Bygglov

Uppdaterad: 8 juli, 2024

Bygglov är ett tillstånd som anger att tomtägaren har rätt att bygga, eller förändra, en byggnad. Det är byggnadsnämnden i aktuell kommun som beviljar detta tillstånd. 

Bygglov krävs exempelvis vid nybyggnation, tillbyggnation och förändring av bostadens karaktär. Men det kan även krävas om exempelvis en husvagn önskas förvaras på tomten under längre tid. 

Nedan beskrivs bygglovsprocessen steg för steg. Därefter följer fördjupad information om vid vilka tillfällen som ansökan om bygglov behöver ske samt vid vilka tillfällen som det inte krävs. 

Varför krävs bygglov?

Bygglov är ett sätt för stat och kommun att reglera vad som kan byggas inom specifika områden. Detta för att ”främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden” (Plan- och bygglagen)

Skulle inte krav på bygglov finnas skulle exempelvis markägare kunna bygga höghus inom sommarstugeområden och byggnationer ske som innebär förhöjda risker för brand och personskador. Följande lagar och planer reglerar hur och vad som får byggas. 

• Plan- och bygglagen – Lag som reglerar när bygglov krävs
• Översiktsplanen – Kommunens översiktliga plan över ett större område. Visar på långsiktig inriktning, exempelvis om ett område förväntas bli bostäder eller industrilokaler. 
• Detaljplanen – Kommunens detaljplan gäller för tätbebyggda områden. Anger detaljerat exempelvis utseendet på områden och enskilda byggnader. Bland annat påverkar detaljplanen storlek, färger och former så att det skapas homogena områden. 

Bygglov – Steg för steg

1. Kontrollera behov av bygglov

Första steget är att kontrollera om bygglov krävs. Längre ner i denna artikel presenteras olika tillfällen då bygglov behövs men även undantag från denna regel. 

Tips! Vid minsta osäkerhet bör en handläggare kontaktas hos byggnadsnämnden i aktuell kommun.

2. Ansök 

Oftast finns utförlig information på kommunens hemsida kring vilka blanketter som ska användas vid en bygglovsansökan. Gå in på gällande kommuns hemsida och sök på ”bygglov”. 

Vilka handlingar som behöver bifogas till ansökan beror främst på byggnationens omfattning. Generellt krävs ansökan samt ritning på byggnationen och beskrivning av färger och funktioner. Det kan även krävas att en kontrollansvarig utses och att det finns en kontrollplan. Ofta är det lättast att genomföra ansökan digitalt via kommunens E-tjänst. 

Tips! Ska en större byggnation ske kan exempelvis en arkitekt hjälpa till med både ritningar och bygglovsansökan.

3. Granskning

När byggnadsnämnden får ansökan kommer de, som ett första steg, kontrollera att ansökan är komplett och nödvändig. De kontrollerar exempelvis att det finns ritningar, komplett ansökan och att det faktiskt krävs bygglov för den åtgärd som ansökan sker. 

Denna granskning innebär inte att de godkänner eller avslår ansökan. De kontrollerar enbart att de kan gå vidare i processen. Skulle det exempelvis saknas underlag kommer den som ansökt få information om detta. 

4. Mottagarbevis

När byggnadsnämnden får ansökan ska de även skicka ett mottagarbevis. Det är ett bevis på att de mottagit ansökan. I det ska det även framgå hur lång tid det förväntas ta innan beslut kan tas i frågan. Dessutom ska det framgå hur personen kan överklaga eventuellt negativt beslut. 

Tips! Var ute i god tid. Ibland kan handläggningstiden vara flera månader.

5. Prövning av ärendet

Om ansökan är komplett (se punkt 3) kan den tas upp för prövning. Det innebär exempelvis att ansökan jämförs mot gällande detaljplan och områdesbestämmelser. Byggnadsnämnder ser även på byggnadens funktion, form, färg samt att den uppfyller lagar kring tillgänglighet för personer med begränsad rörelseförmåga. I vissa fall kan de även ta in åsikter från sakkunniga eller grannar. 

