Bolånetaket
Uppdaterad: 11 oktober, 2024
År 2010 införde Finansinspektionen bolånetaket i Sverige. Bolånetaket innebär att man maximalt får belåna sin bostad till 85 procent av marknadsvärdet. Resterande 15 procent måste finansieras med den så kallade kontantinsatsen. Bolånetaket gör det svårare att köpa bostad, men det fungerar även som ett skydd mot att bolånetagare överbelånar bostaden.
| Bolån | Kontantinsats |
| Max 85 % av bostadens värde | Minst 15 % av bostadens värde |
| Bostaden är säkerhet för bolånet | Bostaden får inte vara säkerhet |
Gina vill köpa en bostadsrätt som kostar 2 000 000 kronor. Eftersom bolånetaket är på 85 procent innebär det att hon kan låna upp till 1 700 000 kronor som bolån. Resterande 300 000 kronor måste hon finansiera med en kontantinsats.
Innehåll
Bolånetaket ska motverka en osund marknad
Finansinspektionen (FI) var de som beslutade om bolånetaket. I Finansinspektionens beslutspromemoria står det att bolånetaket har till syfte att motverka en osund utveckling på kreditmarknaden. År 2010 tyckte FI att det fanns en trend bland långivare att erbjuda sina kunder allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel.
Genom att göra detta lockades också många att skuldsätta sig till högre grad än tidigare. En begränsning av belåningsgraden på bolån menade FI skulle minska den totala skuldsättningen för svenska låntagare och samtidigt skydda låntagare från sjunkande bostadspriser. En genomgående hög belåningsgrad och sjunkande bostadspriser anser många öka risken för en bostadskris.
Kritik mot bolånetaket
Många riktade kritik mot bolånetaket eftersom det innebär att det blir svårare för personer utan starka ekonomiska resurser att kunna köpa en bostad. Unga vuxna och studenter som i regel inte har ett stort sparkapital kan få det svårt att spara ihop till en kontantinsats och står därför mer utanför bostadsmarknaden än tidigare.
Det är dock viktigt att påpeka att syftet med bolånetaket är att alla ska vinna på det genom att undvika framtida kriser – alla tjänar på en stabil bostadsmarknad.
Bolånetaket är frustrerande för många då det är svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Dock fyller det en bra funktion i att skydda låntagarna mot värdeminskning och överbelåning.
Vad gällde innan bolånetaket infördes?
Innan bolånetaket infördes kunde man låna till 100 % av bostadens pris. Då kunde lånet delas upp i två delar, bottenlån och topplån. Bägge lånetyperna hade bostaden som säkerhet men topplånet hade högre ränta och kortare avbetalningstid än bottenlånet. Det som idag heter bolån kan jämföras med dåtidens bottenlån. Det som då hette topplån finns inte idag.
Leif och Anne köpte en villa år 2000, alltså innan det fanns något bolånetak. Innan bolånetaket fanns var det vanligt att man hade belåningsgrader på 90-95 procent av köpesumman. Leif och Anne köpte då en villa för 1 000 000 kronor och lånade 950 000 kronor för att finansiera köpet. 900 000 kr var bottenlån och 50 000 kr var topplån. Idag hade de maximalt fått belåna bostaden med 850 000 kr enligt bolånetakets regler.
Kalkylator – räkna ut ditt bolånetak
Vad händer om bostadens värde sjunker?
| Händelse | Belåningsgraden |
| Bostadens värde stiger | Sjunker |
| Bostadens värde sjunker | Stiger |
| Bolånet amorteras ner | Sjunker |
| Bolånet utökas | Stiger |
Om bostadens belåningsgrad stiger över 85 % på grund av att bostadens marknadsvärde går ner har banken i teorin rätt att säga upp ditt bolån. Det gäller dock bara om bostadens marknadsvärde har gått ner av någon annan anledning än en allmän prisnedgång. Det kan exempelvis handla om att en bostadsrättsförening misskötts vilket lett till kraftiga nedgångar i bostadsrätternas marknadsvärde.
Det är dock väldigt ovanligt att bankerna säger upp bolån i förtid och en allmän prisnedgång är alltså inte ett godtagbart skäl för att säga upp bolånet.
Banken får bara säga upp lån på grund av:
- Förseningar med betalningarna på lånet
- Värdet på säkerheten (bostaden) har sjunkit kraftigt av andra anledningar än allmänna prisnedgångar
- Du undandrar dig att betala skulden
- Synnerliga skäl (exempelvis att banken är i kris)
Kontantinsatsen kan finansieras på flera sätt
Kontantinsatsen skall vara minst 15% av bostadens värde. Grundtanken är att kontantinsatsen skall finansieras med sparade pengar. Det finns dock möjligheter även för den som inte sparat ihop tillräckligt med pengar till kontantinsatsen. Det är möjligt att låna till kontantinsatsen.
- Låna av familj eller släkt
Du kan låna pengar av närstående för att finansiera kontantinsatsen. - Ta ett kontantinsatslån
Du kan ta ett privatlån för att finansiera hela eller delar av kontantinsatsen. Banken du tar bolånet hos måste dock godkänna den lösningen innan du genomför den. - Sparade pengar
Det bäst är om du kan spara ihop tillräckligt med pengar för att finansiera kontantinsatsen.
Vanliga frågor om Bolånetaket
Lagen säger att man maximalt får belåna sin bostad till 85% av marknadsvärdet.
För att skydda bolånetagare från att överbelåna sina bostäder. Kontantinsatsen fungerar som en krockkudde för fallande bostadspriser och skyddar låntagaren mot att bli sittande med en stor restskuld om bostaden säljs med förlust.
Belåningsgraden är bolånet dividerat med bostadens värde. Den presenteras i procentform.
Enligt bolånetaket får man ta bolån så att belåningsgraden uppgår till maximalt 85%.
Läs även våra artiklar
Kommentarer