Boutredning

Vad en boutredning är och vad du måste tänka på

Utskriftsvänlig PDF

I samband med att en person dör bildas ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk person bestående av tillgångarna och skulderna den avlidne hade. Den utredning man gör kring detta kallas boutredning. I boutredningen ingår upprättande av bouppteckning, dödsboförvaltning, arvskifte och avveckling av dödsboet. 

Boutredningen börjar med att en bouppteckning upprättas

Det första som görs i en boutredning är att upprätta en bouppteckning som ska vara färdig inom tre månader och lämnas in till Skatteverket inom fyra månader från dess att en person har avlidit. 

Bouppteckningen är en sammanställning av den boendes tillgångar och skulder. Genom denna sammanställning kan man se vilka skulder som måste betalas och vilka tillgångar som ska delas mellan dödsboets delägare.

För att en bouppteckning ska bli godkänd gäller det att den följer några strikta regler. Exempelvis måste två utomstående förrättningsmän göra bouppteckningen.

På vår sida om bouppteckning hittar du mer information.

Dödsboet måste förvaltas under boutredningen

Förvaltningen av dödsboet är andra steget i boutredningen och innebär att man tar hand om allt det praktiska efter den avlidne. Det kan vara alltifrån att man betalar dödsboets räkningar till att man tar hand om bostaden. Många gånger kan förvaltningen även innebära försäljning av bostad och lösöre. Det kan också innebära att man håller kontakt med mäklare, bank, städfirma, hyresvärd eller liknande.

För den som vill finns det möjlighet att få hjälp med dödsboförvaltningen. Har man inte ordnat med någon hjälp går det även bra för dödsboets delägare att själva dela på ansvaret under boutredningen.

Tänk på! Även om man har anlitat någon ska förvaltningen i regel ske i samråd med delägarna av dödsboet.

Fördela tillgångarna med ett arvskifte

Den tredje delen i boutredningen är arvskiftet. Innan ett arvskifte kan göras måste bouppteckningen ha registrerats hos Skatteverket.

Arvskiftet är ett avtal om hur dödsboets tillgångar ska fördelas mellan dödsboets delägare. Förutom för det som är testamenterat är det fritt för delägarna att själva avgöra hur fördelningen ska se ut.

Vilka som är delägare i ett dödsbo beror på familjesituationen

Vilka som är delägare i ett dödsbo är inte helt självklart. Det beror på hur familjesituationen har sett ut. Det är inte helt ovanligt med bara en delägare, till exempel om den avlidne efterlämnar en make/maka eller registrerad partner.

Om den avlidne har barn från ett tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, blir även de delägare i dödsboet.

För att arvskiftet ska gälla måste arvskifteshandlingarna skrivas under av samtliga delägare.

Tänk på! För att få arvslotter utbetalda måste delägarna visa upp arvskifteshandlingen och bouppteckningen för exempelvis banken där dödsboet har tillgångar.

En underskrift från samtliga delägare innebär att alla är överens om den uppdelning som gjorts av tillgångarna.

Dödsboet måste avslutas skattemässigt

Det sista man gör i boutredningen är att avsluta dödsboet. Dödsboet löses upp i samband med att delägarna skriver under arvskifteshandlingarna, eftersom det då inte längre finns några tillgångar i dödsboet.

Det innebär dock inte att dödsboet är skattemässigt avslutat. Innan det kan bli det måste dödsboet deklarera för det år då dödsfallet inträffade. Både inkomst som den avlidna personen hade och dödsboets eventuella inkomst ska deklareras.

När dödsboets skattekonto sedan har reglerats, antingen genom att få tillbaka skatt eller betala in skatt, är det även skattemässigt avslutat.

Filip Svensson

Boende-skribent

filip.svensson@boupplysningen.se

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen