Bostadsrätt

Boendeformen bostadsrätt och dess för och nackdelar

Utskriftsvänlig PDF

En bostadsrätt är en upplåtelseform av bostad. Detta innebär att nyttjanderätten av lägenheten, alltså användandet av den, lämnas över under en viss period. Medlemmar i en bostadsförening äger en andel i föreningen, vilket motsvarar en lägenhet. Rätten att använda denna bostad motsvaras av en avgift som betalas varje månad.

Fördelar med att bo i en bostadsrätt

En bostadsrätt ägs egentligen inte av dig, men i stort sett är det nästan som det. Det finns relativt mycket fria tyglar när det kommer till vad du får göra med en bostadsrätt. Detta, tillsammans med andra faktorer, gör att det finns fördelar med att bo i en bostadsrätt.

  • När du köper en bostadsrätt gör du en investering i ditt eget boende.
  • Det kan vara billigare att köpa en bostadsrätt där marknadshyrorna är höga.
  • Du får i princip inreda bostadsrätten hur du vill och göra småförändringar, som ommålning.
  • Större renoveringar behöver godkännande från föreningen. Det brukar däremot inte vara några problem då du bekostar renoveringen och att resultatet ofta leder till ökat värde på bostadsrätten.
  • Genom rätt investeringar i bostadsrätten kan du öka värdet på den. På så sätt kan du få tillbaka mer pengar när du säljer den än vad du köpte den för.

Nackdelar med att bo i en bostadsrätt

Trots att det kan kännas som att du äger bostadsrätten själv, är det en förening som äger den. Det finns därför vissa regleringar. Bostadsrätter kostar även en hel del pengar. Dessa faktorer kombinerat skapar några nackdelar med att bo i bostadsrätt.

  • För att köpa en bostadsrätt krävs det att du har tillgång till mycket kapital
  • Du måste kunna betala en större summa som kontantinsats, antigen med egna pengar eller kontantinsatslån.
  • Du behöver ha god ekonomi för att kunna ta bolån för resterande summa.
  • Det finns en risk att bostadsmarknaden förändras och värdet på bostadsrätten sjunker. Då kan du förlora en stor summa pengar.
  • Trots att det kan vara en fin och dyr lägenhet som du är villig att investera i, kan bostadsrättsföreningen den tillhör gå dåligt. Det innebär att månadsavgiften till bostadsrättsföreningen kan vara hög.
  • Du måste ha ett godkännande från bostadsrättsföreningen innan du gör större förändringar i lägenheten. Ibland kan de inte bli godkända, trots att det är du som betalar för de.

På grund av föreningens stora inflytande är det bra att ha koll på hur en bostadsrättsförening fungerar och hur just den förening du ska flytta in i ser ut. Vi har samlat allt du behöver veta om bostadsrättsföreningar.

Stora delar av bostadsrätten är innehavarens ansvar

Ansvarsområdena för bostadsrätter är många. Nästan allt i en bostadsrätt är bostadsrättsinnehavarens ansvar. Allt som finns och syns inne inuti bostaden är ditt ansvar, medan allt utanför är föreningens ansvar. Om något inuti bostadsrätten går sönder är det ditt ansvar. Detta till skillnad från hyresrätter där en hyresvärd kommer för att hjälpa. Se därför till att inget är på väg att gå sönder, eller redan har gjort det, i och med att du köper en bostadsrätt i befintligt skick.

Tips! Var varsam om din bostadsrätt i och med att du är ansvarig för i princip allt.

Om det skulle börja brinna i din bostadsrätt och elden sprider sig till andra ställen i fastigheten är det du som blir ekonomiskt ansvarig. Som bostadsrättsinnehavare är det därför rekommenderat att du har en hemförsäkring som täcker sådana typer av olyckor, exempelvis bränder eller vattenskador. Med en hemförsäkring kan du ersätta grannens skador. Ett bostadsrättstillägg, en bostadsrättsförsäkring, kan också vara bra att ha för att täcka skador i ditt egna hem.

