Boupplysningen
Generic selectors
Post Type Selectors
Boupplysningen logotyp Gå till startsidan
  • Köpa
  • Sälja
  • Hyra
  • Hyra ut
  • Byta
  • Flytta
  • Bolån
  • Tjänster
    • Hitta, jämför och välj mäklare
    • Kontantinsatslån
    • Elavtal
    • Flytthjälp
    • Hantverkare
    • Hemförsäkring
    • Skatter och juridik
    • Städhjälp
Start » Skatter och juridik » Arvskifte

Arvskifte

Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsboets delägare om hur en avliden persons tillgångar ska fördelas efter att eventuella skulder har betalats. För att boet ska avvecklas måste alla delägare underteckna ett arvskiftesavtal som visar att alla delägare är överens om den uppdelning som har gjorts. I ett arvskifte är det mycket att ta hänsyn till, både gällande vem som har rätt till tillgångarna och vad man gör om delägarna inte är överens.

Innehåll

  • Dödsbon med en ensam delägare behöver inget arvskifte
    • Särkullbarn har rätt till sin laglott omgående
  • Arvskifte om dödsboet har flera delägare
    • Ingen behöver bevittna arvskiftet
  • Om man inte kommer överens
  • Byte av fastighet kräver lagfart

Dödsbon med en ensam delägare behöver inget arvskifte

Dödsboet är kvarlåtenskapen efter den avlidna personen och ses som en juridisk person fram tills att det upplöses i ett arvskifte. Dödsboet måste förtecknas i en bouppteckning innan det får lösas upp i ett arvskifte bland dödsboets delägare. Delägarna av dödsboet är efterlevande make, maka, arvingar och testamentstagare.

Tänk på! Bouppteckningen måste upprättas inom tre månader efter dödsfallet. Ytterligare en månad senare måste den lämnas in till Skatteverket. För arvskiften finns ingen tidsgräns.

Bröstarvingar ärver först och tillhör därför den första arvsklassen. Med bröstarvingar menas personer i rakt nedstigande led från den avlidne, det vill säga barn, barnbarn, etc. Barnbarn blir bröstarvingar först om även den avlidnes barn är avlidna. I de fall där den avlidne efterlämnar en make, maka eller registrerad partner skjuts dock arvet upp. Bröstarvingarna ärver då först när också den andra partnern har avlidit.

När det finns en efterlevande make/maka blir den personen ensam delägare av dödsboet. Då behövs inget arvskifte. I stället tillfaller tillgångarna den efterlevande maken/makan i samband med att Skatteverket har registrerat bouppteckningen.

Den efterlevande maken/makan kan förfoga fritt över den avlidnes kvarlåtenskap och kan därför förbruka eller skänka bort tillgångar som annars skulle ha tillfallit barnen. Den efterlevande får däremot inte testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap.

Mall + hjälp med arvskifteshandlingen

Mall + hjälp med arvskifteshandlingen
  • Kostar bara några hundralappar
  • Få hjälp med att fylla i allt korrekt
  • Juridisk rådgivning & support ingår
Till Juridiskadokument.nu

Särkullbarn har rätt till sin laglott omgående

Det finns vissa omständigheter då den efterlevande partnern inte blir ensam delägare. Om den avlidne har barn från ett tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har de rätt att få ut sin laglott omgående.

Tänk på! Särkullbarn kan välja att skjuta på sitt arv tills den efterlevande maken/makan avlider.

Arvskifte om dödsboet har flera delägare

Har dödsboet flera delägare är det fritt fram att dela upp kvarlåtenskapen sinsemellan i arvskiftet.

Tänk på! Sådant som är testamenterat kan inte delas fritt mellan delägarna.

När delägarna har kommit överens om vilken kvarlåtenskap som ska tillfalla vem måste arvskifteshandlingarna undertecknas av alla delägare för att dödsboet ska upplösas.

Ingen behöver bevittna arvskiftet

Ett arvskifte ses som en privat överenskommelse och handlingarna som ett privat avtal. Därför behövs det ingen som bevittnar dödsboets delägare när de skriver under avtalshandlingarna.

Om man inte kommer överens

Kommer inte dödsboets delägare överens kan man få hjälp hos tingsrätten. Där kan man ansöka om en skiftesman eller boutredningsman, vars uppgift är att få delägarna att komma överens.

Om delägarna trots det inte kan enas kan skiftesmannen ta ett eget beslut. Detta kallas för tvångsskifte.

Byte av fastighet kräver lagfart

Den som ärver en fastighet, eller en del av en fastighet, måste ansöka om ny lagfart hos Lantmäteriet i regionen där fastigheten finns. Det måste du göra för att visa vem som är ägaren. För att kunna göra detta krävs det att arvingen tar med sig både arvskifteshandlingen samt bouppteckningen.

Mall + hjälp med arvskifteshandlingen

Mall + hjälp med arvskifteshandlingen
  • Kostar bara några hundralappar
  • Få hjälp med att fylla i allt korrekt
  • Juridisk rådgivning & support ingår
Till Juridiskadokument.nu

Relaterade sidor

  • Bodelning
  • Bostadsrättslagen
  • Bouppteckning
  • Bygglov
  • Dolda fel
  • Dubbelt boende
  • Fullmakt
  • Gåvobrev
  • Handpenningavtal
  • Hyresavtal för bostadsrätt
  • Hyresavtal för hyresrätt
  • Hyreslagen
  • Köparens undersökningsplikt
  • Köplagen
  • Lagen om köp av fastighet
  • Lagen om uthyrning av egen bostad
  • Regressavtal
  • ROT-avdraget
  • RUT-avdraget
  • Sambolagen
  • Skattereduktion
  • Skuldebrev
  • Stämpelskatt
  • Säljarens upplysningsplikt
  • Underhållsplikten
  • Vårdplikten
  • Ärva bostad – Hus och bostadsrätt
Joakim Ryttersson
Skribent Joakim Ryttersson Expert inom bostad & ekonomi [email protected]

Kommentarer

Följ diskussion
Meddela mig om
guest
Integritetspolicy

guest
Integritetspolicy

20 Kommentarer
Nyast
Äldst Populärast
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
Boupplysningen
Boupplysningen
  • Hojjo Sverige AB
  • Ytterbyvägen 5
  • 442 30 Kungälv
  • Org nr: 559122-2780
Sidor
  • Partners
  • Tjänster
  • Om Boupplysningen
  • Press och media
  • Kontakta oss
Följ oss
  • Facebook
  • Twitter
  • Användarvillkor
  • Cookies
  • Integritetspolicy