på tilläggslån, gör det svårare att bekosta renoveringar än tidigare. En kombination som har resulterat i att intresset för renoveringsobjekt har minskat.
Var fjärde mäklare ser negativ trend
I ett pressmeddelande från Mäklarsamfundet anges att var fjärde fastighetsmäklare sett en ”tydlig negativ effekt” på bostäder med renoveringsbehov. Detta utifrån att de försämrade villkoren för tilläggslån skapar större ekonomiska begränsningar än tidigare.
Över hälften uppgav även att ”intresset är lägre för bostäder med renoveringsbehov”. Det är däremot svårt att veta exakt vad som kan kopplas till lägre belåningsgrad och vad som beror på andra faktorer. Dessutom anges att bankernas bolånehandläggare till viss del avråder sina kunder att köpa renoveringsobjekt och istället fokusera på bostäder med mindre renoveringsbehov.
– Att objektet är nyrenoverat blir en allt viktigare aspekt för bostadsköpare, och där är finansieringssvårigheter en viktig förklaring, säger Joakim Lusensky som är analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet.
I regeringens proposition framgår att den lägre belåningsgraden för tilläggslån införs för att minska risken för överbelåning och att huset ses som ett sätt att kunna låna mera pengar. Men en negativ effekt har alltså blivit en trögare marknad för renoveringsobjekten.
Kräver flera hundratusen kronor mer
En sänkning med 5 procentenheter, för tilläggslånen, kan låta lite men skillnaden mot belåningsgraden vid ett husköp blir 10 procentenheter vilket påverkar relativt mycket. Detta inte minst om en bostad som redan är renoverad ställs mot köp av en bostad med renoveringsbehov.
Köps av en villa för 2 500 000 kronor kan idag ett bolån tecknas på 2 250 000 kronor. Det krävs därmed bara eget kapital, för kontantinsatsen, på 250 000 kronor.
Köps istället en villa för 1,5 miljoner kronor kan ett bolån tecknas för 1 350 000 kronor. Sker sedan renoveringar för 1 miljon kronor kan inte omvärdering, och höjt bolån, ske förrän tidigast fem år efter att bostaden köptes, med vissa undantag.
Orsaken till detta är att lagändringen även har förändrat reglerna kring omvärdering av bostad. Tidigare påverkade omvärdering främst nivån på amorteringen men nu omfattar det även möjligheten till tilläggslån.
Värderas villan till 2,5 miljoner kronor (som i exemplet ovan) kan alltså inte tilläggslån tecknas förrän efter tidigast fem år och då maximalt upp till 2 000 000 kronor totalt i bolån. De två försämrade villkoren för tilläggslånen gör det alltså mindre attraktivt att köpa renoveringsobjekt.
Kommentarer