Den 12:e maj höjs ROT-avdraget, från 30 % till 50 % av arbetskostnaden. Ändringen gäller fram till nyår och är en del av regeringens åtgärder för att stimulera den svenska ekonomin.
I årets vårändringsbudget avsätter regeringen 5,8 miljarder till olika ”konjunkturstimulanser”. Detta för att stärka den svenska ekonomin och framförallt inom den krisande byggsektorn. Inom dessa stimulanser finns bland annat ett ”tillfälligt förstärkt ROT-avdrag”.
I regeringens pressmeddelande framgår att Sverige är i en lågkonjunktur men att ”återhämtningen har påbörjats”. En återhämtning som däremot påverkats negativt av den ”stora osäkerhet som världensekonomin befinner sig i”.
Det är utifrån denna situation som regeringen valt att höja reformutrymmet. Detta från de 60 miljarder som det togs beslut om i höstens budgetarbete till 65,8 miljarder via vårändringsbudgeten. Finansminister Elisabeth Svantesson sammanfattar läget i pressmeddelandet.
– Återhämtningen i ekonomin har påbörjats. Nu stöttar vi ekonomin ytterligare med ett förstärkt rotavdrag, investeringar i väg och bostäder och arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för fler jobb.
Mest till ökat ROT-avdrag
Den största andelen av de 5,8 miljarder som nu avsätts till ytterligare konjunkturstimulanser sker i form av ett tillfälligt ökat ROT-avdrag. Totalt är det 4,3 miljarder som används till detta syfte medan resten går till bland annat Yrkesvux, arbetsförmedlingen och vägunderhåll.
Ändringen i ROT-avdraget innebär en höjning, från nuvarande 30 % av arbetskostnaden till 50 %. Detta på arbeten utförda från 12 maj och fram till årsskiftet 2025/2026.
Målet med höjningen är att öka efterfrågan på hantverkare inom byggsektorn och på så sätt öka antalet arbetstillfällen. En bransch om påverkats mycket kraftigt negativt av höjda räntenivåer och som under 2024 stundtals hade sju konkursansökningar per dag. Totalt gick över 2000 byggföretag i konkurs under året vilket är en nivå som inte branschen haft på över 20 år.
Kritik från fackförbundet Byggnads
Beslutet om höjning av ROT-avdraget har mötts av kritik både av oppositionspartiet Socialdemokraterna samt fackförbundet Byggnads. I en intervju till Svd säger förbundsordförande i Byggnads, Kim Söderström, att ett ökat ROT-avdrag ”inte kommer att hjälpa svenska byggnadsarbetare”. Han ser att behovet av att möta problemet inom byggbranschen är betydligt större än vad regeringen verkar förstå.
”Jag skulle vilja likna det med att vi har en jättehungrig elefant som regeringen försöker mata med en jordnöt åt gången”
Söderström påpekar även att regeringen tillfälligt höjde ROT-avdraget under 2024, från 50 000 kronor till 75 000 kronor, utan att det gett någon större effekt på arbetsmarknaden.
För att vända på krisen för byggsektorn krävs, enligt Söderström, istället att regeringen satsar på nya bostäder och infrastruktur. Byggprojekt som därmed omfattar större delen av byggsektorn och även skapar flera bostäder. Detta till skillnad mot ROT-avdraget som enligt honom går till att ”renovera badrum, byta kök eller bygga en swimmingpool”.
Några andra organisationer som ställer sig kritisk till höjningen är fackförbundet Kommunal samt Hyresgästföreningen. Kommunal kallar förslaget för ”tondövt” och att det enbart kommer att gynna höginkomsttagarna. De skulle hellre se att regeringen avsatte pengarna till att ”avskaffa karensen och höja barnbidraget med 300 kronor” för att möta de ekonomiska problem som många hushåll kämpar med.
Byggföretagen delvis positiv
Även organisationen Byggföretagen anser ett ökat ROT-avdrag inte kommer att vända krisen i branschen men ställer sig ändå positiv till den ekonomiska satsningen. Detta utifrån att ”varje jobb är viktigt” och att höjning av ROT-avdraget iallafall delvis kan påverka arbetsmarknaden. Organisationen har även länge drivit frågan om att avdraget skulle höjas till 50% och därmed återgå till den nivå som avdraget var på från början.
”Det är bra att rotavdraget återställs till 50 procent. Det borde ha skett redan tidigare, då hade det gjort mest nytta under en tuffare tid” säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen till Dagens Industri.
Kommentarer