Radhus
Ett radhus är en boendeform som kan påminna om villa. Bostaden har egen ingång, eventuellt balkong eller altan och uteplats, egen tomt och liknande. Du har även helt eget ansvar för bostaden. Radhus är även sammanlänkade med flera andra bostadshus i ytterväggarna. Boytan i ett radhus ska vara större än 50 kvadratmeter.
Artikelns innehåll - Klicka för att gå ner till önskad rubrik
Fördelar med att bo i radhus
Radhus är en boendeform som ofta är välplanerad, både invändigt och utvändigt, samt området det är placerat i. Detta medför en hel del fördelar med bostadstypen och att bo i denna.
- Ekonomiskt stabilt boende. Vid konjunkturer förändras inte priserna mycket.
- Du får mycket hus för pengarna. Radhus är ofta väldigt lika villor men ligger på ett mycket lägre pris.
- Bra planlösning. Radhusen är ofta smart planerade och har goda utrymmen.
- Familjeanpassade. Radhus är ofta barnvänliga och anpassade för familjer, med lekplatser utspridda i områdena.
- Samfällighet underlättar ansvar. Samfälligheten innebär att saker görs gemensamt. Exempelvis handlas kabel-tv och bredband gemensamt, och alla betalar avgifter för att snöröjning ska ske.
- Tillgång till tomt. Radhus har ofta en liten men ändå tillräckligt stor yta. Oftast är tomten lättskött men erbjuder möjlighet till att grilla, montera en studsmatta och liknande.
Nackdelar med att bo i radhus
Radhusets utformning gör att en del störningsmoment kan uppkomma. Även andra nackdelar finns med att bo i denna typ av bostad.
- Enformigt. Fastigheten och områden med radhus kan kännas enformiga och tråkiga i och med att alla hus ser likadana ut.
- Mindre värdeökning. Värdet på ett radhus stiger inte lika mycket som för villor.
- Ljudnivån. Det blir ofta ljudstörningar i området i och med att många bostäder är intryckta på små ytor.
- Ansvar. Ägare är fullt ansvarig för allt underhåll av ett radhus.
- Insyn. Beroende på hur radhuset är utformat kan det kännas som att grannarna ser in hos dig.
- Brandrisk. Bränder sprider sig extra snabbt i radhus eftersom bostäderna är sammankopplade.
Egna och gemensamma kostnader för radhus
I och med att radhuset ägs av du som köpare, kommer du få stå för driftskostnaderna för bostaden. I nästan alla radhusområden finns en så kallad samfällighet, vilket innebär gemensamt delande. För denna samfällighet betalas en viss avgift per månad, för att radhusägare ska tillföras olika faciliteter. Dessa kan vara allt från värme och vatten, till sophämtning, snörökning och vägarbeten.
Tänk på! För dig som äger ett radhus tillkommer alla driftkostnader för bostaden, även om vissa saker upphandlas av samfälligheten.
I vissa radhusområden ingår mer än annat, och därför varierar även samfällighetsavgifterna. Det som inte ingår kommer du som ägare behöva kompensera för själv. I och med att du även äger huset kan du bli skyldig för utsidan av huset, t.ex. fasadrenoveringar eller takrenoveringar. Detta kan ingå i samfällighetsavgiften, men är inte lika vanligt.
Radhus kan säljas som bostadsrätt
Den vanligaste formen av radhus är att äga bostaden själv, som en egen villa. Det finns däremot andra typer av radhus. En del säljs som bostadsrätter, vilket innebär att radhusen är en andel i en bostadsrättsförening och inte ägs av dig. Ansvarsområden vid denna bostadsform skiljer sig från den första typen av radhus.
Liksom lägenheter som är bostadsrätter, har du som radhusägare ansvar för i princip allt invändigt i bostaden. Om radhuset sålts som en bostadsrätt har däremot bostadsrättsföreningen vissa ansvar också. Exempelvis kommer den yttre delen av huset, som fasad och tak, ligga mer på bostadsrättsföreningen än vad den kommer göra på dig. På så sätt skiljer sig ansvarsområden beroende på om du äger radhuset eller inte.
Kommentarer
Hej,
jag bor i ett radhus i en trevlig förening, förutom en person. Vi är 12 fastigheter och 11 av oss sköter de sysslor som hör till det gemensamma. Den 12:e gör absolut ingenting av sådant, underhåller inte sitt hus och sin tomt. Huset, staket och förråd står och ruttnar mm mm . Nu undrar jag om vi på något sätt har rätt att kräva av personen att han ska åtgärda sin egen fastighet och även ta ansvar för gemensamhets-ytorna?
Hej Lotta,
Jag är tveksam om det går att kräva att personen hjälper till med gemensamma ytorna. I bostadsrättsföreningar går det inte att tvinga en person att delta i detta, och jag skulle gissa att detsamma gäller radhusföreningar.
En tomt som är ovårdad går att anmäla till byggnadsnämnden i kommunen det gäller. Då kan byggnadsnämnden se över om tomten utgör en olägenhet för grannar och omgivning, och i så fall kräva att personen som bor där åtgärdar problemen. Det är något som antingen radhusföreningen eller en privatperson kan göra, och går att göra anonymt. Läs mer hos Boverket om ovårdade tomter.
Tusen tack för svaret. Då vet jag 🙂
Hej! funderar på besittningsskyddet. Jag har radhus som jag äger. Ska hyra ut det. Läste att besittningsskyddet inte gäller för min hyresgäst? Behöver jag inte gardera mig för det i avtalet (att friskriva mig från det)+
Hej Carina,
Det stämmer, när du äger bostaden du hyr ut gäller inget besittningsskydd för hyresgästen. Undantaget är om du redan hyr ut andra privatbostäder. Läs mer här: Besittningsskydd