6. Beslut

Beslut ska i regel ges inom 10 veckor från att en komplett ansökan skickats in. Behöver kompletteringar skickas in gäller 10 veckor från att de är kommunen tillhanda. I vissa fall kan byggnadsnämnden behöva mer tid och svaret ska då ges inom 20 veckor. 

Alla som på något sätt blir berörda av bygglovet ska nu informeras. Informationen om bygglovet publiceras i Post- och inrikes Tidningar samt skickas ut till berörda parter, exempelvis grannar. I informationen nämns vad bygglovet gäller samt hur eventuell överklagan kan ske. 

Berörda kan överklaga

De som blivit underrättade har tre veckor på sig att överklaga beslutet. De som inte blivit underrättade har fyra veckor på sig. 

Du kan överklaga beslutet

Om du fått ett negativt beslut kan du överklaga till Länsstyrelsen. 

Tips! Att ett bygglov beviljas betyder inte att byggnation kan påbörjas. Det krävs även startbesked. Se punkt 8.

7. Tekniskt samråd – Större projekt

Vid större byggnationer kommer byggnadsrådet hålla ett tekniskt samråd. Detta förutsätter att byggnationen kräver kontrollansvarig eller att byggherren önskat samråd. Det kommer alltså inte behövas samråd om exempelvis bara ett tak ska byggas på altanen. 

8. Startbesked

Nu skickar ett startbesked ut vilket betyder att start kan ske på byggnationen. 

Tips! Även om du fått ett startbesked får inte byggnationen påbörjas förrän tidigast fyra veckor efter beslutet har publicerats i Post- och Inrikes tidningar (se punkt 6). Detta för att alla behöriga ska ha möjlighet att överklaga beslutet.

9. Arbetsplatsbesök – Större projekt

Vid större byggnationer (främst nybyggnationer) ska byggnadsnämnden göra minst ett besök under byggnationstiden. Ett protokoll upprättas då som påvisar hur långt i processen som byggnationen löpt. Detta gäller alltså inte vid mindre byggnationer som exempelvis altan, mur osv. 

10. Slutsamråd – Större projekt

Byggnadsnämnden har oftast ett slutsamråd när projektet är slutfört. Detta förutsatt att tekniskt samråd (se punkt 7) har hållits. Vanligtvis sker detta på plats vid byggnationen varpå exempelvis en genomgång sker för att se att kontrollplanen har efterföljts. 

11. Slutbesked– Större projekt

Sista steget är att byggnadsnämnden ger ett slutbesked. Det innebär att byggnationen har godkänts och kan börja användas. Byggnaden får alltså inte börja användas utan slutbesked. 

Slutbesked kan upprättas även om det finns mindre punkter som behöver åtgärdas. Är det större felaktigheter som upptäcks behöver dessa först åtgärdas. 

När krävs bygglov?

Oftast krävs bygglov vid nybyggnation, tillbyggnation och stora renoveringar som ändrar bostadens karaktär. Detta förutsatt att det är en större byggnation som kommer att ske. Nedan presenteras några exempel samt gränser för när bygglov krävs. 

Nybyggnad 

Med nybyggnation menas att en helt ny byggnad ställs på fastigheten. Det kan vara ett bostadshus eller en tilläggsbyggnad. Ett undantag är om nybyggnationen är så liten att den omfattas av reglerna för friggebod eller attefallshus. Friggebod kan byggas utan bygglov eller bygganmälan medan attefallshus kräver bygganmälan. 

• Läs mer om regler för attefallshus

Som visas under kommande rubriker behöver inte en nybyggnation vara ett hus utan kravet kan även gälla vid byggnation av exempelvis ett högt staket eller plank. 

Tillbyggnad

En tillbyggnad kan exempelvis vara höjning av tak, ett extra rum eller flytt av yttervägg. Detta påverkar byggnadens karaktär och kräver i regel bygglov. Mindre åtgärder så som byte av fasad eller tak kräver inte bygglov. Detta förutsatt att inte byggnadens karaktär ändras – se nästa rubrik. 

