Dränering
Att dränera innebär att ett dike grävs runt husgrunden för att avlasta den fukt som lätt samlas under huset. Överflödigt vatten orsakar skador som röta och mögel i husgrunden. Det är billigare att förebygga sådana problem än att åtgärda dem i efterhand. Några av de potentiella konsekvenserna av att bo i ett fuktskadat hem är kronisk trötthet, allergier och sjukdomar. Framförallt barn är extra känsliga.
Innehåll
När dränering behövs beror på husets grund och ålder
Hur ofta ett hem bör dräneras varierar. En av faktorerna att ta hänsyn till är vilken typ av grund huset har. De vanligaste husgrunderna är krypgrund, platta och källargrund.
- Krypgrund. En krypgrund innebär att det finns ett avstånd mellan husets golv och marken. Huset byggs ofta på en stenmur eller plintar, och metoden kallas ibland även för torpargrund. Luften som fångas blir en form av isolering, och avståndet kan användas för olika underhållsarbeten. Konstruktionen används sällan i moderna hem eftersom luften som hamnar under huset inte ventileras ordentligt, vilket lätt leder till fuktskador.
- Platta. En sådan här grund består av en betongplatta som gjuts ovanpå ett lager isoleringsmaterial. Till skillnad från krypgrunden finns ingen luftficka mellan husets undersida och marken. Det är ett effektivt sätt att undvika fuktskador, eftersom jorden runt husets grund värms upp och förebygger vatten och tjäle.
- Källargrund. Liknar metoden med platta med skillnaden att hemmets första lager byggs under marknivå.
Husets ålder är en annan aspekt som bör vägas in. Ju mer modern byggnaden är, desto mer effektiva dräneringssystem finns troligtvis på plats.
Det är alltså svårt att säga hur ofta en dränering ska ske. Det finns dock två tumregler beroende på husets ålder:
Huset är äldre än 25-30 år. Oavsett om problem märks eller inte är dräneringssystemen antagligen inte i toppform efter så lång tid. Exempelvis kan grus ha täppt igen slangar.
Huset är yngre än 25 år. Om problem som mögel eller röta upptäcks i källaren kan det finnas behov att dränera på nytt, oavsett ålder. Tala med en expert för att ta reda på vilka åtgärder som behövs.
Hur en dränering går till
- Diken grävs. Det första steget är att gräva upp marken där dräneringsarbetet ska ske. Dikena grävs djupa nog att de går under husgrunden och är ungefär en meter breda. Arbetet görs i sektioner för att huset inte ska bli ostadigt under processen.
- Dräneringsrör läggs på dikets botten. Rören ska luta i riktning bort från huset och mot en plats där vattnet inte orsakar skada. Dräneringsslangen täcks sedan av grus och markväv.
- Dräneringsslangen leds bort. En harmlös utloppsplats hittas, i form av en dagbrunn, stenkista eller ett avloppssystem.
Tänk på! Det finns fördelar och nackdelar med alla årstider när det kommer till dränering. Under sommaren är det ofta torrare, vilket håller fukten borta. Under vintern ligger istället tjälen i marken, vilket innebär att de grävmaskiner som utför arbetet inte förstör marken. På sommaren går det att överse arbetet på grund av sommarledighet, men projektet brukar bli dyrare.
Kostnaden för att dränera varierar mycket
Hur mycket åtgärden kostar går inte att säga på rak arm eftersom varje situation är unik. Det finns dock några aspekter som antingen höjer eller sänker priset.
Tips! Det bästa du kan göra för att ta reda på hur mycket det kommer att kosta är att låta ett proffs uppskatta situationen. Ett sätt att göra det på är att skicka in en problembeskrivning till Offerta . De har ett enormt nätverk av hantverkare som skickar gratisofferter inom några dygn. //TEASER
Isolering. Vissa väljer att isolera husgrunden på utsidan i samband med dräneringen. Det blir ytterligare en förebyggande åtgärd.
Att isolera husgrunden tillför en extra kostnad på kort sikt, men det kan ses som en viktig investering. det kan låta dig vänta några extra år med nästa dräneringsarbete.
Rotavdrag. Du får göra rotavdrag för dränering av bostadshuset. Prisskillnaderna kan bli drastiska om rotavdraget nyttjas på rätt sätt.
Info! Rotavdrag och rutavdrag fungerar på samma sätt och räknas ihop. Rot- och rutavdraget får uppgå till max 75 000 kronor per år. För rot tillåts avdrag på 30 procent på arbetskostnaden. För rut får du göra avdrag på max 50 procent. Det som åtgärdas måste ha en fysisk koppling till bostadshuset för att vara giltigt.
Löpmeter. Husets storlek påverkar hur lång tid arbetet tar. Husets totala antal löpmeter motsvarar husgrundens omkrets.
Exempel! Stellas hem är en fristående enplansvilla på 80 kvadratmeter. Det behöver dräneras. Hon räknar då ut att huset är 10 x 8 meter, vilket betyder att husgrundens omkrets är 10 + 8 + 10 + 8. Sammanlagt blir det 36 meter som behöver grävas upp. Hon kontaktar en hantverkare och ber om en offert för 36 löpmeter.
Man räknar med att en löpmeter tar en timme att gräva. För att på egen hand uppskatta vad arbetet kan kosta kan man alltså ta reda på vad en kunnig hantverkare tar i timmen och multiplicera det med antalet löpmeter.
Det är viktigt att välja en hantverkare som är specialist på just dränering.
Kommentarer