Sedan 2022 har den dyraste tiondelen av bostadsrätterna i Sverige ökat i pris medan den billigaste tiondelen gått ner 13 procent i pris. Dyrare blir dyrare och billigare blir billigare är trenden.
I början av 2022 nåddes toppnoteringar på bostadsmarknaden i Sverige. I genomsnitt betalade köparna cirka 48 000 kronor per kvadratmeter och i Stor-Stockholm var snittet på närmare 70 000 kronor per kvadratmeter.
Med inflation och högre räntor vände marknaden kraftigt ned och sedan dess har utvecklingen på bostadsmarknaden varit ”splittrad” visar en undersökning av Hemnet.
Nu är genomsnittet på knappt 46 000 kronor per kvadratmeter men skillnaden är stor mellan olika prisnivåer. De billigare bostadsrätterna är de som gått ner procentuellt mest medan de dyraste är de som ökat procentuellt mest sedan toppnoteringen 2022.
(Bildkälla: Hemnet.se)
Dyra bostadsrätter tar prisrekord
Hemnets statistik visar att det enbart är den dyraste tiondelen av alla bostadsrätter som ökat i värde sedan 2022. Ökningen är däremot inte stor då det i genomsnitt är två procent.
Stegvis har sedan värdeutvecklingen, i procent, varit sämre ju lägre pris som bostadsrätten haft. Inom den 50e percentilen har värdet gått ner drygt 5 procent och den tiondelen med lägst marknadsvärde har fallit med 13 procent.
Både nationellt och lokalt
Prisutvecklingen som går att utläsa i statistiken kan ses både nationellt och lokalt. I Stockholm, där snittpriset för bostadsrätter är som högst, har även värdeutvecklingen varit mest positiv. Detta samtidigt som det i mindre kommuner varit mer negativ utveckling.
På lokal nivå kan det exempelvis ses genom att centrala bostäder i städerna, som generellt har högre pris, har haft bättre utveckling än bostäder i kransområden.
Ekonomisk förklaring
Till Dagens Nyheter anger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, flera tänkbara delförklaringar till utvecklingen. Han nämner bland annat att ”ekonomiskt svagare hushåll drabbades hårdare av inflation och stigande räntor”. Detta medan rikare hushåll fortfarande har råd med högre bostadspriser och därmed kan buda högre.
Dessutom kan ett beteende från pandemiåren vara bidragande orsak till utvecklingen. Då var efterfrågan ovanligt hög på bostäder utanför storstäderna vilket fick priserna i kranskommunerna att gå uppåt. När sedan allt fler gick tillbaka till sina arbetsplatser, samtidigt som räntan gick upp, minskade efterfrågan på dessa bostäder.
Börsutveckling och köpstarka grupper
I Dagens Nyheter uttalar sig även Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån, kring utvecklingen. Hon lyfter upp att prisutvecklingen på de dyraste bostäderna till viss del korrelerar med utvecklingen på börsen.
De personer som har råd att köpa de dyraste bostadsrätterna är även de med stort kapital på börsen. Med flera år av kraftig uppgång har denna grupp gynnats ekonomiskt och är därmed beredd att betala mer än tidigare. En utveckling som framförallt kan ses i Sveriges tre storstadsområden.
Kommentarer