Bygga altan till bostadsrätt
Vid önskemål om att bygga en altan till en bostadsrätt ska alltid styrelsen i bostadsrättsföreningen först kontaktas. Detta utifrån att möjligheten begränsas av föreningens stadgar, ordningsregler och eventuella nyttjandeavtal. Även om föreningen ger ett godkännande kan det krävas kommunalt bygglov.
Innehåll
Bygga altan – Steg för steg
Här presenteras i korthet vad du som bostadsrättsinnehavare bör tänka på inför att en altanbyggnation påbörjas. Efter denna kortfattade steg-för-steg guide ges fördjupad information.
1. Föreningens regler
Gör en ritning över altanen, som önskas byggas, och skicka in till styrelsen. De utgår sedan från föreningens regler och anger som altanen kan byggas eller inte. De ska även ange om grannar behöver tillfrågas samt om bygglov krävs. Om de nekar byggnation ska de ange orsak.
2. Kontakta grannar
Ett vanligt krav, inom en bostadsrättsförening, är att närmaste grannar ska godkänna byggnationen. Detta förutsatt att det är en byggnation av lite större karaktär.
3. Bygglov
Kräver altanen kommunalt bygglov behöver ansökan om detta ske. Efter att personen fått ett godkänt startbesked av kommunen kan byggnationen påbörjas.
4. Avtal upprättas
Ibland upprättas ett avtal, mellan bostadsrättsinnehavaren och föreningen, som påvisar ansvarsfördelningen mellan parterna. Föreningen är egentligen ansvarig för taket, ytterväggarna och allt utanför bostaden. I detta fall kommer däremot den boende bli ansvarig för sin altan.
Regleras av benefik nyttjanderätt
Generellt gäller att marken som är utanför bostadsrätten inte upplåtes av bostadsrättsinnehavaren. Det innebär att det är föreningens mark som de har möjlighet att bestämma över. Däremot kan bostadsrättsinnehavaren ha en nyttjanderätt av den markytan.
Med benefik nyttjanderätt menas att bostadsrättsinnehavaren får utnyttja markytan utan att någon extra betalning behöver erläggas. Nyttjanderätten regleras i ett nyttjanderättsavtal som föreningen har utformat.
Med nyttjanderätt menas att den boende har ”rätten att nyttja” markytan samt förväntas att förvalta denna del av föreningens mark. I nyttjanderättsavtalet, som reglerar rätten att använda marken utanför bostadsrätten, kan det exempelvis anges följande:
- Giltiga användningsområde
- Vem som har ansvar för underhåll
- Vem som har ansvar för reparation
- Att grillning får, eller inte får, ske.
- Maximal höjd på buskar och vindskydd
- Hur stor markyta som omfattas av nyttjanderätten
- Att godkännande av grannar krävs vid byggnation
Exempel:
Altaner får ej byggas utan tillstånd av föreningen. Som grundregel får en altan inte vara mer än dubbelt så stor som den ursprungliga storleken motsvarande en balkong. Altanen får heller inte byggas djupare än att det finns minst en (1) meters fritt utrymme till allmänna ytor som exempelvis gångvägar.
/ Exempel från regler hos bostadsrätten Styrmannen
Godkännande via konkluderat handlande
Med konkluderat handlade menas att föreningen har agerat som om den boende har agerat rätt även om det inte funnits något nyttjandeavtal som reglerat markytan.
Det kan exempelvis innebära att en boende tagit anspråk över en uteplats och använt den som sin egen under flera år. Eftersom föreningen haft lång tid på sig att agera kan de anses accepterat handlandet utifrån konkluderat handlande. Därmed har en nyttjanderätt uppstått utan att avtal har skrivits.
Bostadsrätt på upplåten mark
I vissa fall är marken kring boendet upplåten till den boende. Det innebär att bostadsrättsinnehavaren har större rättigheter att påverka vad som marken får användas till. Föreningen kan däremot fortfarande ställa kravet att marken inte får vanvårdas. Detta på samma sätt som att själva bostaden inte får vanvårdas.
Kan BRF neka altan?
Ja, en BRF kan neka en boende att bygga en altan. Det kan exempelvis ske genom att det framgår i nyttjanderättsavtalet att altaner inte får byggas på markytan utanför lägenheten. I detta fall finns ett allmänt gällande beslut för alla boende. Detsamma gäller om det framgår i ordningsregler eller stadgar att det inte får byggas.
Ett annat alternativ är att föreningen nekar altanbyggnation utifrån att ritningen påvisar att altanen skulle skilja sig markant från övriga altaner och utbyggnationer. I detta fall nekas däremot inte själva byggnationen utan snarare dess utförande. Detsamma gäller om den sträcker sig längre ut från fasaden än vad Boverket anger att en uteplats kan göra (3,6 meter).
Eftersom föreningen äger marken har de, i teorin, möjlighet att fullt begränsa hur markytan ska användas och vad som får byggas där. Däremot får de aldrig neka en enskild medlem att genomföra denna byggnation om andra medlemmar har fått godkännande för liknande altaner. Detta utifrån likabehandlingsprincipen.
Om altanen behöver rivas
I nyttjanderättsavtalet kan det framgå att föreningen har rätten att riva medlemmens altan vid behov av att gräva utanför, eller på annat sätt renovera, fastigheten. Det kan exempelvis behöva ske om en vattenskada ska kunna åtgärdas.
I detta fall tillämpar många föreningar att altanen återställs till föreningens ursprungliga standard. Om det ingick en liten altan när bostaden byggdes kommer föreningen alltså att återställa med en lika stor altan. Har den boende bekostat ett större altanbygge är det alltså inte säkert att kostnaden för att återställa hela altanen betalas av föreningen.
Denna återställningsprincip gäller därmed på samma sätt som om en vattenskada skulle uppstå inomhus. Föreningen kommer att bekosta rivning och återställning till ”grundstandard” oavsett kvalitetsnivån på den inredning som den boende har bekostat.
Bygglov
Utöver godkännande från föreningen kan ansökan om bygglov eller bygganmälan behöva ske. Det beror delvis på var fastigheten ligger och vad som önskas byggas. De flesta bygger altanen på plintar direkt mot marken vilket innebär att bygglov inte krävs.
Då kan bygglov krävas
Krav på bygglov kan tillkomma om det skulle kunna ”räknas som en nybyggnad eller en tillbyggnad eller ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt”.(Boverket.se).
Enligt Boverkets hemsida kan detta behov uppstå om altanen exempelvis byggs i en sluttning så att större utrymme uppstår under altanen. Det kan i detta fall alltså klassas som en tillbyggnad.
Vid osäkerhet är det alltid bäst att kontakta kommunens byggnadsnämnd och fråga.
Om inte reglerna följs…
Om den boende bryter mot föreningens stadgar eller regler ska föreningen först påtala detta och be medlemmen åtgärda problemet. I det fall som ändring inte sker kan föreningen kräva ersättning för återställning. De kan alltså anlita en snickare som tar bort byggnationen och sedan kräva att medlemmen ersätter detta.
Om den boende bryter mot bygglovsregler kan kommunen belägga personen med vite samt kräva att byggnationen rivs. Det går alltså inte att ansöka om bygglov i efterhand.
🔗 Läs även vår artikel: Glasa in balkong på bostadsrätt
Vanliga frågor om Bygga altan till bostadsrätt
Det är föreningens ordningsregler samt regler inom nyttjanderätten som anger om en altan får byggas eller inte. Kontakta alltid styrelsen innan byggnationen påbörjas för att få veta vad som gäller.
Det är generellt föreningen som äger uteplatsen medan den boende har nyttjanderätt. Det innebär att föreningen har rätten att avgöra vad uteplatsen får användas till för ändamål.
Det är föreningen som avgör om inglasning får ske eller inte. Det kan dessutom krävas bygglov från kommunen.
