Köplagen
Köplagen är en central lag i Sverige som reglerar köp av lös egendom. Lös egendom är i princip all egendom som inte är fast egendom. Till skillnad från till exempel villor, som anses vara fast egendom, räknas bostadsrätter i Sverige som lös egendom. Ett köp av en bostadsrätt regleras därför till viss del i köplagen.
Köplagens viktiga bestämmelser
Köplagen är först och främst är konstruerad för att reglera köp av mer typisk lös egendom, som till exempel elektronik- eller skönhetsprodukter. Därför innehåller lagen många bestämmelser som inte är av intresse vid köp av bostadsrätt. Eftersom en bostadsrätt inte går att transportera är köplagens bestämmelser om transportköp till exempel inte av intresse för dig som ska köpa en bostadsrätt.
De delar som är av särskild vikt vid bostadsrättsköp är i stället bestämmelserna om fel, undersökningsplikt, påföljder och friskrivningar. Själva köpet eller försäljningen av en bostadsrätt regleras dock i bostadsrättslagen.
Skillnad i köplagen och lagen om köp av fastighet
Det finns oerhört många skillnader mellan köplagen och lagen om köp av fastighetsköp. Dock är det vissa som är mer aktuella vid just köp och försäljning av bostadsrätt. Dessa tre saker är det som du främst måste ha i åtanke gällande köplagen:
- Undersökningsplikten. Vid köp av fast egendom omfattas köparen av en undersökningsplikt. Säljaren ansvarar inte för ett fel om köparen vid en undersökning borde ha upptäckt felet. Vid köp av lös egendom omfattas köparen av samma undersökningsplikt fast bara om köparen faktiskt undersökt bostadsrätten eller om säljaren uppmanat köparen att undersöka.
- Säljarens rätt att avhjälpa felet. Om det finns ett fel som säljaren ansvarar för ska köparen enligt lagen om köp av fastighet ha rätt till prisavdrag. I köplagen finns dock en bestämmelse som ger säljaren rätt att först avhjälpa felet innan ett prisavdrag kommer på tal.
- Friskrivning genom “befintligt skick”. I köpeavtalet kan parterna alltid enas om att låta säljaren friskriva sig från vissa fel. Att i avtalet skriva att köpeobjektet säljs i “befintligt skick” är en tillräckligt tydlig formulering för att friskriva säljaren av en bostadsrätt ansvar, men inte säljaren av en villa. Har bostadsrätten sålts i befintligt skick ansvarar säljaren bara för fel som gör att lägenheten är i väsentligt sämre skick än köparen hade fog att förutsätta.
Kommentarer
Hej,
Jag har nyligen köpt en bostadsrätt. I objektbeskrivningen som är en del av kontraktet och som alla parter har skrivit under på står det klart och tydligt att i sovrum och walk in closet finns det garderober och avhängningsmöjligheter. Nu innan vi ska flytta in säger f.d. ägaren och mäklaren att de garderoben inte ingår i köpet. Garderoben är köpta från Ikea av f.d. ägarna och dem är inte fastmonterad i väggen häller. De påstår att eftersom det inte är fastmonterad i väggen anses de som lös egendom och ingår de inte men jag påstår att eftersom det klart och tydligt står i objektbeskrivningen ( och ingenstans i kontraktet har de skrivit eventuella föremål i köpet som inte ingår) ska garderoberna ingå. Vem har rätt i detta fall och vad säger köplagen om situationen med dessa förutsättningar?
Hej Sten,
Står garderoberna med i objektsbeskrivningen ska de mycket riktigt ingå i köpet, även om de i vanliga fall skulle räknas som lös egendom om de inte är fastmonterade. Det är vad jag kan utläsa från liknande fall som tagits upp i rätten.
För att applicera köplagen på just ditt fall måste jag hänvisa till en jurist som kan sätta sig in mer i situationen i fråga.