Förändringar av karaktär

Förutsatt att byggnaden är belägen inom detaljplanerat område krävs även bygglov om förändringar önskas genomföras som ändrar på byggnadens karaktär. Exakt vad detta innefattar är en tolkningsfråga så vid minsta tveksamhet bör kommunens bygglovsnämnd kontaktas. Exempel som nämns på Boverkets hemsida är:

• Ändring av kulör på fasaden
• Ändring av material på fasaden
• Ändring av material på taket

Inre förändring

Generellt behövs inte bygglov för ombyggnationer och renovering som sker invändigt i bostaden. Det går exempelvis att göra badrumsrenovering och flytta väggar utan att ansökan behöver ske. Däremot finns vissa undantag. 

Sker stora förändringar i planlösningen eller ändringar på byggnadens bärande delar behöver bygganmälan skickas in. Det är däremot inte att likställa med ansökan om bygglov. 

Ändring av byggnadens funktion

Om byggnadens funktion ska ändras behöver detta ansökas om via bygglovsansökan. Det kan exempelvis innebära att en villa byggs om till tvåfamiljshus eller att en bostad byggs om så att näringsverksamhet ska kunna ske på ett våningsplan. Detta gäller även om någon ombyggnation inte genomförs för att den nya funktionen ska uppnås. I detta fall sker alltså enbart en ansökan om ändrad funktion. 

Staket eller plank

Staket kräver inte bygglov. Om det däremot kan klassas som plank kan det uppkomma situationer där bygglov krävs. Ett plank behöver vara högre än ”ett normalt staket” men någon exakt definition finns inte. Boverket anger att ” storlek, utförande, utformning, läge, ändamål, visuellt intryck och omgivningspåverkan” påverkar om det ska klassas som staket eller plank. 

Murar

Murar kräver generellt bygglov. Men även i detta fall beror det på murens storlek och omfattning. Många gör exempelvis en liten stenmur av stenar som hittas på gården vilket sällan kräver bygglov. 

Undantag för uteplats – Staket, plank, mur

Uteplats är den markyta som sträcker sig 3,6 meter från bostadshuset. Om murar, staket eller plank byggs på uteplatsen kan detta ske utan bygglov. Detta förutsatt att målet är att anordna en skyddad uteplats med mur, staket eller plank som inte är högre än 1,8 meter. Skulle det byggas närmare än 4,5 meter från granntomten behövs granneintyg. 

Upplag

Med upplag menas längre tids förvaring, i större omfattning, på fastigheten. Det kan exempelvis vara en container som ställs på tomten under längre tid. Om det klassas som upplag krävs bygglov. 

Fritidsbåt, husvagn, husbil

Att ha husbilar, husvagnar eller fritidsbåtar stående, under längre tid, på tomten kräver inte bygglov. Men det begränsas till högst två fordon och förutsätter att dessa står ”i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus”. Det förutsätter även att förvaringen på tomten är av säsongskaraktär och då inte används som extra boende, gäststuga eller liknande. 

Husvagn på obebyggd tomt

Får husvagn och husbil ställas på en obebyggd tomt? Vi ställde frågan till en bygglovshandläggare och fick svar att husvagnen kan placeras där ”under semestertider”. Detta utifrån att den därmed primärt används och inte förvaras. Däremot får den inte stå kvar på tomten som säsongsförvaring om det inte finns en huvudbyggnad på tomten. 

Uppställningen får bara ske på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte ställa upp båt, husvagn eller husbil utan bygglov där. /Boverket.se

Tak & Skärmtak

Altantak eller skärmtak kan byggas på upp till 15 kvm utan bygglov. Detta förutsatt att taket är över en skyddad plats så som uteplats, altan osv. 

Skyltar & Strålkastare

Står byggnaden inom detaljplanerat område kan bygglov krävas om större strålkastare eller skyltar önskas monteras utvändigt. 

Tidsbegränsningar

Alla bygglov uppfattas av tidsbegränsningar. I regel gäller följande:

• Påbörjad byggnation

Från att kommunen gett startbesked behöver byggnationen påbörjas inom 2 år. 

• Färdigställd byggnation

Byggnationen måste vara färdigställd inom fem år från startbesked. 

Tidsbegränsat bygglov

Ansökan om tidsbegränsat bygglov kan ske om åtgärden som önskas utföras bara delvis uppfyller kravet för bygglov. I detta fall kan tidsbegränsningen sättas på 10 år och förlängas upp till 15 år. 

