Enligt chefsekonomen Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen kommer trångboddheten troligen att fortsätta öka. Foto: Kristian Pohl/Hyresgästföreningen och SeventyFour/Shutterstock.com
Uppdaterad: 18 februari, 2021
Sveriges invånare blir allt mer trångbodda, där utrikesfödda är extra drabbade. Det finns också en geografisk skillnad, som kan höra samman med vilka områden där coronapandemin har brett ut sig snabbast, skriver Hem & Hyra.
Trångboddhet definieras i regel som ett hushåll med fler än två personer per rum utöver vardagsrum och kök. Ser man till Sverige som helhet har har trångboddheten ökat från tre till fem procent över en tioårsperiod.
Fler utrikesfödda är trångbodda
Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) räknas 16 procent av landets utrikesfödda invånare som trångbodda. För dem som är födda utanför Europa är siffran hela 23 procent. Bland inrikesfödda invånare är det cirka 2 procent som är trångbodda.
Även mellan grupper av utrikesfödda finns skillnader i trångboddhet. Bland dem som har bott i Sverige i mer än tio år är trångboddheten 6,7 procent, medan siffran är 28,6 procent för dem som har bott i Sverige kortare tid än så.
Martin Hofverberg är chefsekonom på Hyresgästföreningen. Han säger att siffrorna bekräftar en ökande ojämlikhet på bostadsmarknaden.
Trångboddheten varierar över landet
Det finns även en geografisk skillnad i trångboddheten. Störst är den i Stockholms län, med strax över 7 procent.
Däremot har trångboddheten ökat snabbast i Småland, som har gått från 1,6 procent till 6,2 procent. Det innebär att Småland har gått från den lägsta andelen trångbodda till den näst högsta andelen i landet.
Martin Hofverberg tror inte att utvecklingen kommer att vända i första taget, utan troligtvis kommer trångboddheten att öka ännu mer. Fortsatt bostadsbrist, ökande inkomstskillnader och verkningarna av coronapandemin är faktorer som påverkar detta.
Coronasmittan sprids fortare i trångbodda områden
Trångboddheten kan vara en av orsakerna till att områden i Stockholms län är värst drabbade av coronapandemin, enligt Martin Hofverberg.
– Vi har områden där det samlas många nyanlända som generellt har låga inkomster och startar upp sina liv och söker sig till släktingar för att få ett hem. Det gör också att det blir trångbott och under sådana omständigheter kommer också sjukdomar att spridas snabbare.
Han påpekar också att informationen om pandemin har spridits sig långsammare i dessa områden, och att många har jobb som inte går att utföra hemifrån.
Kommentarer