Stämpelskatt

Stämpelskatt är en skatt som betalas för att få lagfart efter att man har köpt en fastighet eller tomträtt. Stämpelskatt betalas även vid inteckning i en fastighet. Vid köp uppgår stämpelskatten till 1,5 procent för privatpersoner och bostadsrättsföreningar och 4,25 procent för juridiska personer.

Stämpelskatt betalas vid köp av fastighet och vid inteckning i fastighet

Den som köper fast egendom, fastighet eller tomträtt, måste ansöka om att bli registrerad som ny ägare, så kallad lagfart. För att få lagfart måste man betala stämpelskatt.
Det är dock inte bara vid förvärv av fast egendom som stämpelskatt måste betalas. Det krävs även vid inteckning i en fastighet.

Info! När en fastighetsägare tar ett bolån vill banken ha en säkerhet för lånet, ofta i form av pantbrev motsvarande lånets summa. För att få dessa pantbrev behöver fastighetsägaren göra en inteckning i fastigheten. Vill fastighetsägaren sedan utöka sitt bolån går det bra att göra en ny inteckning på ett nytt belopp för att få nya pantbrev.

Stämpelskatt för köp

Stämpelskatten för köp beräknas antingen på köpeskillingen eller taxeringsvärdet från föregående år. Det är alltid det högre beloppet som används för att fastställa skatten.
För privatpersoner är stämpelskatten 1,5 procent och för juridiska personer, exempelvis aktiebolag eller ekonomiska föreningar, är den 4,25 procent.

Exempel: Du får köpa en fastighet billigt av en släkting. Du betalar 100 000 kronor men fastighetens taxeringsvärde är 500 000 kronor. Eftersom det rör sig om ett köp ska du betala stämpelskatt som beräknas på det högre av de två beloppen. I det här fallet kommer du att få betala 1,5 procent av 500 000 i stämpelskatt = 7 500 kronor.

Stämpelskatt vid inteckning

Vid inteckning i en fastighet är stämpelskatten 2 procent på inteckningsbeloppet. Avgiften beräknas i tusentals kronor, avrundat nedåt.

Info! En inteckning i en fastighet görs hos Lantmäteriet för att få ut pantbrev som används som säkerhet för bolån. När lånet är betalt får fastighetsägaren tillbaka pantbreven.

Värdeintyg krävs för fastigheter utan taxeringsvärde

Om en fastighet saknar ett taxeringsvärde krävs det att man skickar in ett värdeintyg tillsammans med sin ansökan om lagfart. Intyget måste utfärdas av någon sakkunnig, exempelvis mäklare eller banktjänsteman. Intyget krävs för att kunna visa marknadsvärdet på fastigheten.

Tänk på! Har en fastighet fått sitt taxeringsvärde under nuvarande år får det inte ligga till grund för beräkningen av stämpelskatten.

Du kan behöva betala stämpelskatt för gåva men aldrig för arv eller bodelning

I vissa fall kan man behöva betala stämpelskatt för fastigheter och tomträtter som man har fått i gåva. Det gäller dock bara om man övertar ett lån eller i vissa fall betalar delar av gåvan.
Betalar man en summa för gåvan får den inte överstiga 85 procent av föregående års taxeringsvärde. Gör den det utgår stämpelskatt.

Exempel: Du får en fastighet i gåva och betalar en symbolisk summa på 20 000 kronor. Fastighetens taxeringsvärde är 300 000 kronor. Eftersom din symboliska summa understiger 85 procent av fastighetens taxeringsvärde behöver du inte betala stämpelskatt.

Om du får en halv fastighet, exempelvis om ett syskonpar delar på fastigheten, kommer den symboliska summa du har betalat jämföras mot halva taxeringsvärdet.
Vid bodelning eller arv behöver du aldrig betala någon stämpelskatt.

Stämpelskatt krävs inte för bostadsrätter

För bostadsrätter behöver man inte betala någon stämpelskatt. Det beror på att det inte krävs någon lagfart för bostadsrätter.
Rent juridiskt är det bostadsrättsföreningen som äger bostaden, medan den som köper en bostad i själva verket köper en andel i bostadsrättsföreningen. Andelen ger sedan nyttjanderätt till en viss yta i föreningens fastighet, vilket alltså är den aktuella bostaden.