Bolånetaket (85 %)

Sedan 2010 finns det ett så kallat bolånetak i Sverige. Bolånetaket innebär att du numera får ta ett bolån som motsvarar högst 85 procent av köpesumman. Detta gör att du i princip måste finansiera resterande 15 procent med egna pengar – den så kallade kontantinsatsen. Bolånetaket gör det svårare att köpa bostad, men det fungerar även som ett skydd för dig som har ett bolån.

Bolånetaket ska motverka en osund marknad

Finansinspektionen (FI) var de som beslutade om bolånetaket. I Finansinspektionens beslutspromemoria står det att bolånetaket har till syfte att motverka en osund utveckling på kreditmarknaden. År 2010 tyckte FI att det fanns en trend bland långivare att erbjuda sina kunder allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel.
Genom att göra detta lockades också många att skuldsätta sig till högre grad än tidigare. En begränsning av belåningsgraden på bolån menade FI skulle minska den totala skuldsättningen för svenska låntagare och samtidigt skydda låntagare från sjunkande bostadspriser. En genomgående hög belåningsgrad och sjunkande bostadspriser anser många öka risken för en bostadskris.

Gina vill köpa en trea som kostar 2 000 000 kronor. Eftersom bolånetaket är 85 procent innebär det att hon kan låna upp till 1 700 000 kronor som bolån. Resterande 300 000 kronor får hon spara ihop.

För dig som vill köpa en bostad innebär bolånetaket att du inte kan låna till hela köpesumman av din bostad. Maxgränsen är 85 procent. Resterande 15 procent, kontantinsatsen, måste du alltså finansiera genom sparade pengar eller på annat vis än bolån.

Bolånetaket skyddar dig som långivare

Många riktade kritik mot bolånetaket eftersom det innebär att det blir svårare för personer utan starka ekonomiska resurser att kunna köpa en bostad. Unga vuxna och studenter som i regel inte har ett stort sparkapital kan få det svårt att spara ihop till en kontantinsats och står därför mer utanför bostadsmarknaden än tidigare.
Det är dock viktigt att påpeka att syftet med bolånetaket är att alla ska vinna på det genom att undvika framtida kriser – alla tjänar på en stabil bostadsmarknad.

Leif och Anne köpte en villa år 2000, alltså innan det fanns något bolånetak. Innan bolånetaket fanns var det vanligt att man hade belåningsgrader på 90-95 procent av köpesumman. Leif och Anne köpte då en villa för 1 000 000 kronor och lånade 950 000 kronor för att finansiera köpet.

Om värdet på bostaden av någon anledning skulle sjunka 10 procent och istället anses vara värd 900 000 kronor, innebär det att Leif och Anne har lånat mer pengar än vad bostaden är värd. Om banken tror att värdet på huset kommer att fortsätta sjunka är risken stor att de sätter villan till tvångsförsäljning för att inte riskera att förlora ännu mer pengar.
Bolånetaket är frustrerande för många då det är svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Dock fyller det en bra funktion i att skydda låntagarna mot värdeminskning.