Högre bostadskostnadsgräns för bostadsbidrag, lägre elskatt och tydligare regler vid bygglov är några bostadsrelaterade förändringar som kommer att gälla under 2026.
Under sensommaren och hösten har regeringen gett besked om olika satsningar som kommer att genomföras via budgeten 2026. Dessutom har det bland annat redan tagits beslut kring sänkt elskatt samt att ROT-avdraget inte kommer att förlängas. Förändringar och beslut som på ett flertal sätt kommer att påverka boendekostnaderna och boendevillkoren under nästa år.
Taket för bostadsbidrag höjs
Från första januari 2026 kommer ett nytt tak för bostadsbidrag att börja gälla. Höjning sker av bostadskostnadsgränsen vilket är den gräns som anger hur hög hyran får vara för att bostadsbidrag ska kunna ersätta hyreskostnaden.
För familjer med ett barn höjs gränsen med 1500 kronor och för barnfamiljer med två eller fler barn är höjningen 2000 kronor. Det betyder att bostadskostnadsgränsen för enbarnsfamiljer blir 6800 kronor, för tvåbarnsfamiljer 7900 kronor och 8600 kronor gäller för familjer med tre barn eller fler.
Beräkning av bostadsbidraget ändras även till att gälla utifrån familjens förväntade månadsinkomst och inte som tidigare årsinkomst. En ändring som förväntas minska antalet personer som blir återbetalningsskyldiga om inkomsten ökar samt minska risken för fusk med detta bidrag.
Större anslag för hemlöshet
En satsning som inte fått lika stor medial uppmärksamhet som höjningen av bostadsbidragets tak är höjningen av anslagen till hemlösa. Detta anslag kommer att gå till kommunernas arbete inom Bostad först. Höjning sker med 70 miljoner för 2026 vilket innebär att totalt 150 miljoner per år används för detta ändamål.
Satsning inom skyddsrum
I budgeten finns en satsning på upprustning och byggnation av fler skyddsrum, något som Fastighetstidningen rapporterat om. Under 2026 är 69 miljoner kronor budgeterat för detta ändamål men beloppet förväntas sedan öka kommande år. Året efter förväntas summan vara 200 miljoner och under 2028 ska 400 miljoner användas för detta.
Sänkt elskatt
Ett beslut finns sedan tidigare att elskatten kommer att sänkas 1 januari 2026. Sänkningen är på 9,875 öre per kWh vilket innebär en sänkning på 20 – 25 %. Enligt regeringens beräkningar förväntas ett hus som inte har el som primära värmekälla spara cirka 1000 kronor per år.
Sänkningen gäller både för privatpersoner och företag. Däremot införs även ett högkostnadstak för elpriset, vilket bara gäller för privatpersoner. Högkostnadstaket börjar gälla i november 2025 och innebär att den genomsnittliga månadskostnaden inte ska kunna vara högre än 1,5 kr kWh.
Sänkning av ROT-avdrag
Det blir ingen förlängning av höjningen av ROT-avdraget. Från den 12:e maj 2025 har ROT-avdraget tillfälligt varit höjt från 30 % till 50 %. En höjning som gäller fram till årsskiftet och som regeringen valt att inte förlänga. Det innebär därmed att avdraget återgår till 30 % från och med första januari.
Ändringar i PBL
Den första december kommer stora förändringar ske i PBL (Plan och bygglag 2010:900). Framförallt kommer förändringarna att påverka vid vilka tillfällen som lov behöver sökas hos kommunen. Regelverket anses både bli enklare och tydligare genom att samtliga regler kommer att finnas inom PBL och inte som idag uppdelat mellan PBL och PBF (Plan och byggförordning 2011:338).
Bland annat kommer det inte längre krävas bygglov för ändrad användning av en byggnad förutsatt att den står ”utanför detaljplanerat område eller utanför sammanhållen bebyggelse” (Boverket.se). Det kommer inte heller krävas bygglov vid ”ändrad användning av en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus som inte kräver lov”
Ändrat amorteringskrav
Den första april 2026 kommer ändringar i amorteringskravet att införas förutsatt att riksdagen röstar för detta förslag, vilket mycket tyder på. I ett pressmeddelande från Regeringskansliet säger bostadsminister Andreas Carlson att förändringen kan bidra till att fler människor får möjlighet att äga sin egen bostad och det ”sänker trösklarna in på bostadsmarknaden”.
De föreslagna förändringarna skulle innebära att det skärpta amorteringskravet avskaffas, att bolånetaket höjs från 85 % till 90 % samt att tilläggsbelåning begränsas till 80 % av bostadens värde.
Kommentarer