Bouppteckning
När en person avlider lämnar den en massa saker efter sig i form av tillgångar och skulder. Dessa tillgångar och skulder sammanställs i det som kallas en bouppteckning. Bouppteckningen behövs för att sedan kunna lösa skulderna och fördela tillgångarna mellan dödsboets delägare och efterarvingar.
För att bouppteckningen ska bli godkänd är det viktigt att allt går rätt till. Bland annat har alla berörda personer rätt att få delta på förrättningsmötet där man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder.
Bouppteckning görs av två förrättningsmän
Bouppteckningen ska göras av två utomstående förrättningsmän. Oftast vänder man sig till en juristbyrå, begravningsbyrå eller banken för att få hjälp med detta.
Även privatpersoner kan vara förrättningsmän, förutsatt att de inte är dödsbodelägare.
Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader och inom ytterligare en månad ska den skickas till Skatteverket.
Skatteverket kontrollerar sedan bouppteckningen och begär eventuellt komplettering om några uppgifter saknas.
Tänk på! Skatteverkets handläggningstid är cirka en månad.
Dödsboets delägare och efterarvingar kallas till ett förrättningsmöte
Förrättningsmännens uppdrag är att se till att bouppteckningen går till på ett korrekt sätt. Förutom att säkerställa att alla uppgifter stämmer ska alla dödsbodelägare och efterarvingar även ha rätt att få ta del av den avlidnes tillgångar och skulder. Därför kallas alla dödsbodelägare och efterarvingar till ett förrättningsmöte där man går igenom bouppteckningen.
Tänk på! Personer som bor i Sverige har rätt att få kallelsen två veckor i förväg. Personer som bor utomlands har rätt att få kallelsen fyra veckor innan förrättningsmötet äger rum.
Bouppgivaren, det vill säga den person som har bäst koll på den avlidnes tillgångar, bestämmer tid och plats för mötet. Oftast är bouppgivaren ett syskon eller efterlevande make/maka.
Inget närvarokrav för de som har kallats till mötet
På förrättningsmötet måste bouppgivaren och åtminstone en förrättningsman närvara. De andra dödsbodelägarna och efterarvingarna kan själva välja om de vill gå på mötet eller inte.
Tänk på! Om en person inte närvarar på mötet måste man bevisa att personen faktiskt har kallats. Det gör man genom att bifoga kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt till bouppteckningen som skickas till Skatteverket. Gör man inte det blir bouppteckningen inte godkänd.
Kostnaden för en bouppteckning beror på omfattningen
En bouppteckning kostar mycket pengar. Hur mycket beror på hur omfattande arbetet är men det är inte ovanligt att jurister tar ett timpris på cirka 1 500 kronor.
Bouppteckningen bekostas i första hand av dödsboet, men om det inte finns tillräckligt med tillgångar blir istället beställaren av tjänsten betalningsskyldig.
Arvskifte görs när bouppteckningen är registrerad
Först efter att bouppteckningen har blivit registrerad hos Skatteverket kan ett arvskifte göras.
Ett arvskifte är ett avtal som anger hur den avlidnes tillgångar fördelas mellan dödsboets delägare och efterarvingar. På vår sida om arvskifte kan du läsa mer om vad det innebär och vad som är viktigt att tänka på när ett sådant avtal upprättas.
Kommentarer
Hej! Angående vinstskatt av såld bostadsrätt vid bodelning. Enligt Swedbank och skatteverkets uträkning skulle 84.400kr betalas in. Min fd make fick hand om alla pengar efter försäljningen och betalade in 100.000kr som vinstskatt!! Utan att samtala med mig. Jag vet inte hur deklarationen gått men jag har försökt kräva tillbaks mina 7800kr som jag anser att han betalat in för mycket. Har han fått tillbaka överskjutande på skatten?
Hej Marie-Helen,
Det här är en fråga för Skatteverket. Jag kan tyvärr inte hitta något svar på om överskott på vinstskatt betalas tillbaka eller vad som krävs för detta.