Då krävs inte bygglov

Nedan presenteras exempel på tillfällen då bygglov och/eller bygganmälan inte krävs. 

Ej bygglov eller bygganmälan

• Uteplats

Skyddad uteplats får byggas upp till 3,6 meter från bostaden. Byggs mur eller plank får dessa inte vara högre än 1,8 meter. 

• Skärmtak

Skärmtak får byggas över uteplats, altan eller liknande. Är taket på uteplatsen större än 15 kvm krävs bygglov.

• Friggebod

Friggebodar på totalt 15 kvm markyta får byggas. Detta förutsatt att alla regler följs kring dessa byggnader. 

• Fasadändringar

Fasadändringar så som byte av fasad, förstärkningar och liknande kan genomföras. Om detta däremot ändrar byggnadens karaktär kan bygglov krävas. 

Ej bygglov men bygganmälan

Exempel då bygglov inte krävs, men däremot bygganmälan, är:

• Attefallshus

Attefallshus är komplementbyggnader till huvudbyggnaden. Dessa får totalt uppta 30 kvm av markytan.

• Mindre tillbyggnad (max 15 kvm)

En tillbyggnad till ett en- eller två bostadshus kan ske, upp till 15 kvm, utan bygglov. Detta förutsatt att bygghöjden på bostaden inte ändras. 

• Takkupor

Upp till två takkupor kan byggas på ett en- eller tvåbostadshus. Om det redan finns en kan därmed maximalt en till byggas. 

Kom ihåg! Vid alla dessa tillfällen finns byggregler som måste följas för att det ska vara bygglovsfritt och att enbart bygganmälan krävs. Läs mer på Boverkets hemsida i artikeln ”När du inte behöver bygglov”. 

Vad händer om byggnation sker utan bygglov?

Det är viktigt att vänta in startbeskedet innan byggnationen påbörjas. Annars kan det klassas som ”svartbygge”. Om kommunen upptäcker att en byggnation har påbörjats, eller slutförts, utan bygglov kommer följande att ske:

Skriftlig förklaring

Först blir tomtägaren skriftligen informerad om att kommunen upptäckt olovliga byggnationer. Tomtägaren får nu förklara hur och varför detta har skett. 

Söka bygglov eller riva

Utifrån tomtägarens information, samt gällande byggregler, tar kommunens bygglovshandläggare beslut. Finns möjlighet att söka bygglov kommer de rekommendera detta. Finns inte denna möjlighet kommer tomtägaren att behöva riva bygget. 

OBS – Det går inte att ansöka om bygglov i efterhand. Det finns alltså en risk att exempelvis ett uthus byggs upp olovligen varpå kommunen anger att det måste rivas. Därefter kan bygglovsansökan skickas in, beviljas, och uthuset byggas upp igen. 

Sanktionsavgift

Oavsett om handläggarna anger att bygglov kan sökas, eller om rivning måste ske, kan sanktionsavgift krävas. Detta om byggnaden finns kvar på tomten när byggnadsnämnden tar beslutet. 

Preskriptionstid 

Preskriptionstiden för olovlig byggnad är 10 år. Efter denna tidsperiod kan alltså inte kommunen kräva att byggnaden ska rivas eller utfärda sanktionsavgifter. Byggnaden får därmed stå kvar utan att någon ansökan behöver ske. 

Hanteras inte som byggnad

Det är däremot viktigt att veta att byggnaden inte har bygglov och därmed kommer hanteras utifrån detta. Ett exempel är att attefallshus får byggas på en tomt där det redan finns en huvudbyggnad. Skulle en huvudbyggnad byggas utan bygglov, och preskriptionstiden gått ut, kan ändå inte attefallshuset byggas. Detta eftersom det inte officiellt finns någon huvudbyggnad på tomten.  

Kan begränsa byggyta

Olovliga byggnationer kan ändå påverka framtida möjligheter att få bygglov. Sker en ansökan om bygglov för en byggnation på fastigheten kan kommunen ta hänsyn till den olovliga byggnationen vid uträkning av total markyta som utnyttjats på tomten.