Bostadsrättsföreningen har en stor roll

För att få bo i en bostadsrätt måste du betala en månadsavgift till bostadsrättsföreningen. Detta för att täcka kostnader för driften av huset. Föreningen beslutar tillsammans om kostnader. Vad som innefattar kostnader kan exempelvis vara snöröjning eller reparationer av fastigheten. Vid större förändringar av fastigheterna är det föreningen som tar beslutet om att eventuellt höja hyror för att finansiera kostnaderna.

Tänk på! Olika bostadsrättsföreningar har olika avgifter beroende på vad som ingår. Se till att du inte har en för hög avgift och samtidigt är skyldig att utföra arbeten.

För att sänka avgifterna kan det vara bestämt av föreningen att du kanske behöver städa trapphuset vissa veckor eller utföra andra arbeten. Beslut fattas ofta med alla medlemmar inkluderade. Där har du som bostadsrättsinnehavare rätt att medverka på medlemsmöten, för att lägga din röst.

Vid köp av bostadsrätter ingår ofta elavtal, avtal för kabel-tv och internet, som bostadsrättsföreningen förhandlat fram för att sänka priserna. Om de ingår vid köpet betalar du dessa inkluderat i månadsavgiften. De kan även betalas separat, om du skulle vilja välja ett annat alternativ än vad föreningen förhandlat fram.

Andrahandsuthyrning kräver godkännande

Om du lämnar över nyttjanderätten av din bostadsrätt under en viss period sker en andrahandsuthyrning av bostadsrätt. Detta kan du göra om du tillfälligt vill flytta ut, men inte sälja bostadsrätten. Om du vill hyra ut din bostadsrätt i andrahand måste du få ett godkännande av bostadsrättsföreningen. Det är däremot enklare att hyra ut en bostadsrätt jämfört med en hyresrätt, i och med lagen kring uthyrning av privatbostad.

Filip Svensson

Boende-skribent

filip.svensson@boupplysningen.se

10 Relaterade frågor & svar

Mattias Carlsson skriver:

Vi har hittat en vattenskada i vår vindsvåning och den sannolikaste orsaken är att det läckt in från altanen pga att golvbrunnen på altanen vid något tillfälle varit tät. Föreningen hänvisar till föreningens stadgar där det står ”är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrättshavaren att svara för renhållning och snöskottning”. Vilken rätt har föreningen att via stadgar lägga över detta ansvar på bostadsrättsinnehavaren då det enligt bostadsrättslagen är tydligt att det är föreningens ansvar?

Filip Svensson skriver:

Hej Mattias,
Tyvärr har jag inte tillräckliga juridiska kunskaper för att kunna svara på din fråga. Jag skulle istället rekommendera dig att du vänder dig till en jurist som kan ge dig svar på vad som gäller.

Lycka till!

Mariella Wretman skriver:

Hej.
Jag har haft en bostadsrättslägenhet i ca 11 år, för fyra år sedan förändrades min livssituation så att jag tillbringar delar av året utomlands. Jag alternerar ungefär 4 månader i taget. det blir alltid minst 6 månader i Sverige, oftast mer, per år. Min plan är att bo permanent i min lägenhet framöver tillsammans med min man, så klart – detta upplägg gäller bara några år till. I samband med detta så ansökte jag om och fick godkänt att hyra ut min lägenhet till en vän som hade det lite trassligt på bostadsmarknaden och två minderåriga barn. Detta tyckte jag var smidigt, för då hade jag en pålitlig person som tog hand om lägenheten – så jag har bott inneboende hos min mamma då jag varit i Sverige istället för att bryta kontraktet med min vän för några månader i taget.
Nu har bostadsrättsföreningen avslagit min nästa ansökan om uthyrning då de inte har nåt som ”visar att jag har för avsikt att återgå till lägenheten”. Jag blir lite osäker: dels undrar jag vad de vill ha som ”visar” detta, dels undrar jag vad jag har för rättigheter nu. Jag har ju de facto avsikt att återgå till lägenheten, varför jag inte vill sälja den. Om jag inte får hyra ut den, ämnar jag ändå behålla den och bo i den när jag är i Sverige. Detta innebär att den kommer stå tom under perioder. Finns det några regler kring detta? Jag antar att föreningen kommer ha ögonen på mig i och med detta, så jag vill vara säker på att jag gör rätt.

