Bostadsbyggandet ökade totalt sätt under första halvåret 2026, i jämförelse mot första halvåret 2025. Störst procentuell ökning har skett av specialbostäder medan nyproduktion av småhus minskar.
Under första halvåret 2026 påbörjades nybyggnation av totalt 15 350 bostäder. Det är en ökning i jämförelse samma period 2025 då siffran var på 14 163. Den 8-procentiga ökningen är däremot inte tillräckligt stor för att antalet nybyggnationer ska komma upp i sifforna från 2024 då det påbörjades 15 696 bostäder under de sex första månaderna.
Störst ökning av specialbostäder
I den statistik som SCB presenterar kring nybyggnationer av bostäder visas att det främst är en ökning av specialbostäder som skett under senaste året. En ökning på över 48 procent innebär att det var totalt 2400 specialbostäder som påbörjades. Men även denna siffra är fortfarande lägre än nivån 2024 då 3131 specialbostäder påbörjades byggas.
Med specialbostäder menas studentbostäder, bostäder för äldre/funktionshindrade samt andra specialanpassade bostäder.
Ökning av flerbostadshus
Även kategorin ”ordinära flerbostadshus” har ökat sedan föregående år. En ökning på 11 procent innebär att det har påbörjat byggas 10 300 bostäder inom denna kategori. Det innebär även att ordinära flerbostadshus är den enda kategori där antalet påbörjade bostäder är högre än under första halvåret 2024.
SCB definierar flerbostadshus som ”bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus”.
Färre småhus
Den enda kategori som minskat inom nyproduktion, i jämförelse mot första halvåret förra året, är småhus (ofta benämnd som villa). Minskningen är drygt 18 procent, från 3248 till 2650.
I denna statistik definieras småhus som ”friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus exklusive fritidshus”.
Därför byggs färre småhus
En analys från Boverket, publicerad i juni i år, anger att det finns flera orsaker till det minskade intresset för att bygga småhus.
För det första anges ”ansträngda förutsättningar”. Kostnaden för att bygga småhus har gått upp kraftigt, något som främst hände under åren med hög inflation 2022 och 2023. Även om ekonomin har stabiliserats och inflationen gått ner har inte köpkraften stärkts i samma utsträckning.
En undersökning från Boverket visar att nästan åtta av tio kommuner anser att höga produktionskostnader är en av de främsta orsakerna till att nyproduktionen inte tar fart. I Stockholm har exempelvis konceptet Stockholmsradhus tagits fram för att möta problemet med de höga byggkostnaderna.
Det finns dessutom en fortsatt stor konkurrens från andrahandsmarknaden, vilket enligt Boverket är en faktor som bromsar nyproduktionen.
För det andra anses kriget i Mellanöstern skapa en ekonomisk oro hos konsumenterna. Visserligen anser Boverket att kriget ”haft en begränsad real effekt på byggandet” men anger även att det ”verkar räcka med mindre störningar och oro” för att nyproduktionen inte ska ta fart.
För det tredje anges den demografiska utvecklingen tyda på en lägre efterfrågan. Boverket beräknar att det behöver byggas cirka 30 000 nya bostäder per år fram till 2035. Det innebär att det demografiskt drivna behovet av nya bostäder väntas vara lägre än i tidigare prognoser.
Kommentarer