Svenska hushåll mindre räntekänsliga

Den 1 september återinförde Finansinspektionen amorteringskraven med anledning av att man är orolig för hushållens stora bolåneskulder. Men statistik som SvD har tagit fram visar att hushållen har goda marginaler när det gäller kvar-att-leva-på-kalkylen. Samtidigt har hushållens sparande ökat. Foto: Rawpixel.com/Shutterstock.com

Uppdaterad: 16 mars, 2023

Låga räntor och skenande bostadspriser har präglat det senaste året. Samtidigt visar siffror från Finansinspektionen att svenska hushåll har blivit mindre räntekänsliga, skriver SvD Näringsliv.

Den första september återinförde Finansinspektionen de tillfälligt pausade amorteringskraven på bolån. Anledningen är att Finansinspektionen är bekymrade över hushållens skulder. 

FI hävdar att hushållen är känsliga för stigande räntor

I takt med att bostadspriserna stigit kraftigt under de tre senaste decennierna har hushållens skulder mer än fördubblats. Därmed hävdar Finansinspektionen att hushållen är mer känsliga för stigande räntor. Men det stämmer inte riktigt enligt den nya statistiken som SvD låtit ta fram.

Statistik visar att hushållen klarar av stigande räntor

Statistiken visar att nya bostadsköpare skulle ha nästan lika mycket kvar att leva på i dag med en boränta på 7 procent som de skulle haft för tio år sedan. Trots den kraftiga prisutvecklingen så visar det att nya bostadsköpare inte alls har blivit mer känsliga för högre boräntor.

Under 2020 steg priserna på bostäder kraftigt. Enligt Finansinspektionens siffror med en ränta på 7 procent skulle en genomsnittlig bostadsköpare ha lika mycket eller mer pengar kvar i plånboken jämfört med året innan. Det gäller även personer som är mer sårbara och som tar stora lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.

Amorteringskraven gör det svårt för vissa grupper att köpa bostad

När storbankerna bestämmer hur stort bolån ett hushåll klarar av räknar de med en ränta på 7 procent i sin kvar-att-leva-på-kalkyl.

Enligt SBAB:s chefsekonom, Robert Boije, har prisuppgången på bostäder under 2020 inte lett till att hushållen fått högre skuldsättning och blivit mer räntekänsliga.

Robert Boije anser att amorteringskraven gör det svårt för nyskilda och unga att ta sig in på bostadsmarknaden och därför bör de mjukas upp. Enligt honom kostar amorteringskraven mer än vad de smakar. 

Samma utveckling i 70 års tid

Finansinspektionens egna beräkningar visar att amorteringskraven har dämpat bostadspriserna med bara 6 till 7 procent.

Enligt Robert Boije har utvecklingen sett ut på samma sätt de senaste 70 åren, där bolånen har ökat några procentenheter mer än hushållens inkomster.

Det finns hushåll som skulle få problem om räntorna steg kraftigt under kort tid men just nu så finns det inget som tyder på det. Även om boräntorna skulle stiga kommer hushållens inkomster fortfarande att öka över tid.

Amorteringskraven behövs för att minska hushållens räntekänslighet

Finansinspektionens chef på avdelningen för makroanalys, Magnus Karlsson, är inte lika lugn. Han har analyserat siffrorna som SvD har fått och hans tolkning är att systemet blivit mer robust.

Enligt honom kan bostadspriser gå upp och ner och samma gäller även för räntorna. En del har väldigt stora skulder i förhållande till bostadens värde och hushållsinkomsten, något som man ser öka och därför återinförs amorteringskravet.