Peter skriver:

Hej Mariella!

Arbete på annan ort (i ditt fall utomlands) är ett giltigt skäl för andrahandsuthyrning. Det finns inget i bostadsrättslagen som säger att du måste kunna bevisa att du har för avsikt att återgå till lägenheten. Jag skulle rekommendera att du:
1. Pratar med ansvarig i föreningen och förklarar din situation. Förhoppningsvis räcker din förklaring för att de ska godkänna din uthyrning. Om detta inte fungerar så kan du:
2. Söka tillstånd hos Hyresnämden. Såhär står det i Bostadsrättslagen: ”Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet ska begränsas till viss tid.”

Ett problem som kan uppstå är att tillståndet har en tidsbegränsning som är kortare än den tid du vill hyra ut lägenheten, men förhoppningsvis gör det att du åtminstone kan fortsätta hyra ut din lägenhet ett tag till.

Hoppas mitt svar var till hjälp och lycka till!

Katarina skriver:

Hej!

Jag har förstått att allt som finns inne i och är synligt i bostadsrätten är mitt ansvar som bostadsrättshavare.
Hur förhåller det sig med sådant som ligger i själva fastigheten/byggnaden som inte tillhör mitt ansvar (det synliga)?
Exempelvis själva golvbrunnen, som ligger i mellanskiktet mellan min lägenhet och grannens som bor under min.
Med vänlig hälsning
Katarina

Peter skriver:

Hej Katarina,

De delar av bostaden som du inte ansvarar för har bostadsrättsföreningen normalt ansvar för. Exakt vem som ansvarar för vad kan skilja sig litegrann åt beroende på vad som står i bostadsrättsföreningens stadgar. För att få veta exakt vad som gäller i ditt fall skulle jag höra av mig till din bostadsrättsförening och dubbelkolla. Lycka till!

Joel Jonsson skriver:

Hej!

Jag undrar hur det kan gå till vid en ”utköpning”. Jag vill nämligen köpa ut min sambo från vår gemensamma bostadsrätt. Köpes för 870 000 kr för ca 3 år sedan. Marknadsvärderades i höstas till 1 400 000 kr +/- 50 000 kr. Hur mycket ska hon ha? Finns det nån mall att räkna efter? Eller är det överenskommelse som gäller?
Tacksam för svar!

Jag brukar dock vara väldigt försiktig med att svara på dessa typer av frågor då det rör sig om mycket pengar och jag inte är 100% säker (ring ett snabbt samtal till en jurist, det är en snabb fråga). Med det sagt så bör det vara så att om ni köpt bostaden för gemensamt bruk så är det 50% av nuvarande marknadsvärde som gäller, dvs 700’000 kr.

Elin skriver:

Hej!

Jag skulle vilja veta, kanske är svårt att ta reda på det men hur många bostadsrättföreningar godkänner medlemskap av någon som har betalningsanmärkning trots att denne kan köpa lägenheten kontant utan lån?

Tacksam för svar!

Christoffer - BoUpplysningen.se skriver:

Det är i princip omöjligt för mig att svara på. Att kunna köpa en lägenhet utan lån är ju i sig ett bevis på god ekonomi men i slutändan är det personerna i styrelsen som bestämmer och de klausuler som finns i bostadsrättsföreningen. Min gissning är att om du i allmänhet har god ekonomi men har en betalningsanmärkning så bör du få medlemskap. Viktigt är dock att du pratar med bostadsrättsföreningen innan du köper lägenheten så du inte måste sälja på direkten.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen