Det saknas betydande punkter i analysen som Finansinspektionen utfört av bolånetaket på uppdrag av regeringen, menar SBAB:s chefekonom Robert Boije i en debattartikel i Dagens Industri.1 Flera av slutsatserna är tveksamma, skriver Robert Boije.
Finansinspektionen säger att höjning av bolånetaket från 85% till 90% ökar skuldsättning och även bostadspriset vilket ökar risken för både låntagaren och samhället. Robert Boije anser att risken för en hög skuldsättning ska vägas mot en risk att unga människor inte alls kommer in på bostadsmarknaden.
I områden med hög bostadsbrist kan spartiden för människor minska med en tredjedel. Något bevis för att bostadspriserna ökar om bolånetaget höjs går inte att finna i Finansinspektionens rapport, menar Robert Boije, inte heller bilden av effekten av kreditrestriktioner är helt i linje med vad Finansinspektionen påstår. Boije stödjer dessa uttalanden på ny forskning.
Undvika riskabla krediter
SVT rapporterar att regeringens avsikt är att undvika att bostadsköpare lägger dyra krediter och blancolån på toppen av sitt ordinarie bolån, vilket då skulle kunna undvikas genom att bolånetaket höjs till 90%.2
Cirka en av tio bostadsköpare tar blancolån när de köper bostad och Finansinspektionen menar att ett höjt bolånetak skulle innebära att bostadsköparen istället tar ett större lån. Detta gör att den totala skuldbördan ökar och priserna stiger.
– Mer pengar kommer att jaga samma befintliga bostadsbestånd, säger Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen.
Negativa effekter
– Det skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför, fortsätter han.
Medan regeringen har givit Finansinspektionen uppdraget att se över höjningen av bolånetaket från 85% till 90% föreslår man också att den avdragsrätt för lån utan säkerhet ska fasas ut.
Finansinspektionen skriver i ett pressmeddelande:
”En del använder blancolån som en del av sin kontantinsats. Därför kan en höjning av bolånetaket å ena sidan leda till att låntagare, som annars skulle ta ett blancolån, får lägre kostnader. Å andra sidan kommer troligen en höjning av bolånetaket innebära att hushåll kommer att låna mer. Det gör hushållen mer sårbara för exempelvis inkomstbortfall eller prisfall på bostadsmarknaden”.
Finansinspektionen tycker att en samlad bedömning ska göras när hela utredningen är klar till hösten 2024.
Mer information finns på Finansinspektionens hemsida:
https://www.fi.se/contentassets/7a5c92cfc3dc4edab6701a100352c631/fi-syn-hojning-bolanetaket-85-90-procent.pdf
Källor:
1)https://www.di.se/debatt/viktiga-aspekter-saknas-i-finansinspektionens-analys-av-bolanetaket/
2)https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fi-sagar-hojt-lanetak-vid-bostadskop
3)https://www.affarsvarlden.se/artikel/daniel-barr-hojt-bolanetak-ger-negativa-effekter
Kommentarer