Under de senaste fem åren har den genomsnittliga avgiften för att bo i en bostadsrätt ökat med 19,4 procent. Det som ökat mest för föreningarna är räntekostnaden och därefter vattenkostnaden.
Sveriges Bostadsrättsbarometer 2026, från HSB, är en ”rapport om bostadsrättsföreningars ekonomi”. Rapporten är en sammanställning av statistik från 4274 föreningar i Sverige som har HSB som ekonomisk förvaltare. Det är alltså inte en helhetsbild över samtliga föreningar men den bredaste sammanställning som finns över ekonomin hos svenska bostadsrättsföreningar.
Rapporten ger en bred bild över föreningarnas ekonomi, dess sparande för framtida underhåll och hur olika kostnader ändrats över de senaste fem åren.
19,4 % högre avgift på 5 år
År 2025 var den genomsnittliga höjningen av avgiften på 5,7 procent mot avgiftsnivån 2024. Det innebär att avgiften för att bo i en bostadsrättsförening i genomsnitt ökat 19,6 procent på fem år. Men skillnaderna är stora över landet vilket bland annat beror på hur stort underhållsbehov föreningarna haft samt när lånen behövt bindas om. ¨
Störst ökning av räntekostnaden
Rapporten visar att det primärt är räntekostnaden som ökat under de senaste fem åren. Visserligen har räntekostnaden minskat något mellan 2025 och 2024 men den genomsnittliga räntekostnaden för de senaste fem åren har ökat med 154 procent.
År 2025 var räntekostnaden, per kvadratmeter, på 137 kronor vilket kan jämföras mot 2022 på 63 kronor och 2021 på 54 kronor.
Förklaringen till den betydligt högre räntekostnaden är Riksbankens höjning av styrräntan som påbörjades under våren 2022. År 2021 var föreningarnas snittränta på 1,2 procent vilket ökade till 3,0 procent år 2024. Sedan dess har sänkning skett till 2,8 procent 2025 men det innebär fortfarande långt över dubbelt så hög ränta som under 2021. I snitt har föreningarna fått höjd ränta med 160 punkter under de senaste fem åren.
Ökad driftskostnad – främst vatten
Den största kostnadsposten för de allra flesta föreningar är däremot driftskostnaden, det vill säga kostnaden för exempelvis vatten, avlopp, el, avfall och värme. Samtliga dessa poster har ökat i kostnad de senaste åren men det är relativt stora skillnader.
Framförallt är det vattenkostnaden som ökat under de senaste åren. Ökningen är på 38 procent på fem år. Utöver driftskostnaderna har även försäkringar ökat kraftigt i pris. Detta med i genomsnitt 27 procent.
Sparandet ökar
En positiv trend är att sparandet för framtida underhåll har ökat med 12,5 procentenheter från 2024. Det är därmed ett trendbrott då sparandet minskade kraftigt mellan 2021 och 2024, främst på grund av högre räntekostnader och driftskostnader. Detta i en omfattning som inte kompenserades med tillräckligt höjda avgifter.
Att sparandet nu ökar beror på att räntekostnaderna vänt ner och att driftskostnaderna inte fortsatt att stiga, samtidigt som de flesta föreningar succesivt höjt avgiften. Det är visserligen positivt men i rapporten nämns att många föreningar fortfarande inte tar tillräcklig höjd för framtida underhållskostnader.
En relativt stor andel föreningar tar inte höjd för sina underhållskostnader, och bygger därmed upp en underhållsskuld. Effekten blir att dagens fastighetsslitage kommer bekostas av föreningens framtida medlemmar.
HSB rekommenderar sina medlemsföreningar att ha ett sparande på 300 kronor per kvadratmeter vilket även är den nivå som branschen överlag rekommenderar. Samtidigt visar rapporten att cirka 1000 av de drygt 4000 föreningar som undersökningen omfattar har ett sparande på under 150 kronor per kvadratmeter.
En slutsats som presenteras i rapporten är därmed att bostadsköpare inte bör fokusera på dagens avgift utan vad föreningen utifrån ett långsiktigt ekonomiskt beslut borde ta ut i avgift. Detta bland annat beräknat på ett sunt sparande.
Landets bostadsköpare behöver rikta fokus mot vad bostadsrättens avgift borde vara, snarare än vad den är i dag. Annars är risken att köparen betalar ett för högt pris för bostadsrätten.
Kommentarer