I en klar majoritet av landets kommuner fick hushåll förtur till bostäder. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock.com
Uppdaterad: 18 februari, 2021
I 85 procent av Sveriges kommuner fick hushåll förtur till bostäder förra året. Vanligaste gruppen som fick förtur var nyanlända och personer som flyttar till en annan kommun för ett nytt jobb. Det visar Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. De personer som erbjuds förtur till bostäder har ofta svårt att skaffa en på egen hand.
Förra året gav 246, eller 85 procent, av landets kommuner bostadsförtur till hushåll som har svårt att få bostad via en vanlig bostadskö. Den grupp som var vanligast att gå före i kön var nyanlända som fick förtur i 47 procent av landets kommuner. Anledningen till att så många nyanlända får bostadsförtur beror delvis på bosättningslagen. Varje år måste kommunerna ta emot ett visst antal nyanlända.
De kommuner som förser nyanlända med bostäder erbjuder inte alltid förstahandskontrakt. I många fall rör det sig om tillfälliga kontrakt.
Personer som flyttar för jobbet erbjuds ofta en bostad
En annan grupp som ofta får bostadsförtur är personer som flyttar till en ny kommun för jobbet. Dessa personer har ofta inte stått i någon bostadskö i den nya kommunen och kan därför ha svårt att hitta sig en bostad.
Förturer till personer som flyttar för ett nytt jobb har funnits sedan 30-talet. Från början rörde det sig framför allt om personer som hade någon efterfrågad kompetens, exempelvis läkare, som fick hjälp med bostad i den nya kommunen. Nu har detta dock breddats och innefattar fler yrkesgrupper.
Även personer som har funktionshinder eller är i behov av ett skyddat boende får förtur till bostäder i cirka var femte kommun.
Förturssystemet har ökat kraftigt under 2000-talet
Under 2000-talet har förturssystemet ökat kraftigt och innefattar i dag fler kommuner än tidigare. Hur många hushåll som har fått hjälp framgår dock inte av bostadsmarknadsenkäten. Det enda man vet är om en kommun har erbjudit förtur till bostäder eller inte.
Kommentarer