Bostadsköparna balanserar på en tunn marginal. Inte sedan Erik Olssons Bostadsindex år 2010 har marginalen mot rådande boräntor sett så dålig ut – den är i stort sett obefintlig. Känsligheten för ytterligare räntehöjningar har eskalerat eftersom de inte finns medräknade. Bostadsrättsföreningarnas situation bidrager också. Ofta har föreningarna lån med räntor som togs långt innan vid den tiden när styrräntan var noll, och när lånen nu ska betalas är räntan avsevärt högre vilket också slussas ner på bostadsrättsinnehavarna i form av höjda avgifter.
Hur blir det med räntan?
Mycket talar för att räntan stiger ytterligare, men det finns också indikationer på att toppen snart är nådd eftersom inflationen går nedåt. Riksbanken har en mycket svår uppgift och ett känsligt läge. Oavsett hur man gör finns risken att skada landets ekonomi.
Den senaste tiden har färre bostäder än normalt blivit sålda och boendekostnaden har ökat avsevärt. Familjeförhållanden förändras i samma takt som vanligt och därmed finns det ett konstant behov av att flytta till andra bostäder som passar bättre. Om Riksbanken lyckas navigera igenom situationen så att inflationen dämpas och räntan ligger kvar kommer människor att känna sig mer trygga. Detta innebär också att man vågar investera i en bostad samt ta ett lån för att köpa den.
Men det kan också gå åt andra hållet. Om räntehöjningarna får en mer utbredd effekt som innebär kostnadshöjningar och en mörkare lågkonjunktur kommer fler att behöva sälja sin bostad eftersom man inte längre kan betala den. Med lågkonjunktur minskar också möjligheten till bra jobb och sysselsättning.
I båda fallen säljs bostäder, men till olika prisnivåer.
Källa: https://www.svenskbyggtidning.se/2023/07/07/erik-olsson-kommenterar-bostadsmarknaden-7-juli/
Kommentarer