Bouppteckning

Uppdaterad: 19 januari, 2023

När en person avlider lämnar den saker efter sig i form av tillgångar och skulder. Dessa tillgångar och skulder ska sammanställas i det som kallas en bouppteckning. Bouppteckningen behövs för att sedan kunna lösa skulderna och fördela tillgångarna mellan dödsboets delägare och efterarvingar.

Så går bouppteckning till vid dödsfall

För att bouppteckningen ska bli godkänd är det viktigt att allt går rätt till. Bland annat har alla berörda personer rätt att få delta på förrättningsmötet där man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder.

Arvingar blir dödsbodelägare 

Arvingar till den som har avlidit blir dödsbodelägare. Det betyder att de gemensamt företräder dödsboet i det som ska göras med de kvarvarande tillgångarna och skulderna.

Det finns även något som kallas för efterarvingar. Det är de som kommer att ärva först när en efterlevande har gått bort.

Bouppgivaren sammanställer uppgifterna som behövs

Den person som har bäst koll på dödsboets tillgångar och skulder ska utses till bouppgivare. Det kan exempelvis vara en eller flera dödsbodelägare som får den rollen, såsom ett syskon eller efterlevande partner till personen som avlidit.

Bouppgivarens uppgift är att lämna uppgifter om dödsboet, exempelvis vilka tillgångar och skulder som finns och om det finns ett testamente.

Även en utomstående kan vara bouppgivare, exempelvis en jurist eller någon på begravningsbyrån.

Bouppteckningen ska göras av två förrättningsmän

För att bouppteckningen ska gå rätt till ska dödsbodelägarna utse två utomstående förrättningsmän. Förrättningsmännen har juridiskt ansvar för att bouppteckningen går till på ett korrekt sätt. 

Oftast vänder man sig till en juristbyrå, begravningsbyrå eller banken för att anlita förättningsmän. Det är många juridiska frågor som ska stämma, och därför kan det kännas tryggt att få experthjälp med bouppteckningen.

Tänk på! Dödsbodelägare och efterarvingar får inte vara förrättningsmän.

Men det går också att utse två privatpersoner till förrättningsmän. Även då måste de vara utomstående som inte ha rätt att ärva dödsboet. Det får alltså inte vara någon av dödsbodelägarna eller arvingarna. Däremot kan man välja släktingar eller närstående som inte ska ärva.

Dödsbodelägare och efterarvingar kallas till ett förrättningsmöte

Bouppgivaren ska kalla alla dödsbodelägare och efterarvingar till ett förrättningsmöte där man går igenom bouppteckningen. Förrättningsmötet ska ske inom tre månader efter dödsfallet.

Alla som har rätt att närvara på mötet har rätt att få kallelsen i god tid. För dödsbodelägare och efterarvingar som bor i Sverige gäller två veckor före förrättningsmötet. Berörda personer som bor utomlands bör få kallelsen hela fyra veckor i förväg.

Tänk på! Alla arvingar ska få kallelse till förrättningsmötet 2-4 veckor i förväg, beroende på omständigheter.

På förrättningsmötet måste bouppgivaren och åtminstone en förrättningsman närvara. De andra dödsbodelägarna och efterarvingarna kan själva välja om de vill gå på mötet eller inte.

Om någon inte är närvarande på mötet måste man kunna bevisa att personen faktiskt har fått en kallelse. Det gör man genom att bifoga kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt till bouppteckningen som skickas till Skatteverket. Gör man inte det blir bouppteckningen inte godkänd.

Tänk på! Det är inget krav på att alla dödsbodelägare måste närvara vid förrättningsmötet. Däremot måste det finnas bevis på att alla har fått kallelsen i rätt tid.

Under mötet ska förrättningsmännen anteckna allt som har rättslig betydelse under mötet, exempelvis vilka som är närvarande och om det finns testamente eller äktenskapsförord att ta hänsyn till. De ska också säkerställa att alla uppgifter i bouppteckningen stämmer och att tillgångarna värderas rätt.

Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från att dödsfallet inträffade. Inom ytterligare en månad ska bouppteckningen skickas till Skatteverket.

Skatteverket kontrollerar sedan bouppteckningen. Om det saknas några uppgifter begär Skatteverket komplettering från dödsbodelägarna. Handläggningstiden varierar beroende på hur omfattande bouppteckningen är.

När bouppteckningen är klar registreras den hos Skatteverket. Den är en offentlig handling och listar dödsboets tillgångar, skulder och vilka arvingarna är.

Arvskiftet görs efter att bouppteckningen är registrerad

Först efter att bouppteckningen har blivit registrerad hos Skatteverket skadödsbodelägarna göra ett arvskifte.

Ett arvskifte är ett avtal som anger hur den avlidnes tillgångar fördelas mellan dödsboets delägare och efterarvingar. På vår sida om arvskifte kan du läsa mer om vad det innebär och vad som är viktigt att tänka på när du upprättar ett sådant avtal.

Mall + hjälp med arvskifteshandlingen

• Kostar bara några hundralappar
• Få hjälp med att fylla i allt korrekt
• Juridisk rådgivning & support ingår

Till Juridiskadokument.nu

Vad kostar det att göra bouppteckning?

En bouppteckning kostar mycket pengar. Hur mycket beror på hur omfattande arbetet är, men det är inte ovanligt att jurister tar ett timpris på cirka 1 500 kronor. Räkna med att det tar minst fyra timmar att göra en enkel bouppteckning, och ännu längre om det är mer komplicerat.

Bouppteckningen ska betalas av dödsboet. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar där ska dödsbodelägarna kontakta den berörda kommunen, så gör de en dödsboanmälan i stället. Dödsboanmälan ersätter i så fall bouppteckningen.

Bouppteckning kan även göras vid skilsmässa

Vid bodelning i samband med skilsmässa kan det också behövas en bouppteckning. Där ska alla parternas tillgångar och skulder ingå som fanns vid tillfället när ni lämnade in ansökan om skilsmässa.

Det är dock frivilligt att göra en bouppteckning eller inte i samband med skilsmässa. Ofta gör man i stället uppdelningen av det gemensamma boendet på egen hand. Däremot kan bouppteckningen vara bra för att ha det parterna kom överens om skriftligt.