Bouppteckning

Vad en bouppteckning är och hur den genomförs

Utskriftsvänlig PDF

När en person avlider lämnar den en massa saker efter sig i form av tillgångar och skulder. Dessa tillgångar och skulder sammanställs i det som kallas en bouppteckning. Bouppteckningen behövs för att sedan kunna lösa skulderna och fördela tillgångarna mellan dödsboets delägare och efterarvingar.

För att bouppteckningen ska bli godkänd är det viktigt att allt går rätt till. Bland annat har alla berörda personer rätt att få delta på förrättningsmötet där man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder.

Bouppteckning görs av två förrättningsmän

Bouppteckningen ska göras av två utomstående förrättningsmän. Oftast vänder man sig till en juristbyrå, begravningsbyrå eller banken för att få hjälp med detta.

Även privatpersoner kan vara förrättningsmän, förutsatt att de inte är dödsbodelägare.

Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader och inom ytterligare en månad ska den skickas till Skatteverket.

Skatteverket kontrollerar sedan bouppteckningen och begär eventuellt komplettering om några uppgifter saknas.

Info! Skatteverkets handläggningstid är cirka en månad.

Dödsboets delägare och efterarvingar kallas till ett förrättningsmöte

Förrättningsmännens uppdrag är att se till att bouppteckningen går till på ett korrekt sätt. Förutom att säkerställa att alla uppgifter stämmer ska alla dödsbodelägare och efterarvingar även ha rätt att få ta del av den avlidnes tillgångar och skulder. Därför kallas alla dödsbodelägare och efterarvingar till ett förrättningsmöte där man går igenom bouppteckningen.

Info! Personer som bor i Sverige har rätt att få kallelsen två veckor i förväg. Personer som bor utomlands har rätt att få kallelsen fyra veckor innan förrättningsmötet äger rum.

Bouppgivaren, det vill säga den person som har bäst koll på den avlidnes tillgångar, bestämmer tid och plats för mötet. Oftast är bouppgivaren ett syskon eller efterlevande make/maka.

Inget närvarokrav för de som har kallats till mötet

På förrättningsmötet måste bouppgivaren och åtminstone en förrättningsman närvara. De andra dödsbodelägarna och efterarvingarna kan själva välja om de vill gå på mötet eller inte.

Tänk på! Om en person inte närvarar på mötet måste man bevisa att personen faktiskt har kallats. Det gör man genom att bifoga kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt till bouppteckningen som skickas till Skatteverket. Gör man inte det blir bouppteckningen inte godkänd.

Kostnaden för en bouppteckning beror på omfattningen

En bouppteckning kostar mycket pengar. Hur mycket beror på hur omfattande arbetet är men det är inte ovanligt att jurister tar ett timpris på cirka 1 500 kronor.

Bouppteckningen bekostas i första hand av dödsboet, men om det inte finns tillräckligt med tillgångar blir istället beställaren av tjänsten betalningsskyldig.

Arvskifte görs när bouppteckningen är registrerad

Först efter att bouppteckningen har blivit registrerad hos Skatteverket kan ett arvskifte göras.

Ett arvskifte är ett avtal som anger hur den avlidnes tillgångar fördelas mellan dödsboets delägare och efterarvingar. På vår sida om arvskifte kan du läsa mer om vad det innebär och vad som är viktigt att tänka på när ett sådant avtal upprättas.

Få hjälp att upprätta en bouppteckning

Avtal24
  • Upprättar en juridiskt korrekt bouppteckning
  • Tryggt, enkelt och prisvärt
  • Färdigskrivna avtal till ett fast pris
Till Avtal24

Filip Svensson

Boende-skribent

filip.svensson@boupplysningen.se

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *

Vad du behöver veta om kommentarerna på BoUpplysningen