Arrende
Uppdaterad: 19 september, 2022
Arrende är när en markägare ger en fysisk eller juridisk person rätten att använda jordägarens jord eller mark mot en viss avgift. Markägaren kallas även jordägare, och den som får använda marken kallas för arrendator. Det finns fyra huvudsakliga typer av arrenden som styr vad marken får användas till och vad som får finnas på marken.
Vid arrendetvister kan jordägaren och arrendatorn ta hjälp av arrendenämnden, som kan medla och fatta beslut.
Marken som arrenderas kan upplåtas som jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende. Det som är avgörande är vad arrendatorn ska använda marken till.
Innehåll
- Jordbruksarrende
- Bostadsarrende
- Anläggningsarrende
- Lägenhetsarrende
- Jakt på annans mark räknas inte som arrende
- Fiskearrende har särskilda regler
- Skriv ett omfattande arrendeavtal
- Uppsägning för olika arrenden
- I vissa fall har arrendatorn besittningsskydd
- Arrendatorn kan överlåta arrende med jordägarens tillstånd
- Vanliga frågor om Arrende
Jordbruksarrende
Ett arrende räknas som jordbruksarrende om jordägaren och arrendatorn har ingått ett avtal om att marken ska användas för jordbruksändamål. Till exempel kan arrendatorn använda marken till åkermark eller betesmark.
Tänk på! Avtalet måste alltid vara skriftligt. Muntliga avtal är inte giltiga.
Det finns två olika typer av jordbruksarrenden: gårdsarrende och sidoarrende. Skillnaden mellan dem är att det vid upplåtelse av gårdsarrende även ingår en bostad, vilket det inte gör vid sidoarrende.
Jordbruksarrenden kan upplåtas till både fysiska och juridiska personer. Juridiska personer kan dock inte ha en bostad, och därför räknas sådana upplåtelser alltid som sidoarrenden.
Arrendetid för jordbruksarrende
Arrendetiden för gårdsarrenden får aldrig vara kortare än fem år. Det gäller även om ni skulle ha skrivit en kortare tid i avtalet. Bara i enstaka fall kan arrendenämnden lämna dispens för avtal på kortare tid.
Sidoarrenden har inget krav på minimitid, utan det är upp till arrendatorn och jordägaren att bestämma hur länge avtalet som minst ska gälla.
Jordbruksarrenden kan inte vara bindande i mer än 25 år. Om det har gått mer än 25 år sedan avtalet skrevs under är det fritt fram för båda parterna att säga upp avtalet.
Bostadsarrende
För att upplåtelsen ska räknas som bostadsarrende ska syftet vara att arrendatorn ska bo på platsen och betala ersättning till jordägaren. Arrendatorn har då rätt att bygga en bostad eller ha kvar en bostad som finns på marken. Vanligast är att arrendatorn har ett fritidshus eller en sommarstuga på marken, men även en permanentbostad kan vara ett bostadsarrende.
Till skillnad från gårdsarrende får marken däremot inte användas till jordbruk.
I regel gäller bostadsarrenden bara för fysiska personer. Upplåts ett liknande arrende till juridiska personer räknas det vanligtvis som ett lägenhetsarrende.
Arrendeavtalet ska vara skriftligt, men om ett muntligt avtal ingicks före 1 juni 1968 så gäller även det. Det förutsätter dock att upplåtelsen uppfyller alla förutsättningar som finns för bostadsarrende enligt de regler som gäller i dagsläget.
Arrendetid för bostadsarrende
Bostadsarrenden ska ingås på bestämd tid och gälla i minst fem år. Ifall ni vill att avtalet ska gälla tills vidare räknas det ändå som ett femårigt avtal enligt lag.
Som längst kan ett bostadsarrende vara bindande i 50 år. Om det finns en detaljplan där arrendeområdet ligger får avtalet vara bindande i högst 25 år. En detaljplan är ett dokument som visar hur ett område i en kommun får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.
Om det däremot är staten som är jordägare gäller inga tidsbegränsningar.
Anläggningsarrende
Anläggningsarrenden innebär att arrendatorn har rätt att bygga eller ha kvar byggnader för att bedriva verksamheten på marken. Anläggningsarrenden kan exempelvis vara bensinstationer, fabriker, vindkraftverk eller lagerhus.
Avtal för anläggningsarrenden måste alltid vara skriftliga, med undantag för avtal som träffades före 1 juli 1968.
Arrendetid för anläggningsarrende
Avtalet för ett anläggningsarrende ska vara tidsbestämt, och arrendetiden får inte vara kortare än ett år. Ifall ni har avtalat om att arrendet gäller tills vidare räknas det enligt lag som ett avtal på fem år.
Ett anläggningsarrende kan som längst vara bindande i 50 år, men om det finns detaljplan på området gäller högst 25 år.
Dessa tidsbegränsningar gäller inte om det är staten som är jordägare.
Lägenhetsarrende
Övriga arrenden kallas för lägenhetsarrenden. Det handlar alltså om ett lägenhetsarrende om arrendet inte uppfyller kraven för jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende.
Exempel på lägenhetsarrende kan vara en idrottsförenings klubbhus, en kajplats eller en lekplats.
Ett avtal om lägenhetsarrende behöver inte vara skriftligt, utan det går lika bra med ett muntligt avtal. Ett skriftligt avtal är dock det säkraste, så att det inte uppstår några tveksamheter om vilka villkor ni har kommit överens om.
Arrendetid för lägenhetsarrende
Avtal om lägenhetsarrendet kan antingen ingås på bestämd tid, tills vidare eller på arrendatorns livstid.
Som längst kan avtalet vara bindande i 50 år. Om det finns en detaljplan för området gäller i stället max 25 år.
Jakt på annans mark räknas inte som arrende
Mark som upplåts för jakt räknas inte som arrende, även om det ibland brukar kallas för jaktarrende. I stället finns det en jaktlag som tar upp reglerna för jakträtt på någon annans mark.
Fiskearrende har särskilda regler
Fiskerätt kan ingå i ett jordbruksarrende, och räknas då inte som ett eget arrende. Men det finns också en egen arrendetyp som heter fiskearrende, som styrs av en egen lag. Om någon upplåter fiskerätt mot ersättning och arrendatorn i någon mån försörjer sig på fisket handlar det om ett sådant fiskearrende.
Skriv ett omfattande arrendeavtal
Det är viktigt att skriva ett omfattande arrendeavtal som tar upp all relevant information för upplåtelsen. Bland annat ska det i avtalet stå hur arrendeområdet får användas, hur stort det är och vad som ingår i avtalet. Avtalet bör dessutom innehålla information om avgiften, hur lång arrendetiden är och hur lång uppsägningstiden är.
I de allra flesta fall är det också krav på att arrendeavtalet ska vara skriftligt. De enda undantagen är lägenhetsarrende och avtal som tecknades före den 1 juli 1968, som får vara muntliga.
Tips! Anlita en jurist för att få ett giltigt och omfattande arrendeavtal.
Arrendatorn ska betala skälig ersättning till jordägaren
Jordägaren ska ta ut en skälig arrendeavgift från arrendatorn. Vanligtvis får jordägaren betalt i pengar, men det går även att ta ut andra typer av ersättning, som till exempel varor eller arbetsprestationer. För jordbruksarrende är det dock inte tillåtet med annan ersättning än pengar.
Arrendatorn ska betala ersättningen senast tre månader före arrendeårets slut om ni inte har avtalat om något annat.
Arrendatorn kan i vissa fall få sänkt avgift
I följande fall kan arrendatorn få nedsänkt avgift mot vad ni tidigare har kommit överens om.
- Arean på arrendestället visar sig vara mindre än vad som framgick i avtalet.
- Marken försämras eller minskas på grund av en skada som arrendatorn inte har orsakat själv, till exempel av naturligt vattenflöde.
- Delar av arrendestället tas bort av arrendatorn.
Kan man ändra villkor i arrendeavtalet?
Det är möjligt för både jordägaren och arrendatorn i ett jordbruksarrende eller bostadsarrende att ändra villkoren, till exempel gällande avgiften. Då ska den part som vill göra ändringen skicka en villkorsändring till den andra parten.
För att ändra villkoren i ett anläggningsarrende måste avtalet först sägas upp. Villkoren i ett lägenhetsarrende kan inte ändras, på grund av att arrendet saknar besittningsskydd.
Skulle det uppstå tvister om villkorsändringen kan ärendet skickas till arrendenämnden.
Uppsägning för olika arrenden
Ett arrendeavtal måste alltid sägas upp för att det ska upphöra. Det gäller oavsett om avtalet löper på tills vidare eller under en begränsad tid.
Om varken jordägaren eller arrendatorn säger upp avtalet fortsätter det att gälla tills det sägs upp. Om avtalet gällde kortare än fem år förlängs tiden med lika länge till. Om avtalet gällde mer än fem år förlängs avtalet i stället med fem år till.
Uppsägningen måste också vara skriftlig för att vara giltig. Om arrendeavtalet sägs upp måste arrendatorn flytta från marken när arrendetiden har löpt ut.
Tänk på! En uppsägning av arrende måste vara skriftlig för att gälla.
Om du vill säga upp ett arrendeavtal behöver du göra det en viss tid innan avtalets löptid går ut. Hur lång tid den uppsägningstiden är varierar beroende på vilken typ av arrende det handlar om, och också på hur lång löptiden är.
Till exempel måste ett arrendeavtal som löper på 25 år sägas upp senast efter 24 år, om uppsägningstiden är ett år. Om varken jordägaren eller arrendatorn har sagt upp avtalet till dess förlängs avtalet automatiskt med fem år till.
Exempel: Jordägaren Erik arrenderar ut jordbruksmark till Pelle. Arrendeavtalet skrevs år 2010 och löper på i 25 år med ett års uppsägningstid. För att avtalet ska upphöra vid avtalstidens utgång, det vill säga år 2035, måste Erik eller Pelle säga upp avtalet senast år 2034. Om de inte gör det förlängs avtalet med fem år till.
Uppsägningstid för jordbruksarrende
- Längre än fem års löptid. Avtalet ska sägas upp minst ett år före arrendetidens slut.
- Kortare än fem års löptid. Avtalet ska sägas upp minst åtta månader före arrendetidens slut.
- Kortare än ett års löptid. Avtalet behöver inte sägas upp, utan slutar gälla när arrendetiden löpt ut.
Har parterna avtalat om längre uppsägningstider gäller det bara för jordägaren. Arrendatorn får i så fall använda sig av det som står i lagen i stället.
Uppsägningstid för bostadsarrende
Avtalet ska sägas upp minst ett år före arrendetidens utgång. Har parterna avtalat om egna uppsägningstider måste jordägaren följa detta, men arrendatorn kan välja att följa lagen i stället om den är mer fördelaktig. Uppsägningen måste vara skriftlig.
Uppsägningstid för anläggningsarrende
Jordägaren och arrendatorn kan fritt bestämma om ni vill ha någon uppsägningstid eller inte, och även hur lång uppsägningstiden i så fall ska vara. Om ni kommer överens om att avtalet ska upphöra utan uppsägning har arrendatorn inte något besittningsskydd.
Uppsägningstid för lägenhetsarrende
- Tillsvidareavtal utan uppsägningstid. Om någon av er säger upp avtalet upphör det att gälla den 14 mars som inträffar närmast efter uppsägningen. Ett sådant bestämt datum då avtal slutar gälla kallas för fardag.
- Tidsbestämda avtal. Ni kan själva avtala om en uppsägningstid som då gäller för både jordägare och arrendator.
Avtalet kan sägas upp i förtid om arrenderätten förbrukas
Om arrendatorn inte sköter sig kan arrenderätten förbrukas. Då kan jordägaren säga upp arrendeavtalet i förtid, och arrendatorn har i det fallet inget besittningsskydd.
Då har arrendatorn förbrukat sin arrenderätt
- Arrendatorn betalar inte avgiften i tid.
- Marken används till annat än vad som har avtalats.
- Arrendet blir vanvårdat.
- Arrendatorn rättar sig inte efter att jordägaren har sagt till.
I vissa fall har arrendatorn besittningsskydd
Arrendatorn har besittningsskydd vid både bostadsarrenden och jordbruksarrenden. Det innebär att jordägaren inte kan säga upp arrendatorn på vilka grunder som helst. Om jordägaren säger upp avtalet har arrendatorn rätt att få en förlängningsförfrågan prövad hos arrendenämnden, eller rätt till ersättning om jordägaren vägrar förlänga.
Anläggningsarrenden har indirekt skydd. Det innebär att arrendatorn tvingas flytta om jordägaren säger upp arrendet, men kan i så fall ha rätt till skadestånd.
För lägenhetsarrenden saknas däremot besittningsskydd helt.
Tänk på! Besittningsskydd gäller i de flesta fall för jordbruks- och bostadsarrenden, men inte för lägenhetsarrenden. Anläggningsarrenden har indirekt besittningsskydd.
Det finns dock vissa fall då besittningsskydd inte heller gäller för jordbruksarrenden, bostadsarrenden och anläggningsarrenden.
Jordbruksarrenden saknar besittningsskydd om
- Det är ett sidoarrende med en avtalstid på max ett år
- Arrendatorn har förverkat arrenderätten
- Den säkerhet som arrendatorn har lämnat för arrendet har försämrats och arrendatorn inte kan hitta en ny säkerhet
Bostadsarrenden saknar besittningsskydd om
- Det inte finns något hus färdigbyggt på marken när jordägaren senast kan säga upp avtalet
- Arrendatorn har förverkat arrenderätten
- Säkerheten för arrendet har försämrats och arrendatorn inte har fått fram en ny säkerhet
- Arrendenämnden lämnar dispens efter att arrendatorn har avstått besittningsskydd
Anläggningsarrenden saknar besittningsskydd om
- Parterna har valt att avtala bort besittningsskyddet
- Arrendatorn har förverkat arrenderätten
- Den säkerhet som arrendatorn har lämnat för arrendet har försämrats och arrendatorn inte kan hitta en ny säkerhet
Arrendatorn kan överlåta arrende med jordägarens tillstånd
För att en arrendator ska få överlåta ett jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende till någon annan måste jordägaren ha gett sitt tillstånd till detta. För lägenhetsarrenden finns inga regler för ägarbyte, utan då görs bedömningen i stället enligt allmänna avtalsrättsliga principer.
Undantag för jordbruksarrende och bostadsarrende
Det finns vissa undantagsfall då jordbruksarrenden och bostadsarrenden får överlåtas utan jordägarens tillstånd.
Villkor för att överlåta jordbruksarrende på minst tio år
Ett långtidsarrende som löper på tio år eller längre kan få överlåtas genom köp, gåva och byte. I så fall måste följande villkor vara uppfyllda.
- Rätten till överlåtelse är inte bortskriven i avtalet.
- Arrendatorn har erbjudit jordägaren att ta tillbaka arrendet mot en skälig ersättning.
- Jordägaren har inte accepterat arrendatorns erbjudande inom en månad.
- Den som ska ta över arrendet är lämplig och skötsam.
Villkor för att överlåta jordbruksarrende till make, maka eller barn
Arrendatorn kan överlåta arrendet till sin make, maka eller sitt barn genom köp, gåva och byte, så länge följande villkor är uppfyllda.
- Avtalet löper över en viss tid.
- Arrendet omfattar ett utvecklat lantbruksföretag.
- Jordägaren har inte någon anledning att motsätta sig en överlåtelse.
Villkor för att överlåta jordbruksarrende med investeringar
Om arrendatorn har gjort investeringar på jordbruksarrendet, som exempelvis byggnader eller anläggningar, får arrendatorn överlåta arrendet under följande förutsättningar.
- Arrendatorn har erbjudit jordägaren att lösa in investeringen.
- Jordägaren har inte accepterat erbjudandet inom tre månader.
- Den som ska ta över arrendet är lämplig och har ordnad ekonomi.
Villkor för att överlåta bostadsarrende
Arrendatorn har rätt att överlåta arrenderätten om följande villkor är uppfyllda.
- Rätten till överlåtelse är inte bortskriven i avtalet.
- Avtalet löper över en viss tid.
- Arrendatorn har erbjudit jordägaren att ta tillbaka arrendet för skälig ersättning.
- Jordägaren har inte accepterat erbjudandet inom en månad.
- Den som ska ta över har ordnad ekonomi och är skötsam.
Vanliga frågor om Arrende
Arrende betyder att en fysisk eller juridisk person som äger mark hyr ut rätten att använda marken till en annan fysisk eller juridisk person. Olika regler gäller för upplåtelsen beroende på vad marken ska användas till. De olika typerna av arrende är jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende.
En tomträtt är avsedd för bostad och är mark som ägs av stat eller kommun. Ett arrende kan ägas av i princip vem som helst, men du som arrendator får exklusiv rätt att nyttja marken mot en avgift. Du kan pantsätta en tomträtt men inte ett arrende, och du får också göra avdrag på fastighetsskatten på tomträtt men inte på arrende.
Nej, som arrendator kan du inte pantsätta ett hus på ofri grund. För att kunna pantsätta din bostad behöver du i så fall köpa marken av jordägaren.
Ett arrende kan ärvas om vissa villkor är uppfyllda. Till exempel ska avtalet löpa över bestämd tid, rätten ska inte vara bortskriven eller begränsad i avtalet, och den som ärver arrendet ska vara skötsam och ha ordnad ekonomi. När det gäller jordbruksarrenden behöver arrendenämnden ge sitt tillstånd för att det ska ärvas.
Om jordägaren säljer den mark som arrenderas ut följer arrendeavtalet med i försäljningen. Den nya ägaren till marken är alltså lika bunden till arrendeavtalet som den förra ägaren var.
Ja, men arrendatorn måste först be om jordägarens tillstånd för att få överlåta arrendet till någon annan. I vissa undantagsfall kan arrendatorn överlåta arrendet även om jordägaren inte samtycker, men då finns det strikta villkor som måste vara uppfyllda.
Jordägaren kan säga upp arrendeavtalet i förtid om arrendatorn inte har skött om arrendet ordentligt. Det går också att skriva in i avtalet att jordägaren får säga upp i förtid, men då måste arrendenämnden godkänna detta.
Det finns inga lagstadgade riktlinjer på vad som är ett skäligt pris för arrende, utan där gäller avtalsfrihet. Om jordägaren och arrendatorn inte är överens om ett skäligt pris kan ni vända er till arrendenämnden som får fastställa ett skäligt pris.
Om det står i avtalet att jordägaren har förköpsrätt och arrendatorn ska sälja en byggnad på marken, måste arrendatorn först erbjuda jordägaren att köpa byggnaden. Står inte detta i avtalet har jordägaren inte förköpsrätt, utan byggnaden kan säljas som vanligt.
Nej, arrendatorn har inte förköpsrätt om jordägaren vill sälja marken som arrenderas ut. Men om det finns en bostadsfastighet på marken kan arrendatorn lämna intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten om att köpa marken, för att eventuellt få förköpsrätt vid försäljning.
Kommentarer
Hej,
jag har skrivit köpekontrakt och erlagt handpenning för ett bostadsarrende (fritidshus). Köpet förutsätter, som brukligt är, att säljaren ställt ett hembud till jordägaren. Månaderna går dock, och mäklaren vidhåller att jag måste fortsätta vänta, eftersom jordägaren är ett dödsbo och “arvet inte är klart”. Hembud kan således inte lämnas till dödsboet utan endast till de fysiska och slutliga arvingarna, enligt mäklaren. Stämmer detta, och måste jag i så fall fortsätta vänta oavsett hur lång tid det tar?
Hej, jag har köpt ett fritidshus och arrenderar marken/tomten som nu visar sig översvämmas av vatten väldigt mkt höst och vår. Det ligger en gammal dränering med två ventiler/ rör som ser ut att vara hantverksmässigt gjort för ett antal år sedan. Min fråga är vem ansvar det är att dräneringen fungerar?
Hej!
Jag överväger att köpa ett hus på ofri grund. Det ägs idag av markägaren, men pga att huset ligger på åkermark som markägaren vill behålla, och avstyckning av marken under/runt huset tar väldigt lång tid önskar jag köpa huset på ofri grund.
Kan markägaren senare begära att vi antingen river eller flyttar huset? Behövs ett arrendeavtal även om jag äger huset, dvs inte ”hyr” detta?
Tack!
Hej, jag håller på att bygga om mitt spiketält till en stuga. Den ska inte ha vatten eller el. Den står på utkanten av en lägda. Nu pratar jag och markägaren om att vi ska ha ngn form av arrende, vilken är det vi ska använda oss av? Stakar man ut den mark jag ska ha så det syns ngn gräns?
Hej
Jag och min fru är intresserad att köpa ett hus på ofri grund där markägaren har mark med en strandtomt.
Kvinnan som nyligen blivit änka och som bott där sedan 90 talet vill sälja huset, och har visat oss deras arrendeatlet som skrevs om 2007, och löper på 5 år i taget. Kvinnans arrendeavtal upphör 2026 innan det förnyas på ytterligare 5år. Kontraktet kan omförhandlas ett år före utgången tid. På deras kontrakt står det permanent boende i avtalet och man följer konsumentprisindex. Markägaren försökte skriva om texten från permanent boende till fritidsboende under senare tid, men fick avslag från arrendenämnden. Nu har jag fått förslag där det står fritidsboende men jag att vill köpa det som det är idag ett åretruntbostad. Men vår tanke är att i början ha det som ett fritidsboende och i framtiden är att flytta ut. Kvinnan och mäklaren säljer detta hus som en åretruntbostad. Till saken är att det kommer att dras vatten och avlopp till fastigheten där vi måste ansluta. I och med detta kommer byggrätten i området att gå upp från 80 till 150kvm. Arrendatorn är skyldig att kosta på indragningen och anslutningen av VA: Markägaren vet inte att jag tänkte använda detta som ett fritidshus. Jag har bett mäklaren om hjälp, där mäklarfirman är en av landets största och har egna jurister, men inte fått hjälp.
mina frågor är:
• Har ägaren rätt att höja arrendeavgiften om jag bor där permanent?
• Kan markägaren höja avgiften om det blir ny byggrätt, även om jag inte skulle bygga ut eller om jag väljer att bygga ut. (förutsatt att jag får ett ok från markägaren att ansöka om bygglov).
Det står inget annat i avtalet mer än höjning av konsumentprisindex.
Det blev en mindre höjning av arrendeavgiften 2010, då taxerings avgiften på marken förändrades, samt att man hänvisade till högt marknadsvärde och taxering i förhållande till prisindex.
Nu är det totalt 9 arrendatorer i samma sitts så vad jag förstår går an ihop om det är större förändringar. Denna tomt har dock det bästa sjöläget. Markägaren har fått möjligheten att köpa huset som står på markägarens tomt, men man har inte visat intresse, Jag har även frågat att köpa loss marken av markägaren men inte fått svar, mer än att det kan vi diskutera när vi har bott ett tag. Markägaren vill veta vem som bor där och vill inte bestämma sig nu, är svaret. Jag känner mig osäker att skriva på ett köpekontrakt av huset när man inte vet framtiden och avgiften. Dock idag är avgiften rimlig.
Paret som bodde där har haft detta i sin släckt sedan 40 talet, och man säger att man inte haft andra problem mer än skrivelsen om fritidshus med markägaren.
Vem kan man ta hjälp om för att driva frågorna vidare. Jag vill skriva i l köpekontraktet av huset en klausul om att om vi och markägaren inte är överens om arrendeavtalet så upphör köpet av huset. Jag vill inte betala en massa advokat kostnader, då risken är att en annan köper huset.
Mina svärföräldrar har en gård och i gården jämte bodde länge ett äldre par som inte brukade sina åkrar. Mina svärföräldrar gjorde för många år sedan ett muntligt avtal om arrende av åkrarna för att bruka dem. Härom året sålde de äldre paret till en man som inte heller han ämnade att bruka åkrarna och mina svärföräldrar fick lov att fortsätta att arrendera åkermarken och bruka den. Men denna man blev inte långvarig och efter något år sålde han gården. Möjligen var han inte så tydlig med att det fanns någon som brukade åkermarken till mäklaren när han sålde och när den nya ägaren var på plats hotade denne med rättsliga åtgärder. Mina svärföräldrar förstod ganska snart att den nya ägaren inte ville resonera sig fram till en lösning så de sa att man tar bort djuren och lämnar de odlade fälten, vilket man också gjorde. Nu säger den nya ägaren att man vill ha gräs på några av åkrarna och säger att man ska ta dit en firma som ska ta bort havren som mina svärföräldrar lämnat kvar och sedan se till så att detta blir gräsmark. Den nya ägaren vill ha ersättning för det. Som jag har lyckats läsa mig till finns inget rättsligt stöd för dem att kräva detta eftersom avtalet var muntligt. Det borde väl gälla båda vägar? Mina svärföräldrar har lämnat sin skörd och har avstått den, men ska väl inte behöva betala för återställning till något som inte varit där tidigare? Detta har ju varit åkermark. Mannen som hade marken tidigare, innan den nuvarande ägaren, har inte varit till något stöd för mina svärföräldrar i frågan och något resonemang verkar ingen av den tidigare och de nuvarande ägarna vilja ha. Det är en tråkig start på en relation med en ny granne. Samtidigt förstår jag att de gjort en miss som inte satt avtalet på papper, men det var så länge sedan och på landet har ett handslag ofta gällt genom åren.
Jag och min syster äger tomter i anslutning till varandra. Nu ska jag köpa en bod om 20 kvm av henne som ligger 1 m från tomtgränsen (vi tänker renovera/bygga om boden), men vi tycker att avgiften för att klyva tomten (30 000-100 000 kr) är orimligt hög, varför vi funderar på ett bostadsarrende istället. Men jag är rädd att arrende kan leda till framtida konflikter mellan våra barn, när arrendet ska omförhandlas om 25 år, varför jag nu undrar om klyvning ändå är det bästa alternativet? Hur säkert besittningsskydd har man på ett bostadsarrende och vad händer när det ska omförhandlas, kan man bli uppsagd då? Sedan undrar jag vad som är normal hyra vid arrende, eller om man kan sätta symbolisk summa?
Hej!
Jag har en fråga kring avtalen kring arrende. Min mamma och sambo har arrenderat en tomt med fritidshus där arrendet på 50 år löpt ut 2015, huset blev även köpt då. Och efter det har markägaren sagt att samma avtal ska gälla, men i avtalet står ingen summa och vart det ska betalas och som jag förstår kan bara 5 årsavtal skrivas. Markägaren har flera hus som ska stå för arrenden och efter flera försök under flera år har ingen lyckas få tag i denne på varken telefon eller hemma, men har nu börjat att försöka driva in pengar för detta. Hur lång tid får det gå efter att ett nytt avtal ska gälla för att driva in pengar? De har inte hört något från markägaren förrän nu. De är nu inne på en andra 5 års period och har sålt huset i år och skulle vilja veta vad som gäller?
Mvh Jenny
Hej!
Vi köpte en liten gård för snart 2 år sedan. Eftersom vi hade med oss 2 hästar, har vi gjort oss en liten hästgård. Ytan är ca 1ha skog och ca1ha övrig mark.
När vi flyttat in märkte vi att den ”övriga marken” nyttjades av någon bonde eftersom något sädesslag skördades strax efter att vi flyttat in. Vår lilla ”markfläck” var en del av ett större fält.
Vi fick ingen information om arrende vid köp. Hittade inget kontrakt, papper etc.
Nu har ju lite tid gått och vi hade hoppats att den bonde som nyttjar marken skulle ha ”knackat på” och presenterat sig. Vi bor ju på en mindre by, så det borde spritt sig att det skett ett ägarbyte. Dock är vi ”nya”, så vi har inte lyckats klura ut vem bonden är.
Vi skulle nu vilja använda en del av marken till ridning (20*30m), men vill ju prata med bonden först. Men hur gör man, när det inte tycks finnas papper på något?
Hej. Vi har köpt en gård och det finns en stuga på gården som arrenderas av en person. Marken är vår ,samt stugan. Avtalet är endast skrivet på stugan, ingen mark, men personen änvänder marken runt stugan.
Avtalet är på 5 år och arrendatorn har brutit mot vissa punkter i avtalet, vi vill bruka stugan för egen del å säga upp avtalet i förtid.
Det utgår ingen avgift el tjänst till markägaren som betalning.
Kan det då kallas arrende? Eller vad går det under för slags rubrik, hyra? Vi behöver hjälp att fastställa vad det verkligen är för avtal å vilka regler som gäller.
Hej
Hur säger jag upp ett arrendeavtal? Finns det färdiga mallar eller kan man bara skriva ihop något?
Önskar ta tillbaka marken av tre orsaker.
Arrendatorn utnyttjar inte marken i nån större mån alls.
Önskar bruka marken själva till miss del.
I fall vi skulle sälja huset/marken så vill vi inte att ett arrendeavtal som löper 5 år skall verka avskräckande. Så vi skulle kunna tänka oss ha kvar arrendatorn men ändra villkoret till att löpa 1 år i taget.
Tacksam för svar
Mvh Marika
Jag funderar på att köpa ett fritidshus på arrenderad mark. Huset är mycket litet och har utedass samt förråds- och vedbod. Två frågor:
Fråga 1. Tomten säljs med ett stort träd som blåste av i höstas och lutar mot förrådsboden, som i sin tur står snett med intryckt tak och bara används på egen risk. Jag fruktar att trädet faller helt och krossar boden och då kan även utedasset drabbas. Är det rimligt att jag begär att markägaren låter fälla trädet innan jag köper? Annars borde väl arrendet sänkas, om markägarens fallna träd gör att jag inte kan använda en bod på tomten?
Fråga 2. Markägaren höjde arrendet med ca 30 % för ett år sedan, det var då inte reglerat på över 15 år. Nu vill hen bara skriva avtal för 4 år eftersom det har gått ett år sedan arrendet höjdes. Är det bara att bita ihop och se glad ut eller finns det någon regel eller praxis för 5-årsavtal som jag kan åberopa?
Jag har fått erbjudande att köpa en bit mark. På marken finns ett gammalt fritidshus (10 – 15kvm). Arrendet förlängs var femte år och måste som ni tidigare nämnt sägas upp ett år innan tiden löper ut.
Om jag köper marken…
Förlängs avtalet med fem år från datumet jag blir jordägare?
Kan jag problemfritt säga upp avtalet när ett år återstår?
Finns det något annat jag bör känna till innan affären genomförs?
Tack för hjälpen!
Jag ärvde huset -99 av min mor och far.(båda är avlidna) och då följde arrendet som min far betalade 10.000kr för 30 år sedan med: Arrendet är skrivet på 50 år alltså 20 år kvar, nu ska jag sälja … ärver köparna arrendet som är kvar eller vad händer?
Tacksam för snabbt svar
hej
jag hyr ut en markplätt för en mobilmast. jag vill ändra avtalet med avseende på arrendeavgiften. Ska jag skicka ett brev till mastägaren att jag säger upp avtalet , eller ska jag skriva att jag begär en avgiftsförhandling ?
Hej !
Kan en kommun arrendera ut parkmark till en stugförening ?
Hej, jag och mina syskon har ett fritidshus på arrendetomt (ca 1000kvm)
Räknas som strandnära, vi betalar nu
Ca 14000:- per år i arrende, vilket måste ses som ganska mycket pengar för en tomt, nu vill jordägaren höja till 30000:-
Per år , alltså över 100% höjning, är fullt medveten om att priserna på fritidshus/tomter har gått upp på senare tid, dessutom vill han ha höjning varje år med kpi +1% arrende löper på 5 år.
Denna höjning känns oskäligt hög, kan man komma med ett motbud till jordägare? Och säga att man kan godta en höjning med 25% t.e.x
Andra jämförbara områden i vår kommun har arrendenivåer som ligger
På mellan 6000:- till 13000:-
Hej
Jag och min make är på väg att köpa hus på arrende mark Vi har varit i kontakt med ägaren av marken och hon vill sälja marken till oss. Arrendet är satt på 5 år och går ut 2025. Vi ska även köpa huset som finns på arrende marken. Säljaren har betalt arrendet fram till juni 2022.
Hur går vi tillväga? Vi behöver köpa mark och hus samtidigt för att banken ska godkänna och pantsätta eftersom det inte finns några pantbrev.
Avslutas arrendet automatiskt när vi köper marken eller löper den till 2025?
Tack på förhand
Hej Evelina,
Jag undrar om det är möjligt att arrendera mark med befintlig bostad från en jordägare med avsikten att renovera och sedan lista ut fastigheten på Airbnb för korttids uthyrning. Finns det några lagar som hindrar detta och vad för typ av arrende skulle detta vara då? Med förutsättningen att jordägaren skulle tillåta detta. Vad skulle risken vara med detta för mig som arrendator isåfall?
Tack för svar!
Hej Evelina!
Jag är medlem i en ekonomisk förening som tillsammans köpt mark för boende och för jordbruk. Byn har 28 tomter där var och en har byggt sitt hus. Sen ett år tillbaka har tomtägarna fått möjlighet att köpa sin tomt. Idag är det bara ett fåtal kvar som inte har har möjlighet eller önska köpa sin tomt. Nya arrendekontrakt ska skapas, arrendet ska självklart täcka driftskostnaden för väg, vatten, sopor osv, utgift som alla i byn delar på.
Vi vill att arrendet ska bli så lågt som möjligt, vad bör vi tänka på så att det blir korrekt?
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning
Sylvia