Budgivningslista
Uppdaterad: 2 maj, 2023
En budgivningslista är en lista, som mäklaren upprättar, över samtliga bud som inkommit inför en bostadsförsäljning. På listan ska exempelvis bud, namn och kontaktuppgifter finnas tillgängliga. Andra ord för budgivningslista är anbudsförteckning och budgivningsförteckning.
Innehåll
När upprättas budgivningslista?
Så fort som ett bud har inkommit på ett objekt ska mäklaren upprätta en budgivningslista. Det kan exempelvis komma in bud redan i samband med visningen, under budgivningen eller efter slutförd budgivning. Budgivningslistan ska därefter löpande uppdateras utifrån de bud som kommer in.
Att mäklare måste upprätta budgivningslista infördes i fastighetsmäklarlagen år 2011. Detta för att öka transparens kring försäljningen och minska risken för så kallade bluffbud.
Budgivningslista används även vid försäljning av exempelvis skogsfastighet, obebyggda tomter och övriga försäljningar via mäklare. Denna text utgår däremot från att försäljning sker av bostad.
Vad ska budgivningslistan innehålla?
En budgivningslista ska tydligt presentera de bud som inkommit på bostaden. Därmed förväntas följande information finnas registrerade.
- Samtliga bud
I listan ska samtliga bud noteras. Det spelar därmed ingen roll om budet är muntligt eller skriftligt eller kommit in efter att budgivningen är klar. Även bud som dras tillbaka måste registreras. Det är sedan upp till säljaren att avgöra vilken av de som gett bud som får köpa bostaden. Säljaren måste alltså inte acceptera det högsta budet.
- Tidpunkt för bud
Vid varje bud ska det finnas information om dag och tidpunkt då budet lades.
- Budgivarens namn och kontaktuppgifter
Att budgivarnas namn och kontaktuppgifter finns med på listan är en förutsättning för att köparen ska kunna upptäcka eventuella falska bud. Ett exempel på falskt bud är om det visar sig att en budgivare är särbo eller barn till säljaren.
- Villkor för bud
I det fall som budet är villkorat ska dessa villkor vara nämnda i budgivningslistan. Två exempel på villkor är finansieringsvillkor eller försäljningssvillkor.
Köpare och säljare får tillgång till listan
Det vanligaste är att mäklaren ger en komplett budgivningslista till köpare och säljare på tillträdesdagen. Köparen får därmed denna lista tillsammans med övrig information om bostaden. Det förekommer däremot tillfällen då köpare eller säljare får tillgång till listan vid ett tidigare skede.
Uppdraget avbryts
Om mäklarens uppdrag avbryts, innan någon försäljning har skett, får säljaren budgivningslistan. Detta som underlag på det arbete som utförts.
Anmäl vid bristande budgivningslista
En säljare, eller köpare, som anser att mäklaren inte upprättat en korrekt budgivningslista kan anmäla detta till Fastighetsmäklarinspektionen. De kommer därefter att granska ärendet och eventuellt ge mäklaren erinran, varning eller återkallelse av mäklarregistrering. Detta utifrån förseelsens omfattning.
Vid falsk budgivning
Budgivningslistan är främst till för att minska risken för s.k. falsk budgivning. Det innebär att mäklare eller säljare lägger falska bud, oftast via bulvaner, för att pressa upp priset. Genom att granska budgivningshistoriken kan, i vissa fall, tecken på falsk budgivning upptäckas.
Är det säljaren som använt en bulvan för att lägga bluffbud kan skadestånd och böter utfärdas av svensk domstol. En mäklare kan dessutom få varning från Fastighetsmäklarnämnden alternativt få återkallelse av sin registrering.
🔗 Läs mer om: Bluffbud / Falska bud
Vanliga frågor om Budgivningslista
Det är enbart köpare och säljare av bostaden som får del av budgivningslistan av mäklaren. Detta sker vanligtvis på tillträdesdagen.
Det vanligaste är att budgivningen enbart är synlig för de som är med och ger bud. Däremot är parterna anonyma för varandra.
Ja, mäklaren måste notera samtliga bud. Detta även om budgivaren drar tillbaka sitt bud.
Budgivningslista finns för att uppnå transparens vid bostadsaffärer. Köparen kan därmed, i efterhand, kontrollera att alla bud är korrekta genom att kontakta tidigare spekulanter.
