Skatter

Snart får över 2 miljoner ägare av småhus sitt nya taxeringsvärde som kommer att handla om en höjning på i snitt 31 %. Husägarna pressas mot det maximala skattetaket menar Dagens Industri.

Nytt taxeringsvärde

Nu är det öppet för småhusägare att deklarera sina husvärden. Hur mycket mer man får betala faller ut olika beroende på var man bor i landet. Mest smäller det till i Älvdalen där villaägarna kommer att få betala 3000 kronor mer än föregående år. Priset på hus låg rekordhögt under 2020 och till och med 2022 vilket har medfört skattekonsekvenserna. Redan pressade husägare pressas ännu mer.

-Det är bara att konstatera att det totala skattetrycket på Sveriges småhusägare ökar i mycket snabb takt. Och det kommer samtidigt som småhusägarna sliter med högre räntekostnader och elpriser, säger Villaägarnas samhällspolitiska chef Håkan Larsson.

Hitta lägsta räntan på bolån och privatlån

Hitta lägsta räntan på bolån och privatlån
  • Hjälper dig hitta lägsta möjliga ränta
  • Jämför flera banker samtidigt
  • Ansökan är kostnadsfri och ej bindande

19 miljarder beräknas till 2024

-Enligt vår prognos kommer skattetrycket från fastighetsavgiften att öka från cirka 16 miljarder 2021, då den förra småhustaxeringen gjordes, till cirka 19 miljarder 2024. Det ökade skattetrycket beror inte bara på att takbeloppet höjs. Det beror även på att taxeringsvärdena ökat i snabb takt, vilket driver upp fastighetsavgiften på många orter som ligger under taket, säger Håkan Larsson.

Bostadsrätterna får däremot billigare fastighetsavgifter vilket betyder att detta istället kan medföra sänkningar av taxeringsvärdet.

-Det fastighetsägare vill ha är förutsägbarhet. Det är svårt att planera sin ekonomi när skatter och priser ökar väldigt kraftigt på kort tid. Om vi hade haft det gamla systemet kvar med fastighetsskatt utan takbegränsning så hade fastighetsskatten ökat med cirka 30 procent i landet som helhet. Det totala skattetrycket från fastighetsskatten hade 2024 legat cirka 40 miljarder högre. Tillsammans med högre elpriser och räntekostnader, hade 90-talets bostadskris då framstått som en västanfläkt, menar Håkan Larsson.

Joakim Ryttersson
Skribent Joakim Ryttersson Expert inom bostad & ekonomi